Balans nr 10 2000

Noteringar: ”Jag tycker man ska vara väldigt försiktig med stora förändringar!”

I förra numret berättade vi om auktor revisor Filip Cassels rapport ”Behovet av kommunal externrevision”. Balans tillät sig anta att det skulle följa en debatt kring Cassels synpunkter på den kommunala revisionen.

En sådan debatt blev det redan 19 september när förläggaren, SNS, presenterade boken och dess teser vid ett frukostmöte med paneldebatt i sina lokaler i Stockholm.

De flesta av dem som samlats för att lyssna på – och delta i – debatten representerade på olika sätt den offentliga sektorn. Filip Cassel kunde alltså räkna med att få sina teser om den kommunala revisionens teser satta under debatt.

Författaren inledde med att göra en kort genomgång av rapporten. Han talade om att det bristande förtroendet för den kommunala revisionen borde mötas med ett skarpare regelverk. Vidare talade han om sammanblandningen av olika roller och han bemötte redan inledningsvis eventuella synpunkter på att han skulle brista i respekt för det kommunala självstyret.

Medborgarperspektiv

– Vad jag har försökt göra, sa Cassel, är att anlägga ett konsekvent medborgarperspektiv på de här frågorna.

Förste opponent i tremannapanelen var Lennart Björk, revisionsdirektör vid Stockholms läns landsting. Björk, hade f.ö. en hel del invändningar redan när rapportens slutsatser presenterades i samband med SNS ekonomiråds ”Politisk makt med oklart ansvar” (se Balans nr 3/2000).

– Det fungerar ganska bra i Sverige, menade Björk. Jag har svårt att se varför det skulle behövas ett systemskifte och jag tycker att man ska vara väldigt försiktig med att göra några stora förändringar.

Lennart Björk medgav dock att det nog kunde finnas förbättringar att göra i en del av de mindre organisationerna. Men han menade att det fungerade i de stora städerna och i landstingen:

– Här har vi relativt väl utvecklade system och både förtroendevalda och yrkesrevisorer gör ett gott arbete, sa han. Jag kan förstå Cassels synpunkter, men jag finner inte tillräckligt stöd för de förändringar han vill genomföra.

Inte på rätt väg

Lennart Björk höll med om att det fanns en misstro, men tyckte inte att Cassel och SNS var på rätt väg.

Dock efterlyste han bl.a. bättre kvalitetskontroll och han tyckte även att Filip Cassel hade rätt på en del punkter.

– Men det har dragits för långt gångna slutsatser av det underlag man haft tillgång till.

Näste man i panelen vart Olle Lundin, jurist vid Uppsala universitet, som i sin doktorsavhandling om kommunal revision förra året fokuserade en del på behovet av en god kommunal revisionssed. Han betonade, liksom Björk, att det kan vara skillnad på små och stora organisationer.

– Ute i små kommuner är det inte så väldefinierat med god revisionssed. När jag frågade vad som menades med att hänvisa till sådan sed svarade man att ”det är väl mer som man skriver, det ska stå så”.

– Det saknas fortfarande normer på det här området, menade Lundin, som också var kritisk mot den nya lagens formuleringar om att använda yrkesrevisorer ”i den omfattning som behövs”.

Här invände en av åhörarna, Karin Tengdelius från Kommunförbundet och en av författarna till skriften ”Revisonsberättelse i kommuner och landsting & Granskningsrapport i kommunala bolag” (se Balans nr 3/2000).

– Du måste ha varit i den enda kommun i Sverige där man inte känner till god kommunal revisionsed, sa hon till Olle Lundin. Hon betonade att det nu faktiskt fanns regler på plats.

Kom med något bättre!

Björk fick understöd av Lars-Erik Kalles, stadsrevisor i Stockholm, som undrade varför forskare och rapportförfattare inte kom med några bättre förslag om de nu ändå skulle vara med i debatten.

– Det demokratiska kommunala systemet fungerar utomordentligt i jämförelse med statliga och privata motsvarigheter.

– Vet ni vad ni pratar om? frågade han med adress till Cassel och Lundin.

Kalles hann också beteckna debatten om den kommunala pensionsskulderna som ett ”pseudoproblem”. Däremot höll han med att det fanns saker att förbättra.

– Det är tydligt att utredare och propositionsförfattare till exempel inte vågade ta i frågan om revisionens budget, sa han.

Och Lennart Björk betonade behovet av en skarpare bodelning mellan parlament och styrelse i kommuner och landsting. Annars fanns risken att starka personer, särskilt i mindre organisationer, kunde påverka även revisionen.

Medverkande denna månad: Bengt Holmquist, Åsa Johansson, Björn Markland, Pär Trehörning

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...