Balans nr 3 2000

Internationellt: Leases: Implementation of a new approach

1996 gav g4+1-GRUPPEN (DVS. normgivarna i Australien, Canada, UK och USA + IASC) ut en promemoria i vilken föreslogs att i stort sett alla leasekontrakt skulle redovisas i balansräkningen. Den nuvarande distinktionen mellan finansiella och operationella leasar skulle alltså försvinna. Nu, fyra år senare, är tiden inne för nästa steg. G4+1-gruppen, med UK i spetsen, har gett ut en ny rapport där man föreslår lösningar på ett antal problem som i den föregående rapporten bara omnämndes i korthet.

Executory contracts

Den principiellt mest intressanta frågan gäller gränsdragningen mellan leasingkontrakt och så kallade executory contracts. De senare definieras av Redovisningsrådet som ”kontrakt att verkställas längre fram”, dvs. kontrakt där ingen av parterna har gjort allt som föreskrivs i avtalet. Vanliga exempel är leveransavtal. Ett stålföretag kan teckna ett avtal med en importör av legeringsmetaller om att köpa en viss vara med successiva leveranser ett år framåt i tiden. Den här typen av avtal återfinns inte i balansräkningen, varken som tillgång eller skuld. Visserligen har stålverket ett åtagande att köpa varan, men skyldigheten att betala uppkommer först när importören levererar.

När Redovisningsrådet gav ut sitt utkast till rekommendation om leasing, var en av invändningarna att det var ologiskt att kräva en redovisning av leaseavtal i balansräkningen om inte också kravet utsträcktes till att gälla alla typer av executory contracts. Vad G4+1-gruppen slår fast är att leaseavtal inte är ett executory contract utan en annan typ av avtal. Dvs. ett leaseavtal är ett executory contract när parterna skriver under avtalet fram till dess att den tillgång som avtalet avser överlämnas till hyrestagaren. I och med överlämnandet har uthyraren fullgjort sitt åtagande vilket medför att hyrestagaren har både en tillgång i form av rätten att utnyttja tillgången och en skyldighet att betala framtida hyror. En konsekvens av detta är att tidpunkten för att redovisa ett leaseavtal inte utgörs av avtalstidpunkten utan alltså av leveranstidpunkten.

Värdering av hyrestagarens tillgång

Intressant är också att notera att promemorian ser den tillgång som hyrestagaren har som det primära, inte skulden till uthyraren. Det vanliga är annars det omvända; det är normalt enklare att förstå varför leaseavtal bör redovisas i balansräkningen om man framhåller vikten av att alla förpliktelser skall anges. I promemorian startar man dock med tillgången, dvs. den rätt som hyrestagaren förvärvat. Värdet av denna utgörs normalt av nuvärdet av framtida hyresbetalningar. Särskilt för lokaler kan hyran vara villkorad, dvs. helt eller delvis kopplad till exempelvis omsättningen. Antag att någon hyr en lokal för en femårsperiod där hyran utgörs av 10 tkr per månad plus 0,5 procent av omsättningen. Huvudförslaget i promemorian är att den del av hyresbetalningarna som är villkorad av omsättning, körsträcka etc., beaktas först i efterhand när villkoret är uppfyllt.

Sale-leaseback

Enligt RR 6, Leasingavtal, skall sale-leaseback i normalfallet redovisas som två transaktioner; en försäljning och en återförhyrning som kan antingen vara operationell eller finansiell. Promemorian föreslår en övergång till att se sale-leaseback som en transaktion. Det innebär att en sådan transaktion uppfattas som ett lån kombinerat eventuellt kombinerad med en delförsäljning av den underliggande tillgången. Lånet utgörs därvid av nuvärdet av överenskomna hyresbetalningar. Om det belopp som erhållits är högre uppfattas mellanskillnaden som intäkten från en delförsäljning av den underliggande tillgången. En del av intäkten redovisas som en minskning av tillgångens redovisade värde. Resten redovisas som vinst.

Redovisning hos uthyraren

Den viktigaste förändringen i uthyrarens redovisning är att det normalt kommer att finnas två poster till följd av ett leaseavtal.

Den ena är en fordran lika med nuvärdet av avtalade hyresbetalningar. Den andra är det restvärde som den uthyrda tillgången förväntas ha när hyresperioden är till ända. För mycket korta hyresperioder är hyresdelen liten medan tillgången redovisas till ett värde nära anskaffningsvärdet. För långa leasar kommer förhållandet att bli det omvända.

Något som antagligen flera kommer att uppfatta som märkligt är att en tillgång med ett anskaffningsvärde på 1 miljon och med en livslängd på exempelvis 10 år och som hyrs ut på 5 år, kommer att redovisas med en halv miljon vardera i uthyrarens och hyrestagarens balansräkningar.

Ikraftträdande

Intrycket av promemorian är att den är väl genomarbetad och att det inte finns några egentliga tekniska problem med att genomföra de förslag som förts fram. Man får dock räkna med ett stort motstånd, framför allt från leasingindustrin men också från många företag. Visserligen kan man hävda att ett införande av förslaget innebär en förenkling; den svåra frågan att avgöra om en lease är operationell eller finansiell försvinner ju.

Svarstiden för remissinstanserna är satt till början av april. De brittiska erfarenheterna är att det sen tar minst ett år att arbeta fram ett utkast till rekommendation och ytterligare ett år innan den slutliga rekommendationen finns på plats.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...