Balans nr 1 2000

Internationellt: Redovisning av fastigheter hade högsta prioritet på extra IASC-möte

IASC höll ett extra styrelsemöte I mitten av december. Mötet hade ursprungligen bestämts för att kunna anta en rekommendation om redovisning av förvaltningsfastigheter före årsskiftet. Frågan om hur fastigheter skall redovisas dominerade också mötet. Andra frågor som diskuterades var IASC:s nya struktur, vad som menas med resultat samt redovisning av finansiella instrument.

IASC:s nya struktur

Redan vid IASC:s novembermöte uppnåddes enighet om IASC:s framtida struktur. Styrelsen beslöt då enhälligt att rekommendera att den nuvarande styrelsen ersätts av 14, i princip heltidsanställda, personer. I motsats till vad som gäller för närvarande är det inget krav på viss geografisk spridning. Mycket talar därför för att den nya styrelsen kommer att domineras av personer från G4-länderna, dvs. USA, UK, Kanada och Australien.

Det beslut som togs i december var att utse en valberedning. Dess uppgift är att tillsätta 19 personer vilka i sin tur skall utse de 14 styrelseledamöterna, lägga fram förslag på hur verksamheten skall finaniseras (den årliga kostnaden för den nya strukturen beräknas till ca 10 miljoner pund) samt övervaka att styrelsen arbetar som tänkt.

Namnen på de sju personer som ingår i valberedningen är imponerande. Mest känd torde Arthur Levitt vara, nuvarande ordförande i den amerikanska SEC. Av de övriga märks tre ordförande i andra tillsynsmyndigheter, presidenten i Världsbanken, chefen för Deloitte & Touche samt en styrelseledamot i Siemens.

Förhoppningen är att valberedningen skall kunna lägga fram förslag i mars på de 19 personer som därefter får ansvaret för att det nya IASC skall komma igång till nästa årsskifte.

Förvaltningsfastigheter

Ett utkast till rekommendation om redovisning av förvaltningsfastigheter publicerades i somras. Definitionen av en förvaltningsfastighet var mark och fastigheter som innehas i förhoppning om en värdestegring och för uthyrning. Fastigheter som används av ägaren, exempelvis kontorsfastigheter räknas alltså inte som förvaltningsfastigheter.

De två mest kontroversiella förslagen i rekommendationen gick ut på att förvaltningsfastigheter skall värderas till verkligt värde och att alla värdeförändringar skulle redovisas över resultaträkningen. Av de dryga 120 remissvar som utkastet gav upphov till stöddes förslaget om verkliga värden av cirka 60 procent. Däremot var det bara cirka en tredjedel som ansåg att värdeförändringarna skulle redovisas över resultatet. Majoriteten föredrog i stället att (de orealiserade) värdeförändringarna skulle föras mot det egna kapitalet.

Diskussionen i styrelsen kom framför allt att handla om huruvida det är möjligt att värdera fastigheter på ett tillräckligt tillförlitligt sätt för att motivera en övergång till en ny värderingsprincip. Resultatet av omröstningen blev, ur IASC:s synvinkel, den sämsta tänkbara. Åtta röstade för verkliga värden, sju emot och en avstod (vilket i det här sammanhanget är likvärdigt med en nejröst). Argumenten mot, förutom uppfattningen att fastighetsvärden inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt, var att man saknade en principiell diskussion om i vilken utsträckning verkliga värden bör införas för icke-finansiella tillgångar (IAS 39 har som bekant infört verkliga värden för många, om än inte alla, finansiella tillgångar), en oklarhet om vad man skall mena med ”performance”, dvs. om det är rätt att inkludera orealiserade värdestegringsvinster i årsresultatet samt en önskan att begränsa rekommendationens tillämpningsområde till fastighetsbolag eller motsvarande.

Det normala när det visar sig att ett förslag till rekommendation inte uppnår erforderlig majoritet, i det här fallet tolv röster, är att ordföranden identifierar de kritiska punkterna och därefter försöker justera dem så att de kan accepteras av tillräckligt många. I det här fallet var det uppenbart att motsättningarna var så stora att det inte var lönsamt. Ordföranden, som alltså är Stig Enevoldsen från Danmark, föreslog i stället att man skulle tillåta företag att välja mellan verkliga värden och anskaffningsvärden. Det senare alternativet innebär alltså att man i stort sett behåller nuvarande praxis, dock utan möjlighet till uppskrivningar.

Förslaget antogs så småningom även om framför allt Storbritannien uttryckte sitt missnöje. Att britterna protesterade kom inte som någon överraskning. I Storbritannien tillåts redan idag värdering till verkliga värden i vissa fall och man menar att anskaffningsvärden inte ger användarna det underlag som de behöver för att kunna bedöma resultatet i företag med stora fastighetsinnehav. Det finns också en stark motvilja mot att införa alternativ (free choices) i IASC:s rekommendationer. Sådana alternativ försvårar jämförelser och IASC har under 90-talet arbetat hårt på att ta bort så många alternativ som möjligt.

Den positiva sidan är att den nya rekommendationen möjliggör en test av bland annat tillförlitligheten i värderingen. Vad det främst handlar om är att utveckla metoder för att registrera aktuella marknadspriser och utifrån dessa beräkna verkliga värden för enskilda fastigheter. I rekommendationen trycks alltså hårt på att de värden som skall anges skall återspegla aktuella marknadsvärden. Helst skall dessa fastställas av oberoende värderingsmän. En värdering baserad på aktuella priser kommer antagligen att fluktuera en hel del. Eftersom värdeförändringarna skall redovisas över resultatet är det lätt att förstå att frågan om vad vi menar med resultat i företag som äger förvaltningsfastigheter och hur resultatet skall presenteras blir viktiga. Det är frågor som många anser inte har diskuterats tillräckligt. Trots det fanns en klar majoritet för att inte frångå förslaget i utkastet till rekommendation om att låta alla värdeförändringar redovisas över resultatet.

Den nya rekommendationen kommer att publiceras först i vår. Med röstsiffrorna 13-3 beslöts att ta upp texten till slutlig granskning vid sammanträdet i mars. Avsikten är dock inte att ändra de grundläggande besluten utan bara att ta ställning till detaljutformningen.

För svenskt vidkommande medför IASC:s beslut med stor säkerhet att Redovisningsrådet avvaktar med att ta in den nya rekommendationen. En god gissning är att den rekommendation om materiella anläggningstillgångar samt Akutgruppens uttalande om förvaltningsfastigheter kommer att gälla för de närmaste åren.

Resultatmätning

Som framgått ovan finns en osäkerhet inom IASC hur man skall definiera och presentera ett företags resultat. Det är framför allt två frågor som diskuteras; skall alla poster som leder till en förändring av eget kapital (med undantag för ägarförändringar) redovisas över resultaträkningen och hur skall man se på orealiserade värdeförändringar. Frågorna har aktualiserats både av diskussionen om hur förvaltningsfastigheter skall värderas och av ett nyligen utgivet diskussion-PM från G4+1-gruppen. IASC beslöt att föreslå att man tillsätter en arbetsgrupp i sammanträdet i mars för att diskutera vidare.

Finansiella instrument

IASC har antagit IAS 39 som behandlar redovisning av finansiella instrument och som träder i kraft år 2001. Rekommendationen innebär ett stort steg mot en värdering till verkliga värden. Det som IASC nu diskuterar är att utsträcka principen om värdering till verkliga värden till alla finansiella instrument. Vad diskussionerna visat är att detta är både komplicerat och kontroversiellt. Den arbetsgrupp som är ansvarig för att ta fram rekommendationen föreslår nämligen att bland annat kreditkortsföretag skall redovisa det värde som ligger i att företaget har en upparbetad kundkrets. Samma sak gäller för banker och deras inlåningskonton.

En annan, och skenbart enklare fråga, gällde definitionen av verkligt värde. Arbetsgruppen förde fram ett förslag att det skall beräknas som ett ”exit value” dvs. det belopp som ett företag erhåller vid avyttring av ett finansiellt instrument. Innebörden är att det verkliga värdet skall beräknas efter avdrag för försäljningskostnader och inte som i hittillsvarande rekommendationer, före. Osäkerheten inför det här förslaget var stort. När deltagarna ombads att rösta var det två som stödde förslaget, en som röstade emot medan de övriga tretton valde att lägga ner sina röster.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...