Allt fler företag inleder ett aktivt miljöarbete då man finner att miljöfrågorna innebär både ett hot och en risk – men även möjligheter. Därtill accepterar företagsledare alltmer företagens ansvar för miljöproblemen. Ett aktivt miljöarbete innebär att företaget kan anses attraktivt genom att varumärket stärks samt att nytt tänkande på flera plan stimulerar innovation och nyskapande och kan vara en drivkraft för tillväxt. Exempel på utvecklingen är att Dow Jones anser att en förutsättning för hög och uthållig lönsamhet hos företag förutom en bra ledning är medvetenhet i sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor.

Detta sker genom att företagen integrerar ekonomiska möjligheter med ansvar för miljö- och sociala frågor och på så sätt kan konkurrera ut andra företag på sikt. Därför anses de vara proaktiva, kostnadseffektiva och ansvarsfulla och således överleva sina konkurrenter och bli morgondagens vinnare. Dow Jones har lanserat ett globalt index som betygsätter företag i olika branscher avseende ekonomi, yttre miljö samt sociala faktorer.

Ökad revisionsrisk

Företagets intressenter, främst kunder, ägare, anställda och ibland allmänheten, blir allt mer miljökunniga och krävande. Intresset för företagen, dess verksamhet och produkter ökar. Fler företag publicerar miljöredovisningar för att öppet redovisa sitt miljöarbete. Genom förändringar i lagstiftning och regler kan ett företag påverkas, ibland så mycket att fortsatt drift kan ifrågasättas. Det är således mycket tydligt att det föreligger ett ökande tryck i miljöfrågor genom lagar, regleringar och konsumentoro som kan komma att få en stor effekt på företagens värden.

Denna ökning av företagens affärsrisker, och ofta även affärsmöjligheter, påverkar revisionsriskerna och således revisorns arbete och ansvar. Samtidigt innebär kunskap om företagets miljösituation en möjlighet till utökad kunskap om företaget som helhet för revisorn och ger information till en förbättrad omvärldsanalys i samband med planeringen av revisionen.

Miljöbalken, som trädde i kraft 1999, har det övergripande målet att främja en hållbar utveckling. Den påverkar företagen på många områden och därmed även revisorn. Ett viktigt exempel på detta är de nya ansvarsreglerna vid fastighetsköp. Syftet med det utökade ansvaret är att få förorenade områden sanerade utan att det belastar statsbudgeten samt att få till stånd att sanering görs av säljaren före fastighetsförsäljning. Reglerna innebär att om inte någon verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta efterbehandlingen av en förorenad fastighet, är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten efter den 1 januari 1999 och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha känt till dem. En fastighetsköpare kan således bli ansvarig för att bekosta och genomföra sanering av förorenade områden som orsakats av annan.

Fastighetsägare ansvarar dock subisidiärt i förhållande till verksamhetsutövaren. Efterbehandlingsansvaret är inte föremål för preskription. Dessa nya regler innebär besvärliga frågeställningar både för berörda företags styrelser och även för bolagens revisorer.

Årsredovisningslagens krav

Som ett led i den nya miljölagstiftningen har redovisningslagstiftningen ändrats och god revisionssed har därmed utökats. Detta har skett genom ändringar i årsredovisningslagen (ÅRL) som utökats med krav på miljöinformation som omfattas av den sedvanliga revisionen och revisionsberättelsen.

6 kap. 1 § ÅRL har utökats med ett tredje stycke som innebär ett nytt granskningsområde för revisorn. Där framgår att bolag med tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska lämna upplysning i förvaltningsberättelsen om verksamhetens påverkan på yttre miljö. Det gäller även koncernens förvaltningsberättelse. Bokföringsnämnden (BFN) har i uttalandet U 98:2 tolkat kravet och då angivit vad som enligt god redovisningssed är minimikravet på miljöinformation i förvaltningsberättelsen.

Vilka företag berörs?

Det beräknas idag finnas över 30 000 miljöfarliga anläggningar registrerade, men siffran är osäker. Dessa har idag tillstånd eller en godkänd anmälan. Därtill finns minst 5 000 äldre anläggningar som ska registreras i en nära framtid. Ej registrerade verksamheter som bedrivs utan tillstånd eller utan godkänd anmälan uppgår till ett okänt antal som kan antas vara mycket stort. De flesta av dessa anläggningar ägs av företag som omfattas av ÅRL, eller som genom ändringarna i bokföringslagen kommer att omfattas av ÅRL. Det kan även finnas andra verksamheter med enskilda aktiviteter som kräver tillstånd eller anmälan vilka även de omfattas av ÅRL. Således måste revisorerna i dessa företag ha kännedom om hur en revision ska genomföras av den lagstadgade miljöinformationen, var information kan fås samt hur brister kan påverka utformning av årsredovisning och revisionsberättelse.

Det bör särskilt noteras att det inte finns krav på väsentlighet i verksamhetens miljöpåverkan eller omfattning när man avgör om ett företag berörs av upplysningskravet enligt tredje stycket. Kravet gäller alla företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet, vare sig den är en mycket liten del av företagets verksamhet eller om den bedrivs utan tillstånd eller godkänd anmälan eller är äldre verksamhet som bedrivs med tidsbegränsad dispens. Revisorn måste alltså beakta att om företaget har någon sådan verksamhet ska information om det återfinnas i förvaltningsberättelsen.

Innebörden av 6 kap. 1 § 2 st. ÅRL har i U 98:2 omtolkats och förtydligats av BFN så att väsentliga miljöförhållanden ska redovisas i förvaltningsberättelsen om de är viktiga för bedömning av bolagets ställning och resultat. Detta förtydligande avser alla företag och omfattas av sedvanlig revision.

Vem har ansvar?

Det är styrelsens och VD:s ansvar att företagets verksamhet följer lagar och förordningar, bl.a. miljöbalken och ÅRL. Det är också företagsledningens ansvar att skapa och tillämpa intern kontroll i företaget för att uppnå en ordnad och effektiv drift av verksamheten. Detta omfattar även miljöfrågor såsom bl.a. vetskap om att företaget bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet, har fått tillstånd eller har en godkänd anmälan för verksamheten, följer regler, förordningar och olika förelägganden samt att miljörapport inlämnas till tillsynsmyndigheten för tillståndspliktig verksamhet.

God revisionssed

Felaktig miljöinformation i förvaltningsberättelsen kan vara av mycket stor finansiell betydelse och måste därför ges samma omsorg som övrig revision. Omvärlden kan ha stora förväntningar på revisorns insats samtidigt som revisorns kunskap är begränsad. Revisorn måste därför skaffa sig grundläggande förståelse för den miljöinformation som ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Det innebär att revisorn för att kunna genomföra sin revision måste tillägna sig vissa grundläggande fakta och kunskaper. FARs revisionskommitté har i ett uttalande gett vägledning vid revision av miljöinformation i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Det är av stor vikt att utvecklingen av god revisionssed tar hänsyn till revisorns begränsade miljökunskap. Denna bör, som FARs revisionskommitté gör i sitt uttalande, utgå från den allmänna innebörden av god revisionssed och koncentreras på granskning av att företaget har god intern kontroll vad avser hantering av relevanta miljöfrågor. Det speciella med miljöinformation är att det kan vara svårare att ta reda på om uppgifter stämmer, vilket kombinerat med revisorns begränsade kunskap innebär behov av praktiskt stöd i revisionsarbetet. Det har visat sig att revisionen underlättas ytterligare om revisorn har kunskap om motiv till lagändringen och grundläggande kunskap om miljöbalken. Vidare behöver revisorn veta var man hämtar relevant information och vilka begränsningar och risker som kan finnas vid genomförande av granskningen.

Fristående miljöinformation

Kraven på revisorn kan dock bli mer omfattande än vad ÅRL anger idag. Många företag lämnar redan nu miljörelaterade upplysningar i årsredovisningen utöver den lagstadgade informationen. Denna fristående information omfattas av revisorns översiktliga granskning.

I mars 1999 utgav Sveriges Finansanalytikerns Förening (SFF) en reviderad rekommendation avseende den miljöinformation som vänder sig till aktörerna på finansmarknaderna och som de anser ska finnas i årsredovisningen. I företag där miljöfrågorna är viktiga för framtidsbedömningen bör de ägnas minst en eller två sidor i årsredovisningen. SFF rekommenderar en bredare tolkning av begreppet miljömässiga konsekvenser och avser således både verksamhetens miljökonsekvenser och påverkan från de sålda produkterna och tjänsterna. Informationen ska avse någorlunda ovedersägliga fakta och beslutade eller planerade åtgärder som kan kvantifieras (även om det inte alltid sker i kronor) eller som kan påverka riskbedömningen av miljöfrågornas påverkan på företagets finansiella utveckling. I första hand ska informationen koncentreras på sådant som kan ha effekt på framtida vinster eller kassaflöden. Analytikerna efterfrågar information inom fem områden: miljöfrågor och -strategi, finansiella konsekvenser, återvinning, resursförbrukning samt utsläpp.

EU-förslag om miljöinformation i årsredovisning

Utvecklingen av kraven på utökad miljöinformation i företags årsredovisningar går nu snabbt. Under hösten har EU-kommissionen utkommit med ett utkast till rekommendation ”om redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser”. I denna rekommenderas företag och koncerner som omfattas av fjärde och sjunde redovisningsdirektiven att tillämpa föreslagna bestämmelser. Rekommendationen omfattar även banker, andra finansiella institut och försäkringsbolag.

Motivet till utkastet är att miljöinformation idag anses otillräcklig och opålitlig samt att det är svårt att göra jämförelser. Syftet är således att underlätta harmonisering av miljöinformation i årsredovisningar genom att få dessa uppgifter att bli fler, öppnare, relevanta, jämförbara samt korrekta.

Vad innefattas då i dessa? Rekommendationerna omfattar bestämmelser för redovisning, värdering och information om miljökostnader, miljöskulder och miljörisker samt tillhörande tillgångar. Miljökostnad definieras i utkastet som kostnad för åtgärder för att förhindra, reducera eller återställa skador på miljön som uppstått till följd av företagets operativa verksamhet eller för att bevara förnybara och ändliga resurser. I utkastet förslås att Eurostats definitioner av miljökostnader används vid redovisningen.

Dessa indelas i följande områden: avfallshantering, utsläpp till luft, vattenrening, minskning av buller och skakning, skydd av mark och grundvatten samt naturskydd. I utkastet redogörs ingående för redovisning av kostnader, skulder, avsättningar och tillgångar inom miljöområdet. Utkastet följer väl de rekommendationer som kommit från IASC, även IAS 37, men med ett utökat krav på upplysningar.

EU-förslag om miljöinformation i förvaltningsberättelse

Vad gäller föreslagna upplysningar ska de lämnas i den mån de är av betydelse (relevanta) för företagets ekonomiska ställning eller resultat. Information som ska redovisas i förvaltningsberättelsen enligt utkastet:

  • Relevanta miljöfrågor och företagets agerande, miljöpolicy, miljöprogram och eventuellt miljöledningssystem ska beskrivas.

  • Viktiga miljöförbättringar sedan miljöpolicyn infördes (under högst fem år), gärna med kvantifierade miljöprestanda (t.ex. utsläpp till luft eller vatten av olika ämnen) jämfört med ställda mål och förklaringar till avvikelser.

  • Redogörelse för hur stor del av vidtagna miljöskyddsåtgärder som beror på lagstiftning och föreskrifter.

  • Beroende av företagets verksamhet kan det vara lämplig att ge information om företagets miljöprestanda, t.ex. förbrukning av energi, vatten, material eller olika utsläpp och avfall, gärna i relation till poster i balans- eller resultaträkningen. Utkastet hänvisar här till det pågående arbete med att utveckla standardiserade miljöeffektivitetsindikatorer som utförs av World Business Council of Sustainable Development.

  • Om upplysningar enligt ovan anses för omfattande kan de redovisas i en sammanfattning.

  • Om företaget har en fristående miljöredovisning kan hänvisning till denna ske i förvaltningsberättelsen och om den är externt verifierad ska detta anges. Det påpekas särskilt att information som lämnas i miljöredovisning ska överensstämma med information i årsredovisning samt att det ska vara samma redovisande enhet i bägge handlingarna. Ett syfte är att få separata, frivilliga miljöredovisningar och årsredovisningar att bli mer sammanhängande och närmare kopplade till varandra än vad som är fallet idag. I utkastet diskuteras ej hur revisionens omfattning påverkas av att i förvaltningsberättelsen hänvisa till fristående dokument.

Våra utökade skyldigheter

I EU-kommissionens utkast diskuteras ej revisionens roll men då informationen föreslås ingå i den lagstadgade finansiella rapporteringen som omfattas av revision så innebär en tillämpning av detta att vårt ansvarsområde utökas ytterligare.

Därtill kommer alla andra skyldigheter vi löpande åläggs. Revisor har t.ex. skyldighet att vid misstanke om vissa brott enligt brottsbalken anmäla det till bolagsledning och åklagare. Därtill ska revisor från år 2000 kunna bedöma om tillräckliga konkurrensskäl föreligger när ett mindre bolag ska presentera sin finansiella information och har valt förkortad resultaträkning. Lagstiftarens krav på vår kompetens utökas således successivt.

Med det ovan redovisade utkastet kommer vårt ansvarsområde att utökas ytterligare och kraven på kunskap, kompetens, praktiska hjälpmedel och utbildningsinsatser att stegras. Framöver kan vi därtill vänta en utveckling vad gäller redovisning av sociala och etiska faktorer, ännu ett nytt kompetensområde för revisorn.

Birgit Flening är auktor revisor och ansvarig för Ernst & Young Miljötjänster. Hon är medlem av FARs samrådsgrupp för miljöfrågor, FARs samordningsgrupp för redovisningsfrågor samt FAR-representant i Standardiseringsgruppens miljöledningsprojekt för ISO 14001. Hon har skrivit ”Årsredovisningen miljökrav, en handbok för revisorer och ekonomer” (Ekerlids Förlag). Där redogörs bl.a. för bakgrund och motiv till ändringen i ÅRL. Hon medverkade senast i Balans nr 10/1998.

Revisorns beslutsträd: Här visas de frågor som måste besvaras i revisionen redan under 1998 och eventuell påverkan på bedömning av revisionsberättelsens utformning. (Birgit Flening)

Birgit Flening