Innehåll

Balans nr 12 1999

Internationellt: EU-kommissionen och IASC

Balans har tidigare informerat om diskussionerna kring IASC:s framtida struktur. Det finns en stor enighet om att en ändring är motiverad. Ett av önskemålen är att ge de nationella normgivande organisationerna en större roll. Framför allt är det angeläget att få med den amerikanska Financial Accounting Standards Board FASB. För närvarande deltar FASB endast som observatör. FASB har emellertid krävt ett högt pris för sin medverkan. För att delta kräver FASB att IASC organiseras på ungefär samma sätt som FASB är organiserat. Styrelsen skall alltså bestå av ett litet antal personer, företrädesvis heltidsanställda, vilka utses på grund av sin kompetens och inte efter exempelvis geografisk hemvist.

EU-kommissionen är den organisation som hårdast motsatt sig FASB:s krav. Enligt kommissionen måste en normgivare som gör anspråk på att utfärda globala rekommendationer inom redovisningsområdet ha en bredare, mer demokratisk, sammansättning för att få genomslag. Kommissionens uppfattning är att IASC:s nuvarande struktur i stort sett fungerar bra och att endast mindre förändringar är erforderliga.

EUs förhandlingsproblem är att USA och FASB har de bästa korten. Det framstår som osannolikt att USA kommer att acceptera IAS-baserade redovisningar i stället för redovisningar upprättade enligt US GAAP. För de största företagen, de som behöver tillgång till den amerikanska kapitalmarknaden, är IAS inte intressant.

Kommissionen försöker nu att förbättra sin förhandlingsposition genom att allt mer öppet peka ut IAS som lösningen på hur europeisk redovisning skall anpassas till euron och ett allt mer integrerat Europa. För ett år sedan framlades ett förslag om att göra IAS obligatorisk för alla europeiska noterade företag. Förslaget har senare dragits tillbaka. I stället diskuteras nu möjligheten att tillåta noterade företag att använda IAS i stället för nationella regler. Andra initiativ som Kommissionen tagit är att utarbeta ett förslag att värdera vissa finansiella instrument till verkligt värde, förhoppningen är att förslaget skall vara infört till år 2001, och att bjuda in medlemsländerna till en större revidering av de 4:e och 7:e redovisningsdirektiven.

FEE, dvs. de europeiska revisorernas samarbetsorgan, har nyligen publicerat en utmärkt diskussions-PM i vilken man diskuterar Kommissionens strategi vis a vis IASC. Några av de synpunkter som FEE framför är:

Europeiska eller globala rekommendationer. FEE, liksom EU-kommissionen, är starka supporter till IASC och ser IAS som den bästa möjligheten att uppnå en harmonisering i Europa. Enligt FEE är det inte realistiskt att bilda ett europeiskt normgivande organ eller att uppnå harmonisering genom revidering av direktiven.

Koncern eller juridisk enhet. FEE, i likhet med många andra, ser det som naturligt att låta den internationella harmoniseringen omfatta bara koncernredovisningen.

Amerikanska redovisningsprinciper. FEE tar avstånd från att harmonisera internationell redovisning på US GAAP eftersom andra länder inte har möjlighet att påverka utformningen av amerikanska principer. Samtidigt konstateras att det vore orealistiskt att idag förbjuda europeiska företag att använda US GAAP eftersom så många företag gör det.

Valfrihet eller tvång. FEE anser det bäst att tillåta företag att använda IAS. I de fall som ett företag väljer att i stället följa nationella regler skall de emellertid vara skyldiga att förklara skillnaderna mot IAS för att öka jämförbarheten mellan företag.

Koppling till EU-direktiven. Den punkt där FEE främst skiljer sig från EU-kommissionen gäller synen på direktiven. FEE, i motsats till Kommissionen, anser det ologiskt att endast tillåta IAS när dessa ryms inom existerande eller reviderade direktiv. Eftersom FEE rekommenderar att IAS bara tillämpas i koncernredovisningen skulle det räcka med att upphäva det 7:e direktivet för de företag som berörs, i första hand de noterade.

En ny europeisk redovisningsgrupp. Det mest intressanta i FEE:s PM gäller tillskapandet av en ny redovisningsgrupp på europeisk nivå. En sådan diskuteras också i EU-kommissionen och då under beteckningen ”screening device”. Argumenten för en sådan liknar de som framförs i propositionen till ny bokföringslag när regeringen avstår från att utpeka Redovisningsrådet som uttolkare av god redovisningssed. Ett sådant utpekande skulle i praktiken innebära att Rådet fick lagstiftningsmakt. Av samma skäl anser Kommissionen att de inte kan föreskriva att företag utan vidare skall kunna tillämpa IAS. Kommissionen måste ha någon form av kontroll över att IAS:en är i någon mening acceptabla.

FEE ifrågasätter det här argumentet med rätta. Det är naturligtvis ologiskt att å ena sidan framhålla IAS som lösningen på harmoniseringsproblemen i Europa och å den andra kräva en rätt att godkänna eller förkasta individuella rekommendationer. Som FEE antyder skall nog den här ”screening device” närmast ses som ett redskap för att kunna utöva fortsatt inflytande över IASC:s framtida normgivning.

Även om FEE alltså motsätter sig vad Kommissionen vill uppnå lägger man ändå fram ett förslag till en ny redovisningsgrupp på Europanivå. FEE vill skapa ett ”European Financial Reporting Coordination and Advisory Council”. FEE understryker att syftet inte är att skapa en motsvarighet till vårt Redovisningsråd. I stället skulle den nya organisationen vara ett samrådsorgan för normgivarna i medlemsländerna för att underlätta implementeringen av IAS på nationell nivå. Organisationen skulle också samordna Europas synpunkter på utkast till nya IAS och också ge råd till Kommissionen när det gäller lagstiftningsfrågor på redovisningsområdet. Slutligen skulle organisationen kunna ta del i den kanske svåraste frågan av alla, nämligen hur man garanterar efterlevnaden av IAS. Även om den uppgiften primärt är tillsynsmyndigheternas uppgift anser FEE att det vore värdefullt om en privat organisation medverkar att granska företagens redovisningar ungefär på det sätt som Review Panel gör i Storbritannien.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%