Innehåll

Balans nr 3 2000

Debatt: Lindbecks kritik av kommunal revision är illa underbyggd!

Under löpsedelsmässiga rubriker har ett antal ekonomer på SNS gått till storms mot komunrevisionen. Kritiken är ovanligt illa underbyggd.

Den kommunrevision jag känner är tvärt emot vad som påstås bättre utbyggd än revisionen i stat och näringsliv. Granskningsprogram och rapportering är mer omfattande. Rapporterna är som regel offentliga och refereras då gärna i media. Svensk kommunal revision torde vara bland de bäst utbyggda i internationell jämförelse.

Alla kommunala nämnder och styrelser har ett tydligt odelat ansvar för verksamhet och redovisning. I den årliga revisionsprocessen genomförs en fullständig ansvarsprövning enligt kommunallag och aktiebolagslag på ett sätt, som saknar motsvarighet på den staliga sidan. Verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet granskas i en omfattning, som saknar motsvarighet i näringslivet. Revisionen utförs av såväl förtroendevalda som av yrkesrevisorer enligt god sed. I den kommunrevision jag har ansvar för, Sveriges mest omfattande, medverkar fem av Sveriges största revisionsföretag med utomordentligt välrenommerade auktoriserade revisorer. Det skulle vara intressant att höra deras reaktion på SNS kritik!

Likväl! Det finns svagheter i kommunsektorns redovisning och kontroll. Det finns områden med bristande effektivitet och ledarskap. Kommunrevisionen har på sina håll svag ställning och dåliga resurser. Det är bra om alla goda krafter tar tag i detta. Illa underbyggda rallarsvingar av SNS-ekonomernas typ för dock knappast framåt. Vi betackar oss också för att underställas ett statlig kommunrevisionsverk, som SNS-ekonomerna vill. Kommuner och landsting är inte redovisningsskyldiga inför statliga verk utan inför folket i val. RRV är ingen externrevision utan regeringens organ för intern revision av statliga myndigheter. Statlig revision av kommunerna skulle stå i direkt strid med den klara ansvarsordning SNS-kritikerna i övrigt säger sig verka för.

Lennart Björk Revisionsdirektör Stockholms läns landsting

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%