Balans nr 2 2001

ISA-projektet: IAPS 1005 – Revision av små företag

Små företag ger upphov till ett antal särskilda överväganden. IAPC:s uttalande IAPS 1005 innehåller bl.a. vägledning om ISA-tillämpningen vid revisionen av små företag. Peter Alnebring och Bo Åsell från FARs revisionskommitté går här igenom uttalandet.

De internationella revisionsstandarderna (ISA) innehåller grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt med tillhörande vägledning som är tillämpliga vid revisionen av vilket företag som helst, oavsett dess storlek, dess juridiska form, ägarförhållanden eller företagsledningsstruktur eller karaktären på dess verksamhet. IAPC inser att små företag ger upphov till ett antal särskilda överväganden vid revisionen.

Detta uttalande (IAPS) ställer inte några nya krav på revisionen av små företag och gör heller inte några undantag från ISA-kraven. All revision av små företag utförs enligt de internationella revisionsstandarderna (ISA).

Målet för detta uttalande är att beskriva de egenskaper som man normalt finner hos små företag och ange hur dessa kan påverka ISA-tillämpningen. Detta uttalande innehåller

  1. diskussion om egenskaperna hos små företag,
  2. vägledning om ISA-tillämpningen vid revisionen av små företag samt
  3. vägledning om hur revisorns arbete påverkas i de fall revisorn också tillhandahåller redovisningstjänster åt ett litet företag.

I Sverige får revisor som utför revision i ett företag inte också biträda med bokföring.

Egenskaper hos små företag

Innebörden av uttrycket ”litet företag” i detta sammanhang beaktar inte bara ett företags storlek utan också typiska kvalitativa egenskaper hos det. Till kvantitativa indikatorer på storleken på ett företag hör balansomslutning, intäkter och antalet anställda, men sådana indikatorer är inte avgörande. Därför är det inte möjligt att ge en fullgod definition av uttrycket ”litet företag” enbart genom att använda kvantitativa mått.

I detta uttalande är ett litet företag varje företag där

  1. ägandet och ledningen av företaget är koncentrerat till ett litet antal personer ofta en enskild person samt
  2. ett eller flera av följande förhållanden är för handen:
    1. få inkomstkällor
    2. enkel bokföringsorganisation
    3. begränsad intern kontroll med möjlighet för företagsledningen att sätta sig över den.

Uttrycket ”en enskild person” avser ägande genom en fysisk enskild person snarare än en juridisk person. Men ett företag som ägs av ett annat företag kan ändå ses som ett ”litet företag” med avseende på denna IAPS om ägaren uppvisar de relevanta egenskaperna.

Kommentarer om tillämpning av de internationella revisionsstandarderna

Kommentarerna ger vägledning om ISA-tillämpningen vid revisionen av ett litet företag. Denna vägledning är ett komplement till och inte en ersättning för den vägledning som finns i den ISA som är tillämplig, och den behandlar de speciella överväganden som är tillämpliga vid revision av små företag. För de specifika ISA-kraven skall revisorn referera till berörd ISA. I de fall en ISA i princip är tillämplig vid revisionen av de finansiella rapporterna i ett litet företag och det inte finns några särskilda överväganden som är tillämpliga på revision av ett litet företag, ges det ingen vägledning här avseende denna ISA.

De ISA:aer som kommenteras i denna IAPS är:

  1. Ansvarsförhållanden: ISA 200–299
  2. Planering: ISA 300–399
  3. Intern kontroll: ISA 400–499
  4. Revisionsbevis: ISA 500–599
  5. Revisionens slutsatser och rapportering: ISA 700–799

Nedan har vissa av dessa ISA:aer valts ut för att belysa tillämpning i små företag.

Villkor för revisionsuppdrag (ISA 210)

I denna beskrivs att ägare-företagsledare i små företag i många fall inte är fullt medvetna om sitt eget ansvar och det ansvar som deras revisorer har. Framför allt inser kanske inte ägare-företagsledare att de finansiella rapporterna är deras ansvar, särskilt inte om de har köpt tjänsterna att upprätta de finansiella rapporterna. Ett av syftena med ett uppdragsbrev är att klargöra respektive ansvarsområde för ägare-företagsledaren och revisorn.

Kvalitetskontroll inom revisionen (ISA 220)

Det huvudsakliga målet för kvalitetskontroll är att säkerställa att revisionen utförs i enlighet med god revisionssed. Revisorn i ett litet företag har detta mål i åtanke när han eller hon bestämmer karaktären, omfattningen och förläggningen i tiden av de riktlinjer och rutiner som är tillämpliga under rådande förhållanden.

Dokumentation (ISA 230)

ISA beskriver revisorns kännedom om företaget beroende på hans eller hennes förhållande till företaget, storleken på företaget eller storleken på revisionsteamet.

Kännedomen tar inte bort behovet av att revisorn upprättar lämpliga arbetspapper. Arbetspapper är stöd i planering, genomförande, övervakning och genomgång av revisionen, och de dokumenterar de revisionsbevis som inhämtats till stöd för revisorns uttalande.

Olika tekniker kan användas för att dokumentera företagets redovisningssystem och system för intern kontroll beroende på hur komplicerade de är. Men när det gäller små företag är flödesscheman eller en berättande beskrivningar ofta de mest effektiva teknikerna. Dessa kan sparas som bestående information samt ses över och uppdateras vid behov påföljande år.

Oegentligheter och fel (ISA 240)

Närvaron av en dominerande ägare-företagsledare är en viktig faktor i den övergripande kontrollmiljön, eftersom behovet av företagsledningens attest kan kompensera för annars svaga kontrollrutiner och minska risken för att anställda begår oegentligheter eller fel. Men detta kan också vara en potentiell svaghet, eftersom det finns möjlighet för ledningen att sätta sig över kontroller. Ägarens-företagsledarens allmänna inställning till kontrollfrågor och till att personligen utföra övervakande kontroller kan ha en väsentlig inverkan på angreppssättet vid revisionen. Revisorns bedömning av den påverkan som sådana förhållanden har är beroende av kunskapen om det specifika företaget och integriteten hos ägaren-företagsledaren.

Planering (ISA 300)

ISA beskriver förhållandet i det lilla revisionsteamet och den planering som görs. I ett mindre revisionsteam är samordning och kommunikation mellan olika medlemmar av teamet lättare. Planeringen av revisionen i ett litet företag behöver varken vara omfattande eller tidskrävande, och den varierar beroende på företagets storlek och hur invecklad revisionen är.

En praktisk ansats vid revisionen av ett litet företag behöver inte innebära omfattande dokumentation. I det fall då det lilla företagets storlek eller beskaffenhet gör att detaljerna i den övergripande planen kan dokumenteras tillräckligt i granskningsprogrammet eller omvänt, är det kanske inte nödvändig med separata dokument.

Riskbedömning och intern kontroll (ISA 400)

I likhet med revisionsprocessen talar ISA om

  1. Inneboende risk
  2. Kontrollrisk
  3. Upptäcktsrisk

Vid revisionen av ett litet företag antas eller bedöms kontrollrisken ofta vara hög, åtminstone vad beträffar vissa räkenskapspåståenden. Bedömningen av inneboende risk för dessa påståenden får en särskild betydelse, eftersom den har en direkt inverkan på omfattningen av substansgranskningen. Det finns svårigheter vid bedömningen av inneboende risk i ett litet företag; det kan exempelvis finnas en ökad risk beroende på koncentrationen av ägande och kontroll. Men revisorns bedömning av inneboende risk i ett litet företag beror på dess specifika egenskaper.

Många interna kontroller som är relevanta i större företag är inte praktiskt användbara i små företag, och ett resultat av detta kan vara att det inte är möjligt att förlita sig på intern kontroll för att upptäcka oegentligheter eller fel.

Revisionsbevis (ISA 500)

Av ISA 500 framgår att, även om revisionsbevis kan inhämtas på flera olika sätt som t.ex. genom en lämplig kombination av systemgranskning och substansgranskning, så kan revisionsbevis under vissa omständigheter inhämtas enbart genom substansgranskning.

I revisionen av små företag finns det särskilda problem med att inhämta revisionsbevis som stöder påståendet om fullständighet. Det finns två principiella skäl för detta:

  1. ägaren-företagsledaren har en dominerande ställning och kan ha möjlighet att se till att vissa transaktioner inte registreras samt
  2. företaget har kanske inte några interna kontroller som ger dokumenterade bevis för att alla transaktioner blir registrerade.

Om det inte finns någon intern kontroll som är relevant för påståendet, kan revisorn behöva skaffa tillräckliga bevis enbart genom substansgranskning.

Analytisk granskning (ISA 520)

Karaktär och omfattning av analytisk granskning på planeringsstadiet av revisionen i ett litet företag kan begränsas på grund av eftersläpning i dess bokföring och bristen på pålitlig ekonomisk information vid tidpunkten för planeringen. Små företag har inte alltid någon månatlig eller annan periodisk ekonomisk information som kan användas för analytisk granskning på planeringsstadiet. Revisorn får i stället skaffa sig önskad information genom exempelvis diskussion med ägaren-företagsledaren.

Närstående parter (ISA 550)

Viktiga transaktioner görs ofta mellan det lilla företaget och ägaren-företagsledaren eller mellan det lilla företaget och företag med anknytning till ägaren-företagsledaren. Små företag har sällan utvecklat någon policy eller några regler för transaktioner med närstående. Sådana transaktioner är en vanlig företeelse i många företag som ägs och drivs av en person eller en familj.

Revisorn i ett litet företag genomför vanligen substansgranskning för att identifiera närstående parter och transaktioner med närstående. Men om revisorn bedömer risken för oredovisade transaktioner med närstående som låg, så behöver inte substansgranskningen vara omfattande.

Revisorns djupgående kunskap om det lilla företaget kan vara till hjälp för att identifiera närstående parter, som i många fall är företag som kontrolleras av ägaren-företagsledaren. Denna kunskap kan också hjälpa revisorn att bedöma om det har skett transaktioner med närstående utan att det redovisats hos bolaget.

Fortsatt drift (ISA 570)

ISA 570 ger vägledning om vilka bevis som skall inhämtas när frågan uppstår om antagandet om fortsatt drift är riktigt. Till sådana bevis hör en genomgång av dokumentation som budgetar, kassaflöden och resultatprognoser. Vid revision av ett litet företag förväntar sig revisorn vanligen inte att finna detaljerade budgetar och prognoser som är relevanta för överväganden om antagandet om fortsatt drift. Inte desto mindre diskuterar revisorn företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet med ägaren-företagsledaren och framför allt företagets finansiering på medellång och lång sikt. Revisorn överväger dessa diskussioner i ljuset av dokumentation som stödjer dem och sin kunskap om verksamheten. Revisorn överväger om det finns behov av skriftliga uttalanden från företagsledningen.

Uttalanden från företagsledningen (ISA 580)

Mot bakgrund av de speciella egenskaperna hos små företag kan revisorn bedöma att det är lämpligt att skaffa sig skriftliga uttalanden från ägaren-företagsledaren när det gäller fullständigheten och riktigheten i bokföringen och de finansiella rapporterna (t.ex. att alla inkomster har registrerats). Sådana uttalanden är i sig inte tillräckliga som revisionsbevis. Revisorn bedömer uttalandena tillsammans med resultaten från andra relevanta granskningsåtgärder, sin kunskap om verksamheten och ägaren-företagsledaren samt överväger om det, under de särskilda omständigheterna, rimligen kan finnas några andra revisionsbevis. Risken för missförstånd mellan revisorn och ägaren-företagsledaren blir mindre när muntliga uttalanden bekräftas skriftligen av ägaren-företagsledaren.

Att tillhandahålla redovisningstjänster åt revisionsklienter

I denna del betonas det att den är endast relevant i de delar där revisorer har laglig och professionell tillåtelse att tillhandahålla redovisningstjänster till klienter. I Sverige får revisorer inte biträda bokföringen, se RNFS 1997:1, Redovisningsjäv 6 §–9 §. Revisorn skall svara för att inte annan som deltar i revisionsuppdraget lämnar längre gående biträde. Det innebär att ingen kan biträda vid bokföringen som deltar i revisionen, dock kan råd och anvisning lämnas. Med råd avses de punkter som räknas upp i 7 §:

  1. upplysningar om de krav som tillämpliga författningar och god redovisningssed ställer på redovisningen,
  2. förslag till utformning och organisation av redovisningssystem,
  3. förslag till bokföringsåtgärder såsom förslag till rättelser av bokförda poster och förslag till åtgärder i samband med bokslut samt
  4. förslag till åtgärder i samband med upprättande av offentlig redovisning.

Etiska överväganden

Revisorn har hela tiden i åtanke det övergripande etiska kravet på oberoende och objektivitet vid utformning och presentation av uttalanden i revisionsberättelsen och vinnlägger sig om att relationen till företaget inte är till förfång för förmågan att bilda sig en objektiv uppfattning.

Punkt 8.5 i IFAC:s ”Riktlinjer för professionell etik för kvalificerade revisorer” tillåter tillhandahållande av andra tjänster, men anger:

När en kvalificerad revisor, utöver att genomföra en revision eller någon annan rapporteringsfunktion, tillhandahåller andra tjänster till en klient, skall revisorn iaktta försiktighet så att han eller hon inte utför företagsledande funktioner eller fattar företagsledande beslut. Ansvaret för dessa ligger kvar på styrelsen och företagsledningen.

Peter Alnebring och Bo Åsell

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%