Innehåll

Balans nr 12 2000

Noteringar: Efter Berlin känner sig branschen tryggare

Det känns som EUs rekommendation om revisorns oberoende är på väg mot en professionsvänlig inriktning, sa Björn Markland som medverkade som rådgivare till justitiedepartementet vid mötet med EUs kommitté för revisionsfrågor i Berlin 23–24 november.

Den kommande EU-rekommendationen om revisorns oberoende har hittills förekommit i flera olika diskussionspromemorior. Vid mötet i Berlin diskuterades vad man hoppades skulle bli den sista eller i alla fall nästa sista versionen. Rekommendationen, som har sin grund i EUs ”grönbok” om revisorer (se vidare sid. 7), kan dock förmodligen inte avvika alltför mycket från den lösning som USA slutgiltigt väljer.

– Men nu finns det ingenting längre som hindrar Europa från att välja analysmodellen, sa Björn Markland via en telefonledning till deltagarna på FAR-dagen på morgonen den 24 november.

Den kommande rekommendationens juridiska status väckte debatt. Tyskland och ytterligare något land hävdade att rekommendationen endast skulle omfatta minimikrav och att det inte finns något som hindrade att varje land sedan anpassar rekommendationen till sitt lands lagstiftning. Medan andra länder menade att just detta motverkar harmoniseringen inom EU.

– Efter en lång diskussion kom vi fram till att: låt oss verka mot en gemensam lagstiftning på några års sikt, berättade Björn Markland.

Dessutom diskuterades bl.a. följande frågor i rekommendationen:

  1. Revisorns ekonomiska mellanhavanden med klienter.
  2. Revisorns roll vid sidan av revisionen.
  3. Hur nära släktingar till revisorn som får ha aktier i ett av revisorns klientföretag. T.ex. skiljer sig familjebegreppet, vad som är nära släktingar, åt mellan norra och södra Europa.
  4. Vilka redovisningstjänster får revisorn ge. Här ställs högre krav i de publika företagen än i de icke-publika.

Tidplan

I mitten av 2001 räknar kommissionen med att rekommendationen ska vara klar.

Nästa utkast beräknades bli publicerat på EUs hemsida i mitten av december och kommissionen vill ha yttranden senast 1 februari 2001.

Medverkande denna månad: Anders Holm, Bengt Holmquist, Åsa Johansson, Björn Markland

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%