Med mycken möda och stort besvär upprättades årsredovisningen för 1997 enligt den nya årsredovisningslagen. Göran Arnell och Arne Gunnarsson berättar om det som blev fel, vad som kan göras bättre och hur de andra gjorde – lärdomar inför det aktuella bokslutet.

Den nya Årsredovisningslagen (ÅRL) beredde många företag en hel del obehagliga överraskningar och betydande merarbete när årsredovisningen för 1997 skulle upprättas. Tolkningsproblemen var omfattande. Hur gör man? Hur gör andra? Vad accepterar revisorerna och Patent- och Registreringsverket? Låt oss redogöra för den praxis som börjar etableras.

När det gäller klassificeringar och redovisningsprinciper förekommer det lapptäcken av principer där man delvis behåller gamla principer och delvis inför nya. Man har en förklarlig benägenhet att inte vilja ändra i stora, tröga system och invanda rutiner. På sikt måste man rimligen fastställa principer, oberoende av historik, som är logiska och konsekventa. De måste vara enkla att förstå och tillämpa men det kan ta tid att anpassa. Därför är det rimligt att låta 1997 bli något av ett övergångsår men att högre krav bör ställas på årsredovisningarna för 1998.

Nedan redogör vi för några av de vanligaste problemen i samband med bokslutet 1997.

Formalistisk eller pragmatisk tillämpning av ÅRL

Det finns möjligen två skolor av ÅRL-tillämpning:

  1. Formalisten: hävdar ÅRL skall följas till punkt och pricka – hur skall någon kunna skilja mellan tillåtna respektive otillåtna lagbrott!

  2. Pragmatikern: gör en väsentlighetsbedömning, kan acceptera vissa obetydliga avvikelser från ÅRL.

Därutöver finns det de som inte förstått och gör misstag av okunskap. Man kan konstatera att vi nog aldrig varit så fanatiskt laglydiga som när ÅRL infördes.

Årsredovisningen som formell handling och PRV:s kontroll

Börsbolagen ville inte tynga sin tryckta version av årsredovisning med alla omfattande specifikationer som krävs enligt ÅRL beträffande exempelvis specifikationer av aktier och andelar. Samtidigt medför ett utelämnande av uppgifter att årsredovisningen skulle klassificeras som ofullständig vilket bl.a. innebär att den inte får följas av en revisionsberättelse. Helst vill många börsbolag bara hantera en version av årsredovisning. Patent- och Registreringsverket (PRV) bevakar dock endast att den årsredovisning som inges till verket är komplett.

PRV accepterar kompletterande bilagor till årsredovisningen, men de måste vara en integrerad del av årsredovisningen, t.ex. genom ett försättsblad. PRV har dåliga erfarenheter av börsbolag som till verket inger årsredovisningar som måste hållas samman med spännband för att inte falla isär. Bolagen har nämligen ibland plockat bort delar som inte är obligatoriska samt lagt till specifikationer som saknas. Någon årsredovisning börjar t.ex. med sidan 19. PRV kräver ett sammanhållet och paginerat dokument.

Många har trott att PRV genomför en omfattande kontroll av årsredovisningarnas innehåll. Så är inte fallet, även om PRV hårdbevakar årsredovisningens personaluppgifter samt specifikationer av andelar i dotter- och intressebolag. PRV förlitar sig i huvudsak på revisorernas granskning. PRV säger sig ej ha till syfte att överpröva revisorernas arbete vad gäller årsredovisningens innehåll.

Vad var nytt i förvaltningsberättelsen?

Redogörelserna för den förväntade framtida utvecklingen har ofta varit tämligen intetsägande. Uppgiften behöver dock ej lämnas av s.k. 10/24-bolag. Upplysningar om filialer i utlandet skall numera ingå i förvaltningsberättelsen, men det har många struntat i med motiveringen att det är en oväsentlig uppgift. I vinstdispositionen för moderbolaget i en koncern där koncernredovisning inte behöver upprättas p.g.a. reglerna om underkoncerner, krävs ändå uppgift om belopp som skall föras över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital. Märkligt nog kräver däremot ÅRL inte uppgift om koncernens totala fria egna kapital på balansdagen, men det har ändå blivit praxis att lämna den uppgiften också. Om underkoncernen ej offentliggör sin koncernredovisning behöver heller inte någon förvaltningsberättelse upprättas för koncernen, men det kan likväl vara lämpligt med vissa kommentarer om koncernen i moderbolagets förvaltningsberättelse.

Värderingsfrågor

Värdering skall ske post för post. Möjligheten att kvitta upp- och nedskrivning av anläggningstillgångar mot varandra är numera borttagen. Detta har accentuerat behovet av definition av vad en post är, t.ex. i fastighetssammanhang. En post kan omfatta en grupp av tillgångar vars intäkter och kostnader kan bedömas på ett rimligt sätt. Flera hus som ligger på flera juridiska fastigheter men som fysiskt och ekonomiskt framstår som en enhet kan därför anses utgöra en post, t.ex. ett affärscentrum.

Den som tror att man kan underlåta att skriva av en byggnad med motiveringen att den redan uppenbarligen är tillräckligt avskriven tar miste. Det krävs ovillkorligen en systematisk avskrivning över en bedömd ekonomisk livslängd. Det finns dock ingen lagstadgad maximal avskrivningstid. Avskrivningar utöver plan kan numera lösas upp utan hinder av uppskrivningsreglerna eftersom med ”bokfört värde” enligt ÅRL förstås ”planmässigt restvärde”.

En annan fråga som skapat en hel del huvudbry är den nya lagens regler för värdering av omsättningstillgångar. I samband med ikraftträdandet förekom artiklar i massmedia där det hävdades att ÅRL skulle kräva aktivering av de tidigare oredovisade reserverna i pågående arbeten på löpande räkning. Eftersom beskattningen i detta avseende följer redovisningen skulle detta medföra beskattning av ännu ej fakturerade uppdrag hos t.ex. tjänsteföretag. EG-direktiven tillåter att omsättningstillgångar kan skrivas ned enbart av skatteskäl, men denna undantagsregel är ej inskriven i ÅRL. Syftet med lagstiftningen har inte varit att ändra nuvarande redovisningspraxis. Många har därför fortsatt att redovisa som tidigare, dvs. utan att aktivera pågående arbeten på löpande räkning. I Redovisningsrådets utkast till rekommendation ”Redovisning av entreprenaduppdrag” hänvisas dessutom till skattelagens regler för redovisning av pågående arbeten i de juridiska personerna. Eftersom det råder viss osäkerhet på området är det lämpligt att lämna upplysning i not om tillämpad redovisningsprincip.

Uppställning av resultat- och balansräkningar

Den mest påtagliga förändringen som ÅRL medfört är de nya uppställningsformerna för resultat- och balansräkningarna. Det har varit en grannlaga uppgift för alla bolag och revisorer att anpassa de nya rubrikerna och posterna till det enskilda bolagets verksamhet. Många har försökt att undvika de långa postbeteckningarna, främst bland de finansiella resultatposterna, för att istället använda beteckningar som bättre beskriver det faktiska innehållet, t.ex. ”Utdelning från dotterföretag” istället för ”Resultat från andelar i koncernföretag”. Härigenom har man också klarat informationsbehovet utan tilläggsupplysningar.

Börsbolagens val av resultaträkningsform 1997 [Se Balans nr 1 1999]

Källa: KPMG, analys av 142 börsbolag på A- och O-listorna.

Majoriteten av börsbolagen har valt den funktionsindelade resultaträkningen men skogsbolagen, tekniska konsulter samt datakonsulter har företrädesvis valt den kostnadsslagsindelade räkningen. Bland andra tjänsteföretag är det svårare att se någon enhetlighet i valet av uppställningsform, även om funktionsindelning överväger. Bygg- och fastighetsbolag har mangrant slutit upp bakom sina starka branschorgan och valt funktionsindelad räkning. Det är anmärkningsvärt när man väljer olika uppställningsform inom en och samma bransch. Mindre, ej noterade bolag, väljer företrädesvis den kostnadsslagsindelade uppställningsformen, främst på grund av dess enkelhet.

Funktionsindelad resultaträkning

Nettoomsättning

X 

Kostnad för sålda varor

− X 

Bruttoresultat

X 

Försäljningskostnader

− X 

Administrationskostnader

− X 

/Jämförelsestörande poster

± X/ 

Övriga rörelseintäkter

X 

Övriga rörelsekostnader

− X 

RÖRELSERESULTAT etc.

X 

Nackdelen med det funktionsindelade schemat är den subjektiva fördelningen av rörelsekostnaderna på funktioner vilket allvarligt försvårar jämförelser mellan företag. Uppdelningen av rörelsens kostnader på funktioner är ett område som rimligen måste förbättras framöver.

Kostnadsslagsindelad resultaträkning

Nettoomsättning

X 

Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbeten

± X 

Aktiverat arbete för egen räkning

X 

Övriga rörelseintäkter

X 

X 

Rörelsens kostnader

Råvaror och förnödenheter

− X 

Handelsvaror

− X 

Övriga externa kostnader

− X 

Personalkostnader

− X 

Av- och nedskrivningar

− X 

/Jämförelsestörande poster

± X/ 

Övriga rörelsekostnader

− X 

− X 

RÖRELSERESULTAT etc.

X 

I det kostnadsslagsindelade schemat har det i många fall rått oklarhet när det gällt gränsdragningen mellan t.ex. posten ”Råvaror och förnödenheter” och ”Övriga externa kostnader”. Det har t.ex. gällt köpta tjänster, legoarbeten m.m. i tillverkande eller tjänsteproducerande företag. Den som tror att raden ”Råvaror och förnödenheter” enbart innehåller materialkostnader bedrar sig. BAS-gruppen har gått ut med instruktioner som innebär att köpta tjänster i form av legoarbeten för tillverkning eller tjänsteproduktion ingår posten ”Råvaror och förnödenheter”. Det kan då vara ett rimligt krav att postbeteckningen anpassas till ”Råvaror och köpta tjänster” eller dylikt varigenom läsaren uppmärksammar att posten innehåller mer än råvarukostnader.

Inom åkeribranschen ersätts ”Råvaror och förnödenheter” av ”Driftskostnader”. Eljest torde mycket av kostnaderna under denna rubrik ingå i ”Övriga externa kostnader” enligt ÅRL.

Avskrivning av goodwill har i funktionsindelad resultaträkning fördelats ut på en eller flera funktioner, företrädesvis på funktionen ”Försäljningskostnader”. Redovisning bland ”Övriga rörelsekostnader” eller på egen rad förekommer i några fall. Börsanalytiker uppskattar att kunna utläsa var goodwillavskrivning redovisats i resultaträkningen.

Övriga rörelseintäkter/-kostnader” är rätt rubricering för resultatposter som inte är hänförliga till bolagets primära verksamhet. I praktiken har användningen av dessa poster varierat lika mycket som synen på posten ”Jämförelsestörande poster”. Vissa har gjort en noggrann analys och fördelning medan andra inte använt dessa poster överhuvudtaget. Vanligast under ”Övriga rörelseintäkter/-kostnader” är rearesultat från försäljning av anläggningstillgångar.

Raden ”Jämförelsestörande poster” återfinns i många årsredovisningar. Många har troligen missuppfattat FAR och trott att ”Jämförelsestörande poster” är en obligatorisk post enligt lag varigenom innehållet i många fall knappast varit förenligt med Redovisningsrådets rekommendation nr 4.

Kursvinster och kursförluster på rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas vanligen som ”Övrig rörelseintäkt” respektive ”Övrig rörelsekostnad” i enlighet med anvisningarna i FARs Vägledning. Flera bolag har dock inte följt FAR på denna punkt utan man kan finna nämnda kursdifferenser både i ”Nettoomsättning”, ”Kostnad för sålda varor” respektive i olika kostnadsslag.

Kursvinster och kursförluster på finansiella tillgångar och skulder skall numera fördelas i resultaträkningen efter härkomst i finansiell anläggningstillgång, finansiell omsättningstillgång respektive finansiell skuld. Hos vissa, företrädesvis större bolag, har detta varit ett problem som lösts antingen genom att alla kursdifferenser redovisats under räntekostnader alternativt under en ny post ”Övriga finansiella poster” eller motsvarande.

Ofta sammanslås ”Resultat från övriga värdepapper och fordringar” som är anläggningstillgångar med ”Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter” (från omsättningstillgångar) till en gemensam post benämnd ”Ränteintäkter”. Sammanslagning av obetydliga poster är tillåtet enligt ÅRL och det har i många fall visat sig att intäkter från finansiella anläggningstillgångar varit obetydliga i förhållande till intäkterna från finansiella omsättningstillgångar.

Ett ytterligare tredje resultaträkningsschema?

De mest uppfinningsrika vad gäller anpassningar av ÅRL finner man inom skogsbranschen. Här har man lanserat en ny variant av kostnadsslagsindelad resultaträkning där lagerperiodisering flyttats ner i schemat. Alla lagstadgade poster finns dock medtagna i uppställningen.

Variant av kostnadsslagsindelad resultaträkning

Nettoomsättning

X

Övriga rörelseintäkter

X

X

Rörelsens kostnader

Råvaror och förnödenheter

− X

Handelsvaror

− X

Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbeten

± X

Aktiverat arbete för egen räkning

X

Övriga externa kostnader

− X

Personalkostnader

− X

Av- och nedskrivningar

− X

Övriga rörelsekostnader

− X

− X

RÖRELSERESULTAT etc.

X

Fördelen med detta schema är att summa rörelsens kostnader presenteras tydligt och kan jämföras på ett meningsfullt sätt med summa intäkter. I FARs schema för kostnadsslagsindelad resultaträkning skapas däremot två delsummor som blir mycket svårtolkade. Den ena är summa av nettoomsättning, lagerförändringar och aktiverat arbete för egen räkning som ger ett slags ”summa produktionsvärde” bestående av såld produktion till försäljningspris och en ”osåld” produktion värderad till tillverkningskostnad.

Det förekommer att man kallar detta för ”summa intäkter” vilket inte kan vara en riktig benämning. Den andra delsumman är FARs summa rörelsekostnader som blir ett bruttobelopp före periodisering av lagerförändringar och aktiveringar i egna anläggningar vilken sålunda inte överensstämmer med den tidigare etablerade definitionen av rörelsens kostnader eftersom summan saknar periodiseringsposterna avseende lager och egna anläggningar.

Det kan tilläggas att IASC i sin rekommendation IAS 1 (revised) tillåter en kostnadsslagsindelad resultaträkning som nära ansluter till ovanstående variant. I IAS 1 (revised) betonas att resultaträkningen inte får ställas upp på ett sådant sätt att lagerökning kan uppfattas som en intäkt.

Det förekommer i praxis även att man har bytt ordning på poster i resultaträkningen för att uppnå någon slags väsentlighetsordning, t.ex. ”Personalkostnader” före ”Övriga externa kostnader” i tjänsteföretag.

Enligt ÅRL måste posterna egentligen presenteras i den ordningsföljd som anges i lagens scheman. ÅRL styr dock inte vilka summeringsnivåer som skall finnas i resultaträkningen i det kostnadsslagsindelade schemat.

Balansräkningen

I balansräkningen har t.ex. redovisningen av anläggningstillgångarna vållat huvudbry. Där kan vi t.ex. konstatera att även tjänsteproducerande företag valt att rubricera anläggningstillgångarna som ”Maskiner och andra tekniska anläggningar”, en rubrik som i första hand var avsedd för tillverkande företag.

Det är relativt ovanligt att upplysning om förändringen av finansiella anläggningstillgångar lämnas. Ofta begränsas upplysningen till en uppgift om nettoförändringen mellan in- och utgående balans. ÅRL kräver en upplysning om bruttoförändring (tillkommande och avgående poster, nedskrivningar respektive uppskrivningar var för sig). När det gäller obetydliga poster eller obetydliga bruttoförändringar kan sammanslagning av specificerade förändringar motiveras.

I praxis har man varit särskilt obenägen att specificera förändringar av långfristiga fordringar, särskilt om det handlar om långa rörelsefordringar, som egentligen inte ens är av finansiell karaktär. Enligt ÅRL får långa rörelsefordringar redovisas som omsättningstillgång och i så fall krävs ingen specifikation av förändring under året (däremot uppgift om belopp som förfaller senare än ett år efter balansdagen). FAR anser emellertid att som omsättningstillgång endast får redovisas fordringar som förfaller inom ett år.

Det har ibland funnits en ovilja att redovisa ”Avsättningar för skatter” eftersom det t.ex. kan tolkas som en bekännelse i en pågående skatteprocess. Kravet att specificera större delposter under ”Övriga avsättningar” har i vissa fall varit ett problem, då det kan skada bolaget att behöva avslöja reserveringar för tvister.

För både resultaträkningen och balansräkningen gäller enligt den nya lagen i vissa fall krav på tilläggsupplysningar för ”större” och ”väsentliga” belopp. Mer om hur dessa begrepp skall tolkas följer nedan.

Specifikation av ”större” och ”väsentliga” poster

I ÅRL anges att större förutbetalda kostnader/upplupna intäkter respektive upplupna kostnader/förutbetalda intäkter skall specificeras. Vad som kan klassificeras som större belopp får, enligt vår uppfattning, grundas på en väsentlighetsbedömning i det enskilda fallet. Exempel på vägledande kriterier kan vara väsentlig del av balansomslutning eller väsentlig betydelse för företagets resultatperiodisering.

Poster som härrör ur bolagets egna uppskattningar och bedömningar som t.ex. upparbetade vinster i pågående arbeten kan vara väsentliga – hur skulle rörelseresultatet påverkas om balansposten är felbedömd med ±10%? Någon tumregel är svår att ge eftersom storleken på och betydelsen av dessa poster varierar i olika branscher.

Bland börsbolagen specificeras interimsfordringarna inte alls hos ca en tredjedel av börsbolagen. Motsvarande andel för interimsskulderna är en femtedel.

Större poster under ”förutbetalda kostnader/upplupna intäkter” brukar vara räntor och hyror. För ”upplupna kostnader/förutbetalda intäkter” specificeras ofta löner, semesterlöner, sociala avgifter liksom räntor och hyror. Vissa mer branschspecifika poster är också vanliga. Ibland förekommer enbart verbala beskrivningar, utan beloppsuppgift, i vissa fall med fokus på att förklara anmärkningsvärda förändringar.

Större ”Övriga avsättningar” skall också specificeras. Bland studerade börsbolag specificeras minst hälften av posten av närmare tre fjärdedelar av bolagen. Bland avsättningar är riskerna och effekterna på resultatmätningen vanligtvis högre än för interimsposterna vilket motiverar en hög grad av specifikation. Under ”Övriga avsättningar” brukar man specificera omstruktureringsreserver, garantireserver samt personalrelaterade reserveringar (t.ex. i samband med personalneddragning).

Uppgifter om dotter- och intressebolag

Specifikation skall lämnas om såväl direkta som indirekta innehav, dvs. både om dotterbolag och dotterdotterbolag. En tredjedel av de studerade börsbolagen lämnar endast information om direkta innehav. En femtedel av börsbolagen specificerar endast väsentliga innehav och hälften av dessa börsbolag anger i årsredovisningen att en fullständig specifikation kan rekvireras hos bolaget eller hos PRV. Den årsredovisning som inges till PRV måste innehålla kompletta specifikationer av andelsinnehaven och PRV har i en hel del fall begärt komplettering när så inte varit fallet.

Korta och långa krediter

Den nya lagen kräver en ytterligare uppdelning av långa krediter jämfört med den tidigare lagstiftningen. För varje skuldpost i balansräkningen skall anges den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

Enligt FAR kan checkräkningskredit, som formellt är av kortfristig natur, redovisas under långfristiga skulder i balansräkningen. Detta förutsätter att man har ”grundad anledning att antaga” att krediten kommer att förnyas eller bytas mot långfristiga lån. Det är tveksamt om man kan föra motsvarande resonemang för att avgöra om skulden skall anses förfalla fem år efter balansdagen.

Personalnoten – kanske den besvärligaste notuppgiften

Uppgifterna om löner, ersättningar m.m. är mer omfattande än tidigare. Numera skall upplysning även lämnas om totala sociala kostnader. Pensionskostnader skall anges särskilt och dessutom uppdelade på kategorierna styrelse/VD respektive övriga anställda. Många företag har haft besvär med denna uppdelning.

Uppgifterna avseende styrelse och VD skall omfatta även tidigare styrelse och tidigare VD. Detta i kombination med det nya kravet på upplysning även om utestående pensionsförpliktelser avseende styrelse och VD (inklusive tidigare styrelse och VD) har för många bolag inneburit tidsödande historiska efterforskningar. Förpliktelserna omfattar enbart s.k. pensionering i egen regi.

En vanlig fråga rör huruvida pensionskostnad omfattar även särskild löneskatt och avkastningsskatt. Frågan torde utifrån gängse redovisningsmässiga definition besvaras jakande, men Bokföringsnämnden har gjort ett uttalande som kan tolkas som att detta ej skulle vara nödvändigt. Om pensionskostnaden anges exklusive särskild löneskatt och avkastningsskatt bör detta förhållande, enligt vår mening, anges i årsredovisningen.

I det fall bolaget har anställda i flera länder skall uppgifterna dessutom lämnas särskilt för varje land. Många bolagsföreträdare har menat att detta upplysningskrav är alltför långtgående och kan leda till skada för bolaget. Tidigare möjlighet att underlåta att lämna uppgiften om det fanns risk för skada för bolaget är borttagen. Vissa bolag har därför valt att i den tryckta årsredovisningen istället redovisa uppgifterna per grupp av länder.

Genom en nyligen beslutad lagändring i ÅRL är det nu möjligt att utelämna personaluppgifter per land i ”tryckta versionen av årsredovisningen”. Den årsredovisning som inges till PRV måste dock oförändrat innehålla fullständiga uppgifter per land.

ÅRL kräver numera uppgifter om avgångsvederlag och om de väsentligaste villkoren i dessa. Detta gäller, i förekommande fall, inte bara börsbolag utan alla bolag oavsett storlek.

Leasing – RR 6 och hur var det nu med vanliga lokalhyror?

Publika bolag säger sig ha följt Redovisningsrådets leasingrekommendation, RR 6. Rekommendationen gäller enbart för koncernredovisning förutom beträffande upplysningsplikten som gäller även juridisk person. De flesta har utnyttjat övergångsreglerna och endast beaktat avtal ingångna fr.o.m. 1 januari 1997 och som dessutom är väsentliga.

Många bolag har strävat efter att få så många kontrakt som möjligt definierade som operationella leasingavtal. Upplysningsplikten gäller dock alla leasingavtal, gamla och nya, såväl finansiella som operationella. Många har ej noterat att även vanliga hyresavtal avseende lokaler utgör operationella leasingavtal för vilka uppgifter skall lämnas om framtida hyresbetalningar.

Övergångsregeln som möjliggör begränsning av rekommendationens tillämpning till kontrakt ingångna fr.o.m. 1997, har av många tillämpats även på upplysningsplikten, vilket inte var Redovisningsrådets syfte. Härigenom har man i vissa fall lämnat sämre information än om man följt den gamla FARs rekommendation nr 7.

Många missar upplysning om latent skatt

Enligt ÅRL skall alla bolag, utom s.k. 10/24-bolag, upplysa om latent skatt som ej bokförts i resultat- och balansräkningarna såvida det inte handlar om obetydliga belopp. En vanlig, ofta väsentlig latent skatt finns i obeskattade reserver och tillhörande bokslutsdispositioner. Därutöver kan det finnas andra väsentliga skillnader mellan tillgångarnas skattemässiga och redovisade värde, t.ex. avseende fastigheter och aktier.

I denna skillnad lurar en latent skatteskuld (latent skattefordran) om vilken information måste lämnas i årsredovisningen. Att en latent skatt redovisas i koncernredovisningen fritar inte moderbolaget från skyldigheten att redogöra för eventuella ej bokförda latenta skatter i sin del av årsredovisningen.

Latenta skatter kan även återfinnas i t.ex. ännu ej avdragsgilla reserveringar samt i underskottsavdrag i den mån dessa kan bedömas vara av värde för bolaget framöver. Många bolag har missat att lämna upplysning om latenta skatter, inte minst i obeskattade reserver eftersom man tycker det är så uppenbart att det finns latent skatt där. En samlad bild av latenta skatter, inklusive värdet av förlustavdrag, kan utgöra viktig information för läsaren av årsredovisningen.

Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar

Genom ÅRL kom ett krav på att dela upp ställda panter inom linjen på dels säkerheter som ställts för egna skulder eller avsättningar, dels övriga ställda säkerheter (t.ex. för annans skuld). Inte nog med det, man skall också ange hur mycket säkerheter som ställts för respektive skuldpost (avsättningspost) i balansräkningen. Det är förtroendeingivande om summan av säkerheterna per skuld summerar till samma belopp som summan av ställda säkerheter för egna skulder/avsättningar inom linjen.

Koncernredovisning eller ej?

Många s.k. underkoncerner har utnyttjat möjligheten att avstå ifrån att publicera koncernredovisning. Som ett substitut till egen koncernredovisning kan dessa bolag hänvisa till en årsredovisning med koncernredovisning på en högre koncernnivå och dessutom bifoga denna årsredovisning när bolaget inger sina handlingar till PRV. Substitutets koncernredovisning måste vara upprättad enligt EG:s redovisningsdirektiv.

PRV krävde först att denna koncernredovisning skulle vara avfattad på svenska, men ändrade sig sedan och accepterar numera koncernredovisningar på norska, danska och engelska om ingen begär översättning till svenska. Många underkoncerner har kanske därför i onödan antingen bekostat en översättning av en utländsk årsredovisning eller upprättat en egen koncernredovisning för att slippa kostnaderna med översättning.

När det funnits flera överordnade koncernnivåer som upprättar koncernredovisning bör underkoncernen inge koncernredovisningen för den närmaste nivån till PRV. Om det finns särskilda skäl accepterar PRV att man väljer koncernredovisningen för en högre nivå, t.ex. för att slippa en översättning av en utländsk årsredovisning.

Lättnader i årsredovisningslagen 1999 med verkan på bokslut 1998

I november beslutade Riksdagen om vissa lättnader i årsredovisningslagen, främst gäller det lättnader i kraven på tilläggsupplysningar.

Numera begränsas kravet på specifikation till direkta innehav av dotterbolag, intressebolag samt andra innehav där ägarbolaget innehar minst 20% av kapitalet. Skillnaden mot tidigare är att indirekta innehav inte behöver anges längre i den juridiska personens redovisning. Eftersom en fullständig specifikation med såväl direkta som indirekta innehav måste lämnas i koncernredovisning får nämnda lagändring främst effekt i moderbolagets årsredovisning i underkoncern som inte offentliggör egen koncernredovisning.

Dessutom har man ”rättat” lagen genom att det inte längre uppställs krav på att specificera eget kapital och resultat per intressebolag då kapitalandelsmetod tillämpas på aktuell koncernnivå eller högre. Olyckligtvis är lagen skriven på ett sådant sätt att lättnaden enbart gäller för moderbolag i koncern/underkoncern. Övriga bolag som äger intressebolag måste således även fortsättningsvis specificera eget kapital och resultat per intressebolag, trots att ägarbolaget ingår i en koncernredovisning.

Lagstiftaren har även infört lättnader av betydelse för bolag som publicerar en s.k. tryckt årsredovisning vid sidan av den version av årsredovisning som inges till PRV. I den tryckta versionen av årsredovisningen kan följande specifikationer utelämnas utan att årsredovisningen anses vara ofullständig:

  • Obetydliga andelsinnehav kan utelämnas ur andelsspecifikation.

  • Specifikation av anställda mellan kvinnor och män krävs ej.

  • Specifikation av löner och ersättningar krävs ej per land.

Notera dock att lättnaderna ovan inte gäller den version av årsredovisning som insänds till PRV. PRV-versionen måste oförändrat innehålla kompletta personaluppgifter samt aktiespecifikationer.

10/24-bolag: Bolag med högst 10 anställda i genomsnitt för de senaste två räkenskapsåren och vars balansomslutning för det senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 Mkr.

Göran Arnell är seniorkonsult vid KPMGs enhet för Kvalificerade Redovisningsfrågor i Stockholm. Arne Gunnarsson är auktoriserad revisor vid KPMG i Linköping.

I en följande artikel (sid. 30–36) behandlar Ung-Seok Kim, Ulrika Liw och Stefan Gustafsson frågor kring de svenska storföretagens vägval i olika redovisningsfrågor efter nya ÅRL.