Innehåll

Balans nr 10 2000

Internationellt: EU-kommissionen och IASC

Som tidigare rapporterats har EU-kommissionen signalerat att de avser att kräva att alla europeiska noterade företag skall upprätta sina årsredovisningar på basis av IAS från och med 2005. Kommissionen har också sagt att detta förutsätter att man tillsätter en grupp som skall verifiera att de olika IAS-rekommendationerna är förenliga med vad kommissionen anser vara acceptabelt.

Inom Europa pågår ett intensivt arbete med att hitta former för hur implementeringen av IAS skall kunna genomföras på ett smidigt sätt. En av de personer som är mycket aktiv är Göran Tidström, vice ordförande i FEE, dvs. den europeiska revisorsorganisationen. Vad FEE och många andra vill undvika är att kommissionen börjar välja och vraka bland olika IAS och mellan olika optioner. Det man önskar är att granskningen av IAS skall göras av en teknisk kommitté bestående av representanter från olika europeiska organisationer, FEE, de europeiska börserna, europeiska finansanalytiker osv. Kommitténs beslut skulle sedan underställas politikernas bedömning, möjligen i form av ett beslut av den kontaktkommitté som består av representanter från alla medlemsländernas justitiedepartement. Utgångspunkten är dock att politikernas inblandning skall bli så liten som möjligt för att inte riskera en politisering av frågan om vilka redovisningsregler som skall gälla i framtiden.

Om FEE:s tankar vinner gehör hos EU-kommissionen är det ännu för tidigt att uttala sig om. Även medlemsländerna kan ha invändningar. Vad de i praktiken gör om FEE:s förslag skulle gå igenom är ju att avsäga sig möjligheten att påverka hur noterade företag redovisar. ÅRL skulle alltså sättas ur spel för dessa företag.

Vad som också krävs är att EU-kommissionen snabbar på sitt arbete med att revidera de nuvarande redovisningsdirektiven. Kommissionen verkar nämligen insistera på att de IAS som de noterade företagen skall tillämpa, ryms inom direktiven. Man har alltså inte valt den enkla lösningen, nämligen att säga att direktiven inte gäller för noterade företag. Därför vill det till ganska stora förändringar. Det arbetet bör vara klart före utgången av 2001 för att tidtabellen skall hålla. Med tanke på EU-byråkratin verkar det osannolikt. Det är nog därför inte uteslutet att införandet av IAS kommer att försenas.

Redaktör: Rolf Rundfelt

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%