Innehåll

Balans nr 2 2001

Noteringar: Har de stora revisionsbyråerna helt tagit greppet om branschens utveckling?

Det har skett stora saker ute i den internationella revisorsvärlden; nya samarbetsformer, nya kombinationer, nya organ. Några bedömare talar om en maktkamp mellan de stora byråerna och de nationella instituten och föreningarna. En maktkamp som byråerna kanske redan har vunnit.

I slutet av januari presenterades i London ett samarbete mellan tjugotre stora byråer inom ramen för IFAC (International Federation of Accountants). Det nya organet heter Forum of Firms och presenterades som ett sätt att ytterligare stärka arbetet i IFAC – i linje med de riktlinjer som dragits upp av IFAD (International Forum on Accountancy Development).

IFAD (som innehåller både företag, normgivare, användare och tillsynsmyndigheter) kom till mer eller mindre som en direkt replik på världsbankschefen James Wolfensohns skarpa kritik av branschen efter Asienkrisen 1997. Wolfensohn var då djupt missnöjd med kvaliteten på en hel del av den finansiella rapportering som skrivits under av stora internationella byråer.

Skarp uppmaning

Världsbanken framförde liknande synpunkter även på IFAC:s kongress i Edinburgh våren 2000. Då riktade man en skarp uppmaning till de stora firmorna att skapa en global miniminivå för revisionen.

– Starten för Forum of Firms är ännu ett viktigt steg i den plan IFAC förra året antog för att kunna stärka sin roll som en global normgivare, självreglerande organ och representant för branschen, sa IFAC-presidenten Tsuguoki Fujinuma när nyheten presenterades.

I fyrstegsprogrammet ingår också en kommitté som ska kontrollera efterlevnaden, stärkande av den internationella revisionskommittén (IAPC) som bl.a. fastställer de ISA-regler som nu översatts till svenska (och undan för undan presenteras även här i Balans) samt en Public Oversight Board som ska övervaka både IFAC och Forum of Firms.

Riktlinjerna för Forum of Firms arbete drogs upp i januari 2000 och den dåvarande IFAC-presidenten Frank Hardings mål var att ha verksamheten igång inom ett år – något som alltså i stort sett lyckades.

De första sju företag som kom igång med Forum of Firms var de fem stora: PricewaterhouseCoopers, KPMG, Deloitte & Touche Tohmatsu, Ernst & Young International och Arthur Andersen. Dessutom har Grant Thornton och BDO International varit med från början (Karl Ernst Knorr från tyska BDO är ordförande). De sju kommer också att hjälpa till att finansiera verksamheten under startskedet.

– Det är många som är entusiastiska och vill sätta så hög FARt framåt som möjligt, kommenterade Knorr.

Och Graham Ward, ordförande i ICAEW (FARs engelska motsvarighet) menade att detta visade världen att professionen verkligen har förbundit sig att arbeta för det allmänna bästa.

Det är också de här sju företagen som står bakom en gemensam rapport om redovisningen i 53 länder – ”GAAP 2000” (som behandlas på på sidan 36 i detta nummer). Även i anslutning till den rapporten betonar Fujinuma vikten av det nya initiativet och han betonar dessutom samarbetet med Världsbanken.

Avvikande åsikter

Men det finns alltså avvikande röster, som bl.a. pekar på en annan organisation som heter GSC (Global Steering Committe). Denna består av samma sju företag som den ursprungliga kretsen i Forum of Firms men har funnits betydligt längre. Den har bl.a. sina rötter i storbyråernas behov av kontakter med EU genom European Contact Group. Den här globala kommittén har beskrivits som hemlighetsfull och mäktig; här har t.ex. de sju stora låtit sina representanter ta kostnaderna för ganska många diskreta möten runt om i världen och för ett kontor i London.

Den engelska tidningen Accountancy Age citerar en ”källa nära GSC” som säger:

– Nu är det inte längre de nationella instituten som leder utvecklingen, nu är det stora firmorna som gör det. De sju stora har 80 procent av alla klienter, och de har nu fått ett grepp om normgivningen på olika områden. Vad blir nästa steg?

Andra, som FEE-presidenten Göran Tidström, ser det som en styrka att de stora byråerna väljer att arbeta inom de befintliga organisationernas ram.

Bengt Holmquist

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...