Balans nr 4 2000

Nyheter & Debatt: Bolagens informationsgivning undersökt – Svenska företag snabbast i Europa

Under de senaste åren har frågan om företagens informationsgivning debatterats flitigt. En av de frågor som varit uppe, t.ex. vid seminarier på Finforum och i artiklar här i Balans, är snabbheten.

Det har hävdats att det måste gå ännu fortare att få fram rapporterna till marknaden. Och även på detta område har man pekat på USA som det goda exemplet – där får även stora och komplicerade koncerner fram sina bokslut betydligt snabbare än här i Sverige.

Nu har KPMG undersökt ett antal europeiska börsbolags rapportering i Fast Close – European Benchmark Survey. Och då visar det sig att när det gäller snabbheten är det svenska och finska företag som toppar listan. Man konstaterar att trenden går mot snabbare rapportering, men att det inte är några dramatiska förändringar. Möjligen kan dock arbetet med millennieproblemen ha hindrat utvecklingen under 1999.

Varfär är det viktigt?

Deltagarna ombads lista orsakerna till varför processen bör bli snabbare. De flesta nämnde då värdet för aktieägarna, styrelsens och ledningens behov av snabbare interninformation och behovet av att visa att man är en professionell organisation.

Mindre viktigt var t.ex. konkurrenternas publiceringsdatum eller långivarnas önskemål.

Utredarna menar att svaren på frågan visar att det handlar om ett starkt yttre tryck på företagen att öka farten.

Varför är det svårt?

Eftersom rapportering ju inte bara handlar om att räkna samman siffror, frågade man sedan vilka faktorer som man troddde utgjorde de största hindren. Var finns problemen när man vill korta tiden?

Det visar sig att de flesta – som t.ex. svenskarna – menar att det största hindret är dålig kvalitet på rapporteringen från enheterna i koncernen. Det går åt mycket tid att korrigera och jämka ihop.

Andra viktiga frågor var dåliga datasystem (värst i UK), oförutsedda händelser och för många nivåer.

Revisorerna, datastödet eller skillnader i redovisningsprinciper, var betydligt mindre problem.

De båda länder som hade minst antal arbetsdagar till publiceringsdatum var alltså Sverige och Finland medan Tyskland och Schweiz var långsammast (i undersökningen ingick dessutom Holland och UK).

Viktigt med nationella regler

I undersökningen slås fast att det är tydligt att de olika ländernas placering är direkt relaterade till hur strikta de nationella reglerna är.

Avslutningsvis slår undersökningen dock fast att även om det yttre trycket ökar på en snabbare rapportering och även om trenden därför också går åt det hållet, så går det inte fort.

En del problem har redovisats ovan, andra är t.ex. alltför många konsolideringsnivåer i organisationen eller alltför många konton och kostnadsställen.

Men, avslutar man, det är inte bara detta som måste rättas till. Det krävs mer än att bara rätta till de enskilda problemen. Hela organisationen och dess anställda måste vara beredda att ta itu med alla de problem som kan hindra snabbare rapportering. Hos de företag som lyckades bäst i undersökningen fanns just denna helhetssyn på koncernredovisningen och dess rapportering.

Bengt Holmquist

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%