Balans nr 12 2000

Noteringar: Anders Holm om FARs syn – Vi behöver ett väl fungerande internationellt samarbete

En utgångspunkt för FAR är det svenska samhällets beroende av ett väl fungerande internationellt samarbete inom praktiskt taget alla samhällsområden. En förutsättning för att samarbetet ska fungera är att det finns allmänt accepterade spelregler.

För oss i revisorskåren och våra uppdragsgivare har det stor betydelse att det finns ett internationellt vedertaget regelverk för ekonomiska transaktioner, redovisning och revision. Frågan om revisorns oberoende är som beskrivs i andra artiklar högaktuell genom utredningsförslag inom flera internationella organ och även av den svenska revisionsbolagsutredningen.

Vad kommer nu att hända i Sverige och vilka slutsatser kan vi dra av det som hänt den senaste tiden?

Vad betyder det att SEC i praktiken har närmat sig den syn som präglar FEE, utredningsunderlagen i EU och ISB, IFAC och den svenska revisionsbolagsutredningen?

Den ståndpunkt som SEC nu intagit i frågan om revisorns oberoende innebär att det inte längre finns något hinder för en internationell harmonisering. EU och IFAC kan fortsätta arbetet med att utveckla lagar och regler om revisors oberoende på den inslagna vägen utan att det riskerar att krocka med SEC:s regelverk. Vad som närmast händer i Sverige beror på EU-kommissionens ställningstagande.

Hoppas på EU-kommissionen

På goda grunder kan vi hoppas att EU-kommissionen kommer att rekommendera medlemsstaterna att basera de nationella lagreglerna för revisors oberoende och objektivitet på det utkast till regler, som är under utarbetande inom EU. Det bygger på den analysmodell som FEE utarbetat och som föreslagits av den svenska revisionsbolagsutredningen.

Vårt svenska regelverk och den praktiska tillämpningen av frågan om oberoende och objektivitet kommer således att bygga på de regler som EU väntas fastställa tämligen snart.

Även om ett gemensamt grundläggande regelverk utgör grunden är det inte självklart att synen på oberoende därmed blir harmoniserad. Även de nationella tillämpningarna av EUs regelverk måste harmoniseras för att vi ska kunna tala om en internationell harmonisering.

Förutsättningar finns

Förutsättningar för en även verklig internationell harmonisering finns. EU väntas fastställa minimiregler som då rekommenderas att intas i alla EU-länders lagstiftning på revisorsområdet. De enskilda staterna måste sedan avstå från att som så ofta hittills bygga upp egna kompletterande och specifika lagregler eller andra avvikande tillämpningsföreskrifter. Omfattande nationella särdrag medför osäkerhet om revisorsrollen och nästan alltid onödigt merarbete och ökade kostnader för revisorns arbetsinsatser. I stället för nationella särregler vill FEE och FAR bygga vidare på att med minimireglerna som bas aktivt och kontinuerligt medverka i att utveckla gemensamma normer för den europeiska revisorsprofessionen i samverkan med uppdragsgivare, lagstiftare, tillsynsorgan och ledamöter.

Betydande samhällsekonomiska fördelar kan härigenom skapas och internationella ekonomiska transaktioner kan underlättas.

FEE och FAR är väl förberedda för att aktivt medverka i att utveckla gemensamma normer för den europeiska revisorsprofessionen. Att gå från förbudskataloger till analysmodellen med motåtgärder vid hot mot objektiviteten är samtidigt ingen lätt uppgift utan den kommer ställa höga krav på professionen. FAR och de andra europeiska revisorsorganisationerna behöver aktivt stödja denna process.

Dialogen måste utvecklas

Analysmodellen kommer att behöva omfattande utbildningsinsatser med seminarier och praktiska exempel. Den obligatoriska kvalitetskontrollen behöver anpassas och bygga in en uppföljning av analysmodellens tillämpning i praktiken. Dialogen och erfarenhetsutbytet med tillsynsmyndigheten behöver utvecklas i frågor om tillämpningen av analysmodellen.

Auktor revisor Anders Holm, KPMG, är ordförande i FARs regelkommitté.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...