Balans nr 1 2000

Eko-brott: En ekonom som arbetar bakom myndighetens skottsäkra glas

Att samla olika yrkens krafter och kunnande på ett och samma ställe har visat sig vara ett effektivt medel i ekobrottsbekämpningen. Tidigare lades ärenden på hög och hann bli inaktuella innan de blev mål i rätten. I Göteborg kunde ekobrottsmyndigheten under sitt första år ”plocka in” 220 miljoner kronor.

Det skottsäkra glaset som säkerhetspolisen utrustat ekobrottsmyndigheten (EBM) med, ger en fingervisning om att det också finns de som inte är så glada över personalens ansträngningar.

Ekonomen Håkan Runeson släpper in oss bakom glaset, ger oss ett besökskort med klämma att fästa på tröjan och tar oss med nedför en korridor kantad av tavlor.

Spetsmyndighet

Detta ska vara en spetsmyndighet, där den främsta kompetensen samlas för att erbjuda det starkaste motståndet mot ekobrottslingar, berättar han. Han grymtar lite över lönen och säger att den inte går att jämföra med vad näringslivet kan erbjuda. Ändå sitter han här.

– Det är ju alltid roligt att jobba med något man tycker att man kan och blir uppskattad för. Bara det kan förleda en att stanna för lägre lön.

När han ser ut genom fönstret kan han skymta en bit av himlen och energiverkets skorsten. I de tre översta våningarna i ett murrigt stenhus vid stadens ökända prostitutionsstråk residerar denna åklagarmyndighet, med en kammare på varje våning. Varje kammare består av en integrerad arbetsgrupp av åklagare, poliser, ekonomer och administratörer. Idén med att samla de olika yrkesgrupperna på ett och samma ställe är att de ska arbeta mer synkroniserat.

– Tidigare var ekobrottsbekämpningen ett lysande fiasko, enligt regeringens utredare. Det är detta vi ska försöka råda bot på. Vi jobbar mycket effektivare idag, hastigheten på ärendena har ökat dramatiskt och lagret av ärenden minskar, säger Håkan Runeson.

Att bara med några få steg kunna ta sig till kollegans dörröppning gör att allt flyter smidigare. De dagliga pratstunderna kring fikat gör också sitt för att minska prestigen mellan yrkesgrupperna.

– Den måste bort för att arbetet ska fungera bra. Här på första kammaren fungerar det utmärkt. Plötsligt känner alla varandra, säger Håkan Runeson.

När polisens ekorotel flyttade hit förra sommaren följde han med som inventarium, påstår han. Men faktum är att hans bakgrund var precis den rätta. Om han räknar också sina år på skattemyndigheten så har han sammanlagt 17 års erfarenhet av att utreda ekobrott.

– Inom skattemyndigheten var det lättare att sätta fast en person för en förseelse. Här måste man ju kunna belägga ett brott för att kunna åtala. Vi brukar säga att beviskraven är drygt 100 procent.

Ekonomisk sakkunskap

Håkan Runesons uppgift är att som konsult bistå åklagare och polis med ekonomisk sakkunskap.

– De får fråga om precis vad som helst.

När det kommer in ett ärende som ska utredas får först Håkan analysera matrialet, komplettera det och göra en preliminär ekonomisk bedömning innan åklagaren tar sig an det.

– Det sparar timmar av arbete senare i kedjan.

En sak som görs är att förundersökningsbegränsa ärendet. Vid stora mål händer det att bara en liten del av brottet utreds. Håkans uppgift i analysen är att bena ut vad som är vad, och koncentrera sig på det brott som ger högst straff.

– Straffet är en plåga, pengarna en annan. Vi prioriterar de fall där det finns pengar att komma åt, men vi kan aldrig lägga ner en utredning för att det inte finns pengar att hämta.

När åklagaren satt sig in i ärendet delar han eller hon ut direktiv till utredarna och polismännen. Ekonomen kan hålla egna förhör med vissa vittnen, som revisorer och ekonomichefer, och delta som sakkunnig vid förhör med de misstänkta.

När målet väl tas upp i tingsrätten, och det gör cirka 50 procent av alla inkomna mål, kan åklagaren kalla in Håkan som vittne eller sakkunnig under rättegången. Vid ekobrottsmål är det vanligt att stämningen blir hätsk i rättssalen. Och just vittnesrollen hör till den mest otacksamma och minst trevliga uppgiften för honom. Den kan rent av vara otrevlig.

– Försvarsadvokaterna gör vad de kan för att ifrågasätta åklagarens bevisning, och en ekonoms vittnesmål är speciellt viktigt att undergräva. Man känner sig väldigt utsatt. De brukar ifrågasätta om jag överhuvud taget kan räkna.

Trots att själva rättegången kan vara påfrestande tycker han att han har en bra relation till de misstänkta. Om de möts på stan hälsar de artigt.

– Man utvecklar en relation till dem. De inser att vi bara gör vårt jobb, och att det inte är något personligt.

När målet avgjorts i rätten är arbetet inte över för Håkan Runesons del. Han ska vara med och analysera varför det gick som det gick, för att dra slutsatser som kan visa sig vara användbara nästa gång.

Många söker

I hans arbetsuppgifter ingår också att bidra till arbetsplatsens kompetensutveckling genom att hålla föredrag och kurser för kollegorna. När EBM sökte tre nya ekonomer var det 200 sökande.

– De som sökte hade genomgående höga kvalifikationer. Intresset för ekobrott går i cykler, men någonstans fascinerar det här lite spännande, halvpolisiära jobbet.

Vad krävs då för att klara av allt detta?

– Erfarenhet av ekobrottsrevision. Förmåga att stå ut med att bli manglad i rätten. Och nyfikenhet. Det gäller att lära sig vad det handlar om och visa att ekonomen har en plats att fylla.

Håkan Runeson blir sällan förvånad över vem han hittar på andra sidan skranket vid ekobrott. Enligt honom finns allt från rejält utslagna personer som används som firmatecknare vid skalbolagsaffärer, till den välsituerade direktören med ett bekvämt liv. Däremellan finns hela spektrat av unga banklejon, kassörer, advokater och till och med den gamla trotjänarinna som inte heller låtit sig skrämmas av att girighet tillhör de sju dödssynderna.

– Men att kvinnor begår självständiga ekobrott är ovanligt, säger Håkan. Gör de det är det oftast en man i bakgrunden som vill att de ska agera.

Vad som får människor som redan har ett yrke och bra inkomst att riskera både anseende och frihet för ännu mera pengars skull är svårt att förstå.

– Det är en gåta som skulle kunna sysselsätta en hel kongress med psykologer, men som amatörpsykolog tycker jag mig se vissa drag. De är okänsliga och ser inte bakåt, bara framåt. De reagerar inte ens när man gör husrannsakan utan är artiga och trevliga. Likadant är det när de sitter i häktet.

Ofta är det samma namn som återkommer i flera utredningar. Inte sällan är det en straffimmun, socialt utslagen person som ställer upp som officiell företrädare för ett företag, en så kallad målvakt, medan någon annan agerar bakom och tömmer bolaget på pengar.

– Det rör sig om ett 100-tal namn här i Västsverige. Men utredningen leder ofta fram till att vi får fatt den verklige brottslingen.

Det finns även en handfull revisorer och redovisningskonsulter vars namn ofta figurerar i utredningarna.

– Men här handlar det om att reda upp och bevisa vem som har begått ett brott.

Det absolut vanligaste ekobrottet är bokföringsbrott, och bakom det döljer sig ibland även annan brottslighet som skattebrott, förskingring, trolöshetsbrott och oredlighetsbrott.

Han har fått höra många intressanta skäl till varför bokföring saknas: Hunden har ätit upp den. Den föll i vattnet vid en fisketur. Den har brunnit upp. Den blev stulen.

– En bokföring är inte så stöldbegärlig som vissa vill tro, anmärker han.

Återfallsfrekvensen vid skattebrott är stor.

– De är fulla av idéer och skrupelfria. Och det är ju trots allt oerhört lönsamt med ekonomisk brottslighet.

Även om inrättandet av en speciell ekobrottsmyndighet var ett viktigt steg finns det mer att göra för att agera kraftfullare mot ekobrott, anser Håkan Runeson.

– Hur tingsrätten klarar sig utan ekonomer är för mig en gåta. Jag skulle gärna se att de ökade den ekonomiska kunskapen i rätten eller inrättade speciella domstolar för ekobrott. Man borde inte behöva stanna upp under rättegången och redogöra för ledamöterna vad som är skillnaden mellan in- och utgående moms.

Kajsa Asklöf är frilansjournalist.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...