Innehåll

Balans nr 1 2000

Nyheter: FEE:s sjätte eurokonferens – Underskatta inte tiden!

Övergången till euro kan jämföras med historien om haren och sköldpaddan som skulle springa ikapp. Haren var så säker på att han skulle hinna först och gjorde sig därför ingen brådska, han stannade till lite då och då, tog några steg bakåt, åt lite och fortsatte framåt. Sköldpaddan däremot gick sakta men säkert framåt och närmade sig så småningom målet. När sköldpaddan var vid mållinjen vaknade haren upp efter en tupplur och upptäckte att han inte skulle hinna i tid för att vinna loppet och sköldpaddan vann. Flera företag anser nu att de är så pass förberedda för en övergång till euron att de har stannat upp och väntar med att ta de sista stegen. Orden kommer från Xavier Larnaudie-Eiffel, kabinettschef hos tidigare EU-kommissionären de Silguy. Han varnar för att följa denna strategi och uppmanar istället företagen att börja i tid, fullfölja förberedelserna och inte stanna upp förrän allt arbete genomförts.

Detta och mycket mer fick deltagarna vid den europeiska revisorsorganisationen FEE:s (Fédération des Experts Comptables Européens) sjätte eurokonferens höra, som denna gång hölls i Barcelona den 4–5 november 1999. Flera talare tog upp den IT-tidsplan som utarbetats av FEE. Om ett företag planerar att byta IT-system bör tidsplanen se ut enligt i ramen nedan.

Endast ett fåtal företag slutförde sitt övergångsarbete under 1999, däribland Nokia och Daimler Chrysler, meddelade Hans-Joachim Würth från SAP. Han förklarade att de viktigaste faktorerna för ett framgångsrikt europrojekt är att ha en bra projektledare och att göra många tester av sitt nya IT-system.

Revisorer underskattar IT-problemen i samband med en övergång till euron”, varnade Phillipe Joret på IBM. Revisorerna spelar en viktig roll för framför allt små och medelstora företag. De ska kunna klara av alla aspekter av en övergång till euron, dvs. gå igenom affärsstrategierna, funktionaliteten och implementeringen.

Två råd

Anthony Pay från Cyber Associates gav konferensens deltagare två råd. Underskatta inte den mänskliga faktorns påverkan på euroövergången och överskatta inte tiden. Regeringar runt om i Europa förväntar sig att företagen utbildar invånarna i att kunna hantera euron. Men det är lättare sagt än gjort då det innebär att sammanlagt 290.000.000 människor ska utbildas. Spontana reaktioner från medborgare som får sina pengar utbytta mot andra är: ”Jag vill inte bli lurad, jag litar inte på er” och ”jag vill ha mina pengar tillbaka!”. Det är därför viktigt att alla medborgare är medvetna om att deras nya pengar har samma värde som de gamla, även om valörerna ändrats.

Anthony Pay berättade vidare att i England, då man bytte system från gamla till nya pund i början på 70-talet, gick priserna upp med 16 %, trots att ingen ”officiell” prisökning skedde. För att veta om cornflakespaketets nya pris från 3,99 DEM till 2,49 EUR är högre, lägre eller detsamma måste konsumenten själv räkna ut prisskillnaden. Det är lätt att vid en första anblick tro att priset sjunkit, men vid en närmare beräkning kan man konstatera att så inte är fallet i detta exempel. Enda sättet att komma till rätta med dessa nya priser är genom att utbilda sin personal, både i deras yrkesroll och i deras roll som medborgare. Är folk medvetna om de prisskillnader som kan uppstå och t.ex. har med sig en omräknare när de handlar kan större prisdifferenser undvikas.

Marion Bywater från ”Euro-impact” har studerat eurons effekt på turismen. Hon konstaterade att flera icke euro-länder redovisar priser i euro i sina affärer för att locka till sig turister. Det har t.ex. redan skett i Schweiz där man är rädd för att bl.a. amerikanerna väljer att avstå från att besöka Schweiz och istället föredrar att åka till dess grannländer där de kan använda samma valuta. Det är något som skulle kunna bli aktuellt även i Sverige.

Göran Tidström, Deputy President i FEE och auktoriserad revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers summerade den två dagar långa konferensen. FEE m.fl. har länge understrukit vikten av att tänka strategiskt, men det är åter dags att prata om de praktiska förberedelserna. Många stora företag har redan fattat de strategiskt viktiga besluten och nu kommit till den punkt då de ska börja tillämpa den teoretiska kunskapen i praktiken. Det är viktigare än någonsin att revisorerna är redo att möta de frågeställningar som kommer att uppstå framöver. Och som betonades i flera presentationer, underskatta inte tiden, börja nu!

Ovan nämnda presentationer finns tillgängliga i sin helhet på FEE:s eurowebbsida, www.euro.fee.be, där man också kan hitta annan intressant euroinformation.

Tid
Tidpunkt då det nya IT systemet måste vara i funktion:2001-12-31
Den mest lämpliga tiden att byta system är vid årets slut. För att kunna skaffa sig erfarenhet om det nya systemet, och därmed minska risken, bör därför det nya systemet vara i funktion:2000-12-31
Detta innebär att installation och tester måste göras minst sex månader före ovan nämnda datum, dvs senast:2000-06-30
Beställ därför det nya systemet tre månader före installation:2000-03-31
Undersök vilket nytt system som ska beställas:NU!

Ewa Fallenius

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...