Balans nr 11 2000

Finforum: Vad behöver marknaden veta om de nya företagen?

I en diskussion om hur den ”nya ekonomins företag kan underlätta aktiemarknadens prognoser för tillväxt och resultathantering” vände sig moderatorn Peter Malmqvist, Aragon, först till Carl-Eric Bohlin från Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han tog upp temat från deras seminarium om amerikanska redovisningsregler för vinstavräkning.

– När man hörde er tala nyss kom jag att tänka på finanskrisen och Nobels avtal med bankerna, sa han. Måste man ha utrymme att laborera med intäkter?

– Vad vi har sett i USA är avarter och då har det blivit tuffa tag, sa Bohlin. Mycket är ju egentligen självklarheter.

Övriga deltagare var finansdirektören på svenska IBS (ett internationellt programvaru- och konsultföretag) Björn Bontin, Pontus Ekman, ansvarig för affärsutveckling av nya kärninnehav i Investor, och Odd Bolin, IT-analytiker hos Hagströmer & Qviberg.

Malmqvist frågade Bontin:

– Ni skriver ju sådana här avtal. Kan man täcka in allt?

Bontin svarade att IBS har tillämpat US GAAP (de amerikanska redovisningsprinciperna) sedan 1996.

– Men visst sker det en anpassning till regelverket, sa han. Man skriver ju avtal så att reglerna kan följas på ett så bra sätt som möjligt. Men jag tror inte vi har större möjligheter än vad man har i mer traditionell verksamhet.

Analytikern Odd Bolin såg det från sitt håll:

En ständig misstanke

– Man har ständigt en misstanke om att man fördelar om intäkter mellan licensförsäljning och konsultverksamhet. Vi måste alltså själva gräva djupare, se på säljprovisioner, som ibland kan styra intäktsslagen. Det är kanske så att bolagen inte själva vet den verkliga fördelningen.

Björn Bontin höll med om att det kunde vara ett problem när man bara ser till ”top line growth”, (dvs försäljningsens tilväxt) och inte vet vad som är licensintäkter och vad som är konsulteri..

– Vi skulle välkomna ett stramare regelverk här, sa han.

Pontus Ekman från Investor betonade att han värderade kvalitet, alltså hellre licensintäkter än konsulttid.

– Och man vill veta vad det är för ”svans” på affären, alltså vilka åtaganden man har gjort.

Licensintäkter bättre

Peter Malmqvist tyckte sig nu kunna dra slutsatsen att licensintäkter var bättre och att det fanns en allmän skepsis mot konsultavtalen.

– Det är inte nödvändigvis manipulerat på företagsnivå, menade Odd Bolin. Det kan vara i säljarledet man styr fel.

Carl-Eric Bohlin påpekade att rekommendationen löste en del av de problem man diskuterat. Och Peter Malmqvist bad sedan deltagarna lista tre viktiga riskfaktorer i den nya ekonomins räkenskaper.

Pontus Ekman talade då om kvaliteten på kundstocken och om just redovisningsprinciperna för resultatavräkning. Han var också noga med att se vad man lovat kunderna i form av t.ex. konsulttjänster efter leverans etc. Dessutom måste man naturligtvis titta noggrant på budget, resurser och planering.

Björn Bontin skulle först se till programvarans kvalitet:

– Fast om vi ska köpa kanske vi tvärtom vill ha obsoleta programvaror för att lättare kunna slå samman företag ...

Han ville också veta om ledningen hade suttit för länge så att det var dags att börja byta. Och så naturligtvis lönsamheten, om inte annat genom att se på den gamla tumregeln omsättning per anställd.

Odd Bolin ville inte tala om redovisning och räkenskaper som det viktigaste med ett nytt bolag. Han betonade i stället faktorer som produkter, ledning, kundstock och marknad.

Personaloptioner

Carl-Eric Bohlin däremot ville se på intäktsredovisningen och periodisering av bl.a. utvecklingskostnader. Dessutom nämnde han personaloptioner och de andra instämde.

– Personalkostnader och fringisar är viktiga, menade Odd Bolin, som också varnade för företag med långa aktiveringstider. Det kunde tyda på en övertro på den egna produktens livslängd.

– Glöm inte utspädningseffekter av olika incitamentsprogram, sa Pontus Ekman. Det sägs att Miocrosoft skulle gå back om man tvingades ta allt över resultaträkningen ...

Odd Bolin framhöll att optionsprogrammen kanske var operativt nödvändiga i en ny ekonomi, men att de krånglade till analyserna ganska rejält.

Man diskuterade också hur olika slags optioner borde redovisas och om risken för en ond cirkel: misslyckade optionsprogram tvingar fram ytterligare program. Men man instämde också i att det företag som inte gav ut optioner till nyckelpersoner förmodligen tog en stor operativ risk i den lättrörliga nya ekonomin.

Sedan diskuterades prognoser. Björn Bontin tyckte att det var lite ”traumatiskt” efter millennieskiftet, det hämtade sig inte så fort som man tänkt.

– Kunderna har ingen brådska att investera i nya system.

Han, liksom flera andra, ville inte ha långa prognoser. Man enades om att kvartal nog var det mest realistiska.

– Hur ska man tro på en ettårsprognos när företaget verkar ha ett kvartals framförhållning? undrade Odd Bolin. Samtidigt har det negativ effekt om företaget tvingas ha fokus på kort- i stället för långsiktigt sund verksamhet.

Avslutningsvis fick deltagarna önska sig förbättringar:

  1. Pontus Ekman ville ha fler uppgifter av kvalitativ karaktär kring framtid och verksamhet.
  2. Odd Bolin höll med och ville också veta hur det stod till med goodwill (är nyckelpersonerna kvar?)
  3. Björn Bontin ville ha klarare regler för vad som är licensintäkt och vad som är konsultintäkt och få bort en del av gråzonen.
  4. Carl-Eric Bohlin ville minska lite av det informationsgap som gör det svårt att se varför vissa företag har så hög värdering.

Texter: Bengt Holmquist och Åsa Johansson.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%