Balans nr 12 2000

Noteringar: Björn Markland om 25 års debatt: SEC har ändrat sig – men är krisen över?

Revisorns oberoende är en fråga som har debatterats så länge yrket funnits. Näringslivets och revisorsbranschens utveckling har gjort att debatten har intensifierats under det senaste kvartsseklet. 1977 fick FAR sina regler för god revisorssed, tungt förankrade i de Professional Ethics Statements som FEE:s företrädare UEC tog fram med början 1975.

EU fick oberoendefrågan på sitt bord, dels i åttonde bolagsdirektivet, där det helt ospecificerat stadgas att revisorer skall vara oberoende, dels i arbetet med ett femte direktiv där oberoendet skulle preciseras. Något femte direktiv blev det aldrig, men det berodde på Mrs Thatchers åsikter om företagsdemokrati och inte på oberoendereglerna.

1982 gjorde IFAC sitt första försök på området, och under hela 80-talet pågick arbetet med det som skulle bli Code of Ethics for Professional Accountants, där oberoendereglerna intar en viktig plats.

Förbudsmetoden

Allt det som skrevs om oberoendet byggde vid den tiden på den traditionella förbudsmetoden. Reglerna bestod av svarta listor över förbjudna ekonomiska intressen, förbjudna kombinationer av uppdrag och förbjudna släktskapsband. När det ett tag såg ut som om arbetet med ett femte direktiv skulle återupptas satte FEE dock igång ett projekt som kom att baseras på viktigt nytänkande med rötter i Storbritannien. Här möter vi för första gången den analysmodell där noggrant klassificerade faror som hotar objektiviteten ställs mot möjliga motåtgärder. 1995 publicerades Audit Independence and Objectivity, som kom att bli en hörnsten i det framtida regelbygget.

FEE överlämnade rapporten till EU. I grönboken The Role, the Position and the Liability of the Statutory Auditor within the European Union föreslog kommissionen 1996 att FEE skulle få i uppdrag att utarbeta en kärna av gemensamma oberoenderegler för att underlätta revisorernas anpassning till den eftersträvade inre marknaden. FEE antog utmaningen och gav 1998 ut sin Common Core of Principles (CCP).

Den blev grunden för det dokument som nu bearbetas till en rekommendation av kommissionen. På samma grund byggde den svenska Revisionsbolagsutredningens betänkande som överlämnades till justitieministern 1999.

Mot all tradition rörde sig principerna från öster till väster, och det amerikanska Independence Standards Board (ISB), ett privat organ med stark förankring hos tillsynsorganen, utarbetade en diskussionspromemoria, Conceptual Framework, som tänktes ligga till grund för den amerikanska revisorsetiken på oberoendeområdet. Promemorian följde helt FEEs systematik. Även världsorganisationen IFAC började bearbeta kapitel 8 i sin Code of Ethics, och hamnade där ännu närmare FEE-modellen.

Levitts utkast

Men mitt i denna enhetliga trend presterade den mäktiga Securities and Exchange Commission (SEC) i USA under sin likaledes mäktiga ordförande Arthur Levitt ett utkast till reviderade Auditor Independence Requirements i juli 2000. I det utkastet märker man inget av analysmodell eller avvägning mellan hot och motåtgärder. Det är den klassiska ”kokboksmodellen” med detaljerade, kvantifierade regler på alla områden. Utkastet väckte en storm av känslor, och många trodde på allvar att EU-arbetet varit förgäves. En europeisk reglering kan inte avvika för mycket från den amerikanska, sade pessimisterna. Tusentals remissyttranden har förmått SEC att ändra sig, men jag frestas att plagiera en kommentar till en överstånden kris för ett par årtionden sedan: Det känns som att resa med en oceanångare som just klarat sig oskadd ur en orkan. Det råder lugn ombord, men alla håller mycket noga reda på var livbåtarna finns.

Björn Markland är generalsekreterare i FAR

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...