Balans nr 1 2001>

Debatt: Redovisningsrådet – ”Vår tolkning av ÅRL inte så snäv som Finansinspektionens”

Finansinspektionen har i sina allmänna råd till Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning RR 1:00 (FFFS 2000:18) uttalat att Rådets rekommendation i huvudsak bör tillämpas, dock med visst undantag vad gäller rekommendationens koncerndefinition. Undantaget ger anledning att redogöra för den syn på vilken Rådets ställningstagande bygger.

Enligt RR 1:00 menas med dotterföretag ett företag över vilket ett annat företag (moderföretaget) har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses en rätt att utforma ett företags strategier, i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Något krav på att moderföretaget skall äga aktier eller andra andelar i dotterföretaget uppställs inte. Detta torde dock normalt vara fallet, men Rådet vill med sin skrivning inte utesluta att även andra fall, där ett företag de facto kontrollerar ett annat, klassificeras som en koncern. Det skall noteras att rådets definition överensstämmer med internationell normgivning (IAS 22 och IAS 27).

Hänvisar till lagen

Finansinspektionen hänvisar till lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) som i sin tur hänvisar till ÅRL. I 1 kap. 4 § ÅRL anges fyra situationer då ett koncernförhållande föreligger. I samtliga fall utgår lagtexten från att ett moderföretag alltid äger åtminstone några andelar i dotterföretaget. Härav drar uppenbarligen Finansinspektionen slutsatsen att definitionerna av moder- och dotterföretag i RR 1:00 inte kan tillämpas i de fall moderföretaget inte äger andelar i det andra företaget.

Detta ställningstagande får omedelbart genomslag på frågan om företaget i fråga skall tas in i koncernredovisningen eller inte, vilken är den centrala frågan i sammanhanget. Effekten av inspektionens ställningstagande blir att ett företag i koncernredovisningen inte får ta in ett annat företag, som det visserligen kontrollerar, men saknar ägarandel i.

Utgår från ordalydelsen

Finansinspektionens tolkning av ÅRL:s koncerndefinition utgår från lagtextens ordalydelse. Det är helt klart att ÅRL uttryckligen bara reglerar koncernbildningar i vilka moderföretaget äger andelar i andra företag. Inspektionen synes uppfatta denna reglering som uttömmande och har fäst avgörande betydelse vid kravet på ägarandel. Därmed skulle det saknas grund för att kräva att sådana företag, som moderföretaget ”bara” kontrollerar men inte äger, tas in i koncernredovisningen.

Rådet gör en lagtolkning som inte är så snäv som Finansinspektionens. Rådet lägger större vikt vid de syften och ändamål som ligger bakom koncernredovisningsreglerna i ÅRL och därmed lagstiftningens grunder. Syftet med en koncernredovisning är att företag som står i ett visst närståendeförhållande till varandra, och som av detta skäl utifrån ett ekonomiskt synsätt utgör en enhet, också skall redovisas som en enhet och detta oavsett om verksamheten juridiskt sett är uppdelad på flera händer. Koncernredovisningen skall därmed visa företagsgruppens resultat och ställning som om verksamheten hade bedrivits av en och samma person (fysisk eller juridisk) eller grupp av personer.

Det faktum att moderföretaget delar upp den samlade, och av företaget kontrollerade, verksamheten på flera juridiska enheter skall alltså inte påverka redovisningen av den.

Knappast lagstiftarens avsikt

Om moderföretaget väljer att placera en verksamhet i en typ av juridisk person som saknar ägare, eller som moderföretaget inte har någon andel i, men som moderföretaget till följd av andra förhållanden har ett bestämmande inflytande över, bör det inte innebära att moderföretaget kan underlåta att ta in företaget i koncernredovisningen. Detta kan knappast ha varit lagstiftarens avsikt. Tvärtom ger även lagtextens ordalydelse stöd för den mera extensiva tolkning som Rådet gjort. De koncerngrunder som räknas upp i 1 kap. 4 § ÅRL beskriver nämligen fyra fall av bestämmande inflytande eller kontroll.

Det är tydligt att lagstiftaren fäster stort avseende vid det faktum att ett företag har kontroll över ett annat företag. Vidare finns det övergripande kravet på att koncernredovisningen skall ”ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen” (7 kap. 6 § ÅRL). Rådet har även vid sin bedömning vägt in, vilket är viktigt, internationell normgivning. Även sådana källor måste enligt vår mening beaktas vid tolkningen av ÅRL.

Lennart Axelman. Ansvarig för Redovisningsrådets sekretariat. Medverkade senast i Balans nr 6–7/1999.

Margit Knutsson. Ledamot i Redovisningsrådet, områdesansvarig för redovisning och bolagsrätt vid Sveriges Industriförbund. Medverkade senast i Balans nr 8–9/1999.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%