Balans nr 10 2000

Koncernredovisning – borta med vinden, eller ...?

Den nya bokföringslagen har medfört förändringar på flera områden, inte minst inom koncernredovisningsområdet. Göran Johansson undrar om koncernredovisningen möjligen har spelat ut sin roll? Han utvecklar här sina tankegångar och visar också på några exempel.

Från och med den 1 januari 2000 gäller en ny bokföringslag. Den nya lagen för med sig en rad förändringar, bland annat inom koncernredovisningsområdet. Vilka är förändringarna? Varför har de införts?

Är det rent av så att koncernredovisningen spelat ut sin roll och inte längre täcker de behov som funnits?

Förändringar i koncernredovisningen – koncernförhållande

Först och främst, definitionen av ett koncernförhållande har inte ändrats, dvs. enligt årsredovisningslagen (ÅRL) är ett företag moderföretag och en juridisk person dotterföretag om företaget äger mer än hälften av rösterna i den juridiska personen. (Till denna huvudregel finns sedan ytterligare regler som kan innebära att ett koncernförhållande råder – se ÅRL 1 kap. 4 §).

Krav på att upprätta koncernredovisning

I stället kommer en stor nyhet då det gäller kravet på att upprätta koncernredovisning. Vissa företag behöver nämligen inte längre upprätta koncernredovisning. Vi kan tänka oss ett exempel:

AB 1 äger samtliga aktier i AB 2.

Totalt antal anställda i de båda företagen är 7. De båda bolagens tillgångar har ett värde av 20 miljoner kronor, skulderna uppgår till 15 miljoner kronor, dvs. eget kapital uppgår till 5 miljoner kronor.

Inget av företagen är noterat på fondbörs eller dylikt.

Den här koncernen omfattas av de nya regler som säger, att ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om

  1. antalet anställda i medeltal är högst 10, och
  2. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar uppgår till högst 24 miljoner sek. (ÅRL 7 kap. 3 §)

Det här en nyhet som välkomnas av många, inte minst de som är redovisningsansvariga ute bland företagen, tanken på att slippa slitet med koncernredovisningen känns säkert helt befriande!

Å andra sidan finns det säkert intressenter till företagen som inte reagerar lika positivt, bland annat långivare som inte får en samlad bild av hur koncernens resultatutveckling och ställning ser ut.

Koncernredovisningens betydelse i aktieutdelningssammanhang

Aktiebolagskommittén har föreslagit, att utrymmet för vinstutdelning inte längre ska vara beroende av vad som redovisas som fritt eget kapital i koncernredovisningen. I förarbetena till den nya bokföringslagen talas det om ”... en särskild intern beräkning av koncernens fria egna kapital, upprättad vid de tillfällen då vinstutdelning aktualiseras” (prop.1998/99:130, s. 316). Detta som ett alternativ till själva koncernredovisningen, som den tidigare sett ut.

Varför förändringarna införts – slopat krav på att upprätta koncernredovisning

Att koncernredovisningskravet slopas för ovan nämnda företag beror helt enkelt på att kostnaderna för att producera koncernredovisning antas vara för höga. I förarbetena till den nya redovisningslagstiftningen kan man nämligen läsa följande:

... Det finns fortfarande anledning att som huvudregel kräva att ett moderföretag i en koncern upprättar koncernredovisning. Nyttan av en koncernredovisning måste dock vägas mot kostnaden för företaget att ta fram den ...” (Prop.1998/99:130, s. 315).

Dessutom finns det länder inom EU som utnyttjar möjligheten att undanta mindre och medelstora företag från krav på att upprätta koncernredovisning, något som därför även bör gälla i Sverige.

Slopad koppling till koncernredovisning då företagets utdelningskapacitet ska bedömas

I Sverige har man sedan länge haft en koppling med ett företags utdelning och vad som redovisas som fritt eget kapital i koncernen. Återigen, låt oss titta på ett exempel:

AB X redovisar följande balansräkning den 31 december år XX:

Tillgångar Eget kapital & skulder
Aktier i dotterbolag4 000 Bundet eget kapital120
 Fritt eget kapital1 000
Övriga tillgångar6 000 Skulder8 880
Summa10 000 Summa10 000

Hur mycket kan AB X lämna i aktieutdelning till aktieägarna?

Svaret finns att hämta i hur mycket fritt eget kapital bolaget redovisar. I vårt exempel skulle alltså 1 000 kunna delas ut till aktieägarna. Man måste också tänka på en försiktighetsregel som finns i aktiebolagslagen, utdelningen får inte stå i strid mot god affärssed, dvs.utdelningen får inte vara så stor att bolagets existens äventyras.

Förutom denna försiktighetsregel har ett ytterligare krav varit, att aktieutdelningen måste rymmas inom vad som redovisas som fritt eget kapital i koncernen.

Låt oss anta att balansräkningen för koncernen hade haft följande utseende:

Tillgångar Eget kapital & skulder
Aktier i dotterbolag0 Bundet eget kapital120
 Fritt eget kapital100
Övriga tillgångar: Skulder:
Moderbolag=AB X6 000 Moderbolag=AB X8 880
Dotterbolag14 000 Dotterbolag10 900
Summa20 000 Summa20 000

Eftersom fritt eget kapital i koncernen bara är 100 kan bara det beloppet delas ut till aktieägarna, trots att moderbolaget redovisas 1000 som fritt eget kapital. Ett av syftena med koncernredovisning framstår i det här exemplet helt klart: vinstutdelning får inte överstiga vad som redovisas som fritt eget kapital i koncernen!

(Jag går inte in på att förklara hur det kan komma sig att det fria egna kapitalet är betydligt lägre i koncernen än i moderbolaget. Detta är dock inte en ovanlig situation.)

Ovanstående exempel bygger på att information om koncernens fria egna kapital tagits fram, vilket alltså hittills varit ett krav genom tvång på upprättande av koncernredovisning. Sverige är dock ett av de få länder där koncernredovisningen spelat denna roll för bedömning av moderföretagets utdelningskapacitet. Därför – får man förmoda – slopas kopplingen med vinstutdelning och fritt eget kapital enligt koncernredovisningen.

Några exempel på koncernförhållanden

I det följande beskrivs några situationer då såväl koncernredovisningens betydelse ur informationshänseende som betydelsen för företagets utdelningskapacitet prövas.

Exempel 1

AB X redovisar följande resultat- och balansräkningar för år 200X:

RESULTATRÄKNING

Nettoomsättning5 016 400
Personalkostnader (6 anställda)− 1 943 700
Övriga externa kostnader−   590 200
Förändring lager−   230 000
Avskrivningar−   111 600
RÖRELSERESULTAT2 140 900
FINANSIELLA POSTER
Aktieutdelning4 000 000
Ränteintäkter2 300
Räntekostnader−   293 300
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER5 849 900
Bokslutsdispositioner−   400 000
RESULTAT FÖRE SKATT5 449 900
Skatt på årets resultat−   448 500
ÅRETS RESULTAT5 001 400

BALANSRÄKNING

Tillgångar Eget kapital & skulder
Maskiner/inventarier10 300 Aktiekapital1 000 000
Aktier i dotterbolag3 000 000 Reservfond200 000
Lager22 500 S:a bundet eget kap.1 200 000
Kundfordringar1 308 600 Balanserade vinster2 605 500
Fordran dotterbolag1 000 000 Årets resultat5 001 400
Kassa och bank7 007 500 S:a fritt eget kap.7 606 900
 S:A EGET KAPITAL8 806 900
 Periodiseringsfond1 020 000
 Bankkrediter608 600
 Skatteskuld308 800
 Övriga skulder1 533 900
 Upplupna kostnader70 600
Summa12 348 900 Summa12 348 900

Övrig information:

  1. Bolaget äger alla aktier i dotterbolaget.
  2. Ingen koncernredovisning har upprättats.
  3. Aktieägarna bestämmer sig för en aktieutdelning med 7 miljoner kronor.
  4. Aktieutdelningen betalas ut under våren, dvs. efter räkenskapsårets utgång.

Frågor:

  1. Är aktieutdelningen rimlig med hänsyn till den nämnda försiktighetsregeln?
  2. Hur ska den ”samlade ekonomiska ställningen” i koncernen beaktas?
  3. Vilka tilläggsupplysningar ska ersätta det tidigare kravet på koncernredovisning?

Fotnot: Jag väljer att väcka frågorna utan att nu lämna förslag på svar. I en kommande artikel har jag för avsikt att utveckla mina ståndpunkter kring frågeställningarna.

Exempel 2

Det publika aktiebolaget nITe AB har förvärvat samtliga aktier i rITe AB. Vid förvärvstidpunkten såg det köpta bolagets balansräkning ut på följande vis

Belopp i tkr:

Summa tillgångar86 900
Eget kapital61 500 varav fritt eget kapital 6 300
Obeskattade reserver2 500
Skulder22 900
S:a eget kapital & skulder86 900

För att förenkla något antar vi att det köpande bolagets balansräkning såg ut på följande sätt efter förvärvet:

Aktier i dotterbolag100 000
Övriga tillgångar6 500
S:a tillgångar106 500
Eget kapital21 000 varav fritt eget kapital 10 000
Obeskattade reserver0
Skulder85 500
S:a eget kapital & skulder106 500

En jämförelse mellan köpeskillingen för aktierna i dotterbolaget och dotterbolagets eget kapital vid förvärvstidpunkten:

Köpeskilling100 000
Eget kapital−  61 500
Obeskattade reserver−    1 800 (=72 % av 2 500)
Skillnad36 700

I det här fallet har det köpande bolaget betalt nästan 37 miljoner mer än det köpta bolagets redovisade egna kapital. I många fall förklaras det av att köparen har betalt för det övervärde som antas finnas i det förvärvade bolaget. Traditionellt har det i redovisningssammanhang legat nära till hands att förklara övervärde genom att redovisa ett goodwillvärde i koncernredovisningen. Med detta i minnet kan vi därför ställa upp en tänkt koncernbalansräkning, upprättad i anslutning till förvärvet:

Goodwill36 700
Övriga tillgångar93 400
S:a tillgångar130 100
Eget kapital21 000 fritt eget kapital ej specificerat [1]
Obeskattade reserver0 ingår i eget kapital i koncernen
Avsättningar & skulder109 100
S:a eget kapital & skulder130 100

För den intresserade visas nedan hur koncernbalansräkningen tagits fram.

Närmare analys av förvärv

mbdbkcjust.Koncern
Aktier i dotterbolag100 0000− 100 0000
Goodwill0036 70036 700
Övriga tillgångar6 50086 900093 400
Summa106 50086 900−  63 300130 100
Eget kapital21 00061 500−  61 50021 000
Obeskattade reserver02 500−  2 5000
Avsättningar00700700
Skulder85 50022 900108 400
Summa106 50086 900−  63 300130 100

Frågor:

  1. Hur mycket kan moderbolaget lämna i aktieutdelning?
  2. Hur ska den ”samlade ekonomiska ställningen” i koncernen beaktas när utdelningen ska bestämmas?

Precis som i det föregående avsnittet väljer jag att nu endast ställa frågor, för att senare återkomma med min syn på frågeställningarna.

Koncernredovisningens framtida roll – företag som inte längre behöver upprätta koncernredovisning

De som är intresserade av att bilda sig en uppfattning av koncernens ekonomiska utveckling får i fortsättningen söka information i tilläggsupplysningar i koncernföretagens årsredovisningar, först och främst då i moderföretagets årsredovisning. Exempel på information är:

  1. namn på dotterföretag och hur stor ägarandelen är
  2. upplysning om inköp och försäljning inom koncernen och resultatet av dessa transaktioner
  3. utvidgad upplysning om eget kapital, detta för att lämna information om koncernens årsresultat, bundet och fritt eget kapital.

I detta sammanhang ska man notera, att i den nya lagtexten talar man om att de mindre företagen inte behöver upprätta koncernredovisning. Mer riktigt hade nog varit att skriva publicera, dvs. i den officiella årsredovisningen behöver inte någon koncernredovisning tas med, men för att kunna lämna tilläggsupplysningar måste en (låt vara intern) koncernredovisning upprättas.

Tilläggsupplysningarna ersätter den tidigare koncernredovisningen, men för att upplysningarna ska fylla ett informationsbehov måste interna beräkningar göras av koncernens resultat och ekonomiska ställning. Dessutom måste koncernens ställning beaktas då vinstutdelning ska fastställas. (Detta utvecklas längre fram i texten.)

Företag som fortfarande måste upprätta koncernredovisning

De företag som i fortsättningen kallas större företag (mer än 10 anställda, tillgångar som överstiger 24 miljoner sek) måste fortsätta upprätta koncernredovisning.

Däremot gäller även för dessa företag, att om aktiebolagskommitténs förslag går igenom, att kopplingen mellan vinstutdelning och koncernredovisningen tas bort. Kommittén skriver följande:

Vinstutdelningsutrymmet bör i lagen bestämmas på ett och samma sätt för alla moderbolag, nämligen med utgångspunkt i moderbolagets egen balansräkning.” (Delbetänkande SOU 1997:168, s.76)

Det låter ju minst sagt revolutionerande!

Vad blir då kvar av koncernredovisningen?

Svaret blir väl att koncernredovisningen kommer att fylla ett informationsbehov – den publika årsredovisningen med koncernredovisning gör det möjligt för de större företagens intressenter att studera koncernens resultatutveckling och ekonomiska ställning precis som tidigare. Däremot försvinner alltså den tidigare utdelningsspärren – koncernens fria egna kapital är inte längre en begränsning då vinstutdelning ska bestämmas i moderföretaget. Här blir det viktigt att återigen låta aktiebolagskommittén uttala sig:

... alla moderbolag bör även i fortsättningen vara skyldiga att inom ramen för den s.k. försiktighetsregeln beakta den samlade ekonomiska ställningen i koncernen.” (SOU 1997:168, s.76)

Helt försvinner inte koncernredovisningen ut ur bilden då vinstutdelning ska bestämmas – tack för det! – må man tycka.

Förutom vad som har skrivits här kan man även peka på den debatt som förekommit vad gäller redovisningen av goodwill, särskilt då i koncernredovisningssammanhang. (Se t.ex. debattinlägg i Dagens Industri under våren år 2000.)

Auktor revisor Göran Johansson är verksam vid Ove Olofsson Revisionsbyrå, Stockholm. Han är även lärare vid Södertörns Högskola.

  • [1]

    Någon närmare koppling till koncerns fria egna kapital behövs ju inte enligt aktiebolagskommitténs förslag.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...