Vad händer med GAAP:et?

Hur utvecklas skillnaden mellan rapporterade vinster enligt amerikanska respektive svenska normer i USA-noterade svenska bolag? Stellan Nilsson har ställt sig frågan och utvecklar här sina tankegångar.

Det finns sannolikt en allmän föreställning om att skillnaderna i redovisningsnormer och redovisningspraxis gradvis minskar, åtminstone mellan länderna med de mest utvecklade ekonomierna.

Rimligen bör denna harmonisering av normerna även leda till att rapporterade vinster och rapporterad ekonomisk ställning blir allt mera lika oavsett vilket lands regelsystem som används. Internationaliseringen av kapitalmarknaderna och de allt oftare förekommande parallellnoteringarna av stora företag på flera olika börser borde rimligen påskynda denna utveckling.

Acceptansen för de internationella normerna, International Accounting Standards IAS, ökar och många stora börser godtar numera redovisning enligt IAS. Även i USA pågår en utveckling i denna riktning trots att notering exempelvis på NySE och andra amerikanska börser ännu på grund av Securities and Exchange Commission SEC:s regler förutsätter separat redovisning av resultaträkning och balansräkning omräknade till US GAAP (Generally Accepted Accounting Principles).

I Sverige inlemmas IAS gradvis i Redovisningsrådets rekommendationer, och i stort sett all normbildning på redovisningsområdet (möjligen med undantag av den rena skattelagstiftningen) sker med hänsyn till de harmoniseringssträvanden som normbildarna bekänner sig till.

Den nya årsredovisningslagen har nu varit i kraft några år, och i den mån EG:s bolagsdirektiv representerar internationell harmonisering så borde även detta ha börjat slå igenom. De viktigaste jämförelserna för Sveriges del brukar ske gentemot rapporterade resultat enligt de amerikanska normerna. Även i det avseende borde det finnas anledning att anta att regelskillnaderna, och därmed skillnaderna i rapporterade resultat, minskar.

Ett problem i bedömningen av eventuell harmonisering är att även om reglerna formellt blir alltmera lika, kan tillämpningen av dem ändå vara olika mellan olika länder. Man kan alltså inte utan vidare dra slutsatsen att rapporterade vinster och rapporterad ekonomisk ställning automatiskt alltid blir mera lika mellan länderna när regelverken harmoniseras. En utförligare reglering av hur olika ekonomiska fenomen ska redovisas ger naturligtvis en mindre flexibel redovisning och mindre möjligheter för företagen att anpassa sin redovisning till de marknader där de verkar. Sådan anpassning har tidigare skett i hög utsträckning bland internationellt verksamma storföretag under hela 1900-talet, vilket har visats i åtskilliga forskningsrapporter.

Flera svenska företag finns som bekant representerade på amerikanska börser. Dessa företag lämnar förstås svenska redovisningar i Sverige, men måste även lämna kompletterade redovisning i USA enligt krav från den amerikanska finansinspektionen, SEC. Huvuddragen av de omräkningar som krävs, visas i noter i bolagens ordinarie externa årsredovisningar. Det är därför relativt enkelt att studera utvecklingen av skillnaderna mellan exempelvis de rapporterade resultaten enligt US GAAP och enligt svenska normer. Denna artikel bygger på en sammanfattning av en studie av rapporterade vinster i några svenska företags årsredovisningar enligt svenska normer och enligt US GAAP under perioden 1991–19981. Sådana studier har tidigare bl.a. utförts för perioder under 1980-talet av Niklas Hellman vid Handelshögskolan i Stockholm. Studierna har ofta utgått från föreställningen att svensk redovisning generellt skulle vara mera konservativ än amerikansk dito, vilket eventuellt skulle medföra att de redovisade resultaten enligt US GAAP borde bli högre än enligt svenska normer. Några klara sådana resultat har dock inte kunnat visas2.

Av tabell 1 framgår svenska bolag som fanns registrerade på amerikanska börser i början av år 1999. De representerade som synes ett brett spektrum från mycket små forskningsbolag till stora jättar som t.ex. Ericsson och Electrolux.

Vissa av dessa bolag är små och ganska nyligen registrerade. Jag har därför valt att utesluta dem i denna jämförelse. Någorlunda kompletta data för hela 1990-talet finns för Ericsson, Volvo, och SKF. Även för Astra, Electrolux, Swedish Match, och Scania finns data för i stort sett hela denna period.

Med hjälp av bolagens egna noter beträffande omräkningarna av de svenska resultaten till US GAAP kan alltså skillnaderna i redovisade resultat sammanställas. I tabell 2 (se nästa sida) visas dessa skillnader för de år som omräkningarna gjorts öppet i årsredovisningarna. Värdena i tabellen är beräknade som ”amerikansk nettovinst” minus ”svensk nettovinst”. Ett negativt värde i tabellen innebär alltså att resultatet enligt US GAAP är lägre än enligt svenska normer. (Det bör kanske även noteras att vissa rapporterade resultat är förluster. Detta påverkar dock inte själva jämförelsen.)

Eftersom skillnaden i storlek även mellan dessa bolag är betydande är det inte särskilt meningsfullt att studera de enskilda skillnadsbeloppen. För att få ett mera användbart mått måste någon form av indexering tillgripas. Skillnaden måste på något sätt relateras till totalen. Ett sådant lämpligt är Gray’s s.k. jämförbarhetsindex, (se t.ex. Weetman & Gray 1991). I denna studie har Gray’s index använts på så sätt att skillnaderna i tabell 2 omräknas till relativa skillnader genom formeln

Tabell 2. Skillnad (i MSEK) mellan vinst omräknad till US GAAP, och rapporterad vinst enligt svenska normer. (Negativt värde indikerar lägre nettovinst enligt US GAAP.)

Ett indexvärde av 1 innebär då att ingen skillnad finns i bolagets rapporterade nettovinst enligt svenska och amerikanska normer. Indexvärden >1 innebär högre rapporterad vinst enligt US GAAP. Indexvärdena framgår av tabell 3.

Tabell 3. Skillnader i rapporterad nettovinst omräknade till jämförbarhetsindex.

Som framgår av tabellen har de relativa avvikelserna i rapporterad vinst, enligt de två ländernas normer, genomsnittligt sett varit ganska små frånsett åren 1991–1992. Under sistnämnda år fick Redovisningsrådets rekommendation beträffande koncernernas redovisning av obeskattade reserver genomslag, vilket delvis kan ha haft betydelse. Materialet är dock så begränsat för dessa år att någon säker slutsats inte kan dras. Man kan också konstatera att införandet av den nya årsredovisningslagen ÅRL inte gett någon påtaglig effekt i dessa avseenden. Detta skulle annars ha kunnat avläsas i siffrorna för år 1997.

Avsevärda avvikelser

För hela 90-talet finns avsevärda avvikelser i mönstret för de enskilda bolagen och mellan olika år. Medelvärdet för jämförbarhetsindex kan kanske sägas stabiliseras nära 1, men intrycket är att omräkningarna till US GAAP har haft mycket varierande betydelse för olika bolag. För exempelvis Astra ligger jämförbarhetsindex hela tiden mycket nära 1, och omräkningarna har inte under något av de redovisade åren påverkat rapporterad vinst med mer än 3 %. För Swedish Match och även Volvo är effekterna däremot som synes dramatiska. År 1997 rapporterade Volvo en vinst enligt svenska normer om 10,4 miljarder men enligt amerikanska normer var vinsten endast 6,6 miljarder. (Detta resulterar alltså i tabellen i ett jämförbarhetsindex på 0,42). Differenserna är ännu kraftigare för Swedish Match. Det extrema värdet för SKF år 1993 beror på att indexet tenderar att kunna ge orimliga värden när vinsten enligt US GAAP, (= nämnaren i indexet) ligger nära noll.

De kraftiga skillnaderna för Volvos del kan enligt årsredovisningen främst hänföras till olika regler för valutaomräkningar samt olika värderingsregler för finansiella instrument. På detta område har de svenska reglerna som bekant tidigare varit betydligt försiktigare än de amerikanska. Dessa skillnader kan sannolikt vara på väg att utjämnas genom ett allt starkare genomslag för marknadsvärdering i de svenska normerna. I Ericssons fall bottnar skillnaderna främst i olika behandling av Forsknings- & Utvecklingskostnader. Som kanske kan förväntas har dessa skillnader medfört att Ericssons vinst enligt de amerikanska normerna konstant varit betydligt högre under hela den studerade tidsperioden. Liknande skillnader finns även för övriga bolag, men dessa exempel får räcka som allmän illustration till tendenserna.

Vilka generella slutsatser kan då dras beträffande de redovisade resultaten?

Inledningsvis framgår risken med att studera medelvärden i dessa sammanhang. Om man endast ser till medelvärdet av jämförbarhetsindex för de svenska bolagen så är skillnaderna under senare år mot US GAAP så små att det knappast kan vara värt besväret att göra omräkningarna. Något ytterligare informationsvärde för t.ex. en amerikansk finansanalytiker kan knappast ligga i att justera med några enstaka %, och slutsatsen skulle alltså bli att harmoniseringen av normerna redan är ”tillräcklig”. Som framgår av den tidigare analysen är detta dock ett felslut. För vissa bolag och för vissa år störs jämförelserna mycket kraftigt av de skillnader i normerna som faktiskt fortfarande finns. En avvikelse på mer än 10 % har i undersökningar angetts som en gräns när finansanalytiker anser att skillnaderna definitivt kan börja påverka de finansiella besluten på marknaden. (Man bör f.ö. notera att även om indexvärdet för ett visst år och för ett visst företag är = 1, så kan flera olika omräkningar av olika orsaker gjorts. Om dessa omräkningar tar ut varandra framstår det som om inga omräkningar alls har behövt göras.)

Riktningen i den långsiktiga förändringen av medelvärdet för jämförbarhetsindex stämmer i princip med antagandet att den svenska redovisningen blir allt mer marknadsinriktad när det gäller värderingen av olika typer av tillgångar. I början av 90-talet innebar omräkningarna till US GAAP genomsnittligt sett att redovisade resultat höjdes. Vad som är ägnat att förvåna är att under perioden 1995–1998 så har omräkningarna till US GAAP inneburit en sänkning av redovisade resultat. De amerikanska normerna har alltså varit mera konservativa (dvs. försiktigare) än de svenska normerna. Det kanske finns anledning att revidera föreställningen om en konservativare svensk (europeisk) redovisning jämfört med amerikansk dito. Det behövs emellertid betydligt större material för att dra säkra slutsatser.

Ekon. lic. Stellan Nilsson är lärare i redovisning vid Handelshögskolan i Umeå. Han medverkade senast i Balans nr 10/97.

Litteraturhänvisningar

För den som vill fördjupa sig i tidigare akademisk forskning på området kan nedanstående sammanställning – som på intet sätt gör anspråk på att vara fullständig – utgöra en inkörsport och ge en viss bakgrund:

Bloomer, C (ed) ”The IASC-U.S. Comparison Project: A Report on the Similarities and Differences between IASC Standards and U.S ”. GAAP. (SECOND EDITION Oct 1999). (Kan beställas direkt från FASB på internetlänken http://www.rutgers.edu/Accounting/raw/fasb/)

Hellman, N. ”A comparative analysis of the impact of accounting differences on profits and return on equity, Differences between Swedish practice and US GAAP ”, European Accounting Review, (1993), Vol 3, pp 495–530.

Lagerström, A. ”Understanding the relative conservatism of alternative accounting regimes – the case of Swedish practice and US GAAP 1982–1994 ” Working paper Stockholm School of Economics, Department of Accounting & Finance (1997).

McLeay, S. and Neal, D. ”International Standardisation and Harmonisation: a New Measurement Technique ”, Journal of International Financial Management and Accounting, (1999), 10:1.

Weetman, P. and Gray, S.J. ”A Comparative International Analysis of the impact of Accounting Principles on Profits: The USA versus the UK, Sweden and The Netherlands ”, Accounting and Business Research, (1991), Vol 21, No 84.