Balans nr 6–7 2000

Debatt: HDs beslut kan ändra praxis om när bolags rättskapacitet upphör

Tidpunkten för när ett aktiebolags rättskapacitet upphör har under en längre tid varit föremål för juristernas intresse. Frågan om rättskapacitet är intimt sammankopplat med aktiebolagets fortbestånd. Jag kommer i det närmaste beröra frågan om aktiebolagets rättskapacitet ur konkursrättslig synvinkel.

Enligt 13 kap. 19 § första stycket aktiebolagslagen är ett bolag upplöst, om bolaget är försatt i konkurs och denna har avslutats i underskott. Detta innebär att bolaget efter konkursen saknar rättskapacitet och därmed även partshabilitet. Vid ett konstaterat överskott vid konkursens avslutande skall bolaget träda i likvidation enligt regler härom i aktiebolagslagen. Vän av ordning undrar givetvis när denna fråga om rättskapacitet har en betydelse i det praktiska rättslivet. Låt mig lämna följande exempel.

Ett aktiebolag (det blivande konkursbolaget) är kärande i en rättsprocess, som är av essentiell betydelse för bolagets fortlevnad. Bolagets resurser utarmas av processen och konkursen är snart ett faktum. Konkursförvaltaren väljer av många och väl avvägda skäl att inte inträda i den pågående processen. Bolagets, numera konkursbolagets, ställföreträdare noterar med blandade känslor att förvaltaren lämnar dem i sticket.

Konkursbolagets tid är utmätt

Förvaltaren har de facto abandonerat en tillgång i konkursen, genom beslutet att inte träda in i processen. Det finns därmed tillgångar som sorterar under konkursboet och tillgångar utanför denna. Konkursbolaget är därmed oförhindrat att fortsätta den pågående processen. Konkursbolagets tid att föra processen är dock utmätt. Enligt gällande rätt har bolaget bara möjlighet att driva processen så länge förvaltaren håller konkursen öppen.

Högsta domstolen har prövat frågan om konkursbolagets rättskapacitet efter konkursens avslutande i ett förhållandevis stort antal mål. Jag hänvisar beträffande de aktuella målen till Aktiebolagskommitténs delbetänkande (SOU 1999:36 s. 103 ff) som utomordentligt väl sammanfattar den praxis som utvecklats på området. Domstolen har nämligen funnit anledning, trots att bolaget upplösts, att i vissa situationer ge det upplösta bolag rättskapacitet.

I ett avgörande av den 28 mars 2000 (mål nr Ö 3428-98) har dock Högsta domstolen fattat ett beslut som i ett svep kan ändra den praxis som utvecklats på området. I aktuellt mål hade bolaget sedan konkursen avslutats med underskott, vid extra bolagsstämma beslutats att bolaget skall träda i likvidation, vilket antecknats i aktiebolagsregistret. Frågan rätten hade att ta ställning till var huruvida likvidationsbolaget kunde ha rättskapacitet. En oenig Högsta domstol menade att bolaget i likvidation skall ha rättskapacitet.

Öppnar för intressant utveckling

Domstolens avgörande öppnar därmed möjligheten för en mycket intressant rättsutveckling. För det fall en konkursförvaltare av någon anledning väljer att abandonera en tillgång i en konkurs, det kan vara en process eller pansatt egendom som saknar övervärden, har bolaget efter att konkursen avslutats, i syfte att skydda egendomen ifråga, möjlighet att träda i likvidation med bevarad rättskapacitet som följd.

Professor Håkan Nial har i Svensk Juristtidning (SvJT 1993 s. 627) uttalat att enligt ”gällande aktiebolagsrätt är iråkad konkurs ett stigma som betyder ovillkorlig dödsdom för bolaget, oavsett på vilket sätt konkursen upphör”.

Frågan är om detta uttalande är hållbart efter Högsta domstolens avgörande.

Uttalandet bör numera ställas mot Aktiebolagskommitténs betänkande (SOU 1999:36 s. 105) som noterar att lagens utgångspunkt är att bolaget efter konkursens avslutande skall upplösas. Kommittén menar dock att det i vissa situationer inte är motiverat att helt och hållet hindra att bolaget lever vidare. Samtidigt betonas dock att konkursinstitutets innebörd inte skall urholkas. Min personliga reflektion är givetvis hur Kommitténs uttalande hade sett ut om Högsta domstolens avgörande varit känt för den.

För den som är mer intresserad av en sammanhållen redogörelse för alla aspekter på när ett aktiebolags rättskapacitet skall anses ha upphört hänvisas till professor Bert Lehrbergs arbete ”I aktiebolagens skymningsland”. Notera dock att boken är skriven 1990 och således inte tar hänsyn till det mål för vilket har redogjorts här.

Advokat Peter Roth är verksam vid Advokatfirman Sjöberg & Strömberg i Stockholm

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%