Innehåll

Balans nr 3 2001

Redovisning & redovisningar: Allgon – Tydligt om valutaeffekter, oklart om teckningsoptioner

Årsredovisningarna för 1999 visade att många företag missuppfattat vilka krav på upplysningar som ställs i Redovisningsrådets rekommendation nr 8, Redovisning av effekter av ändrade valutakurser. Av punkt 36ff i RR 8 framgår att upplysning skall lämnas om det belopp med vilket valutakursdifferenser påverkat årets resultat. Vidare skall, bland annat, de företag som valt att säkra framtida flöden upplysa om både realiserade och orealiserade vinster/förluster på säkringsinstrumenten. Därutöver är det önskvärt att företag informerar mer allmänt om hur ändrade valutakurser påverkat årets resultat i förhållande till tidigare år.

Det framgår dock inte av RR 8 utan av RR 4, Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål. Ändrade valutakurser kan alltså vara en sådan post som företaget bör kommentera för att läsaren skall förstå företagets resultatutveckling. För läsarna är detta normalt av betydligt större intresse än att få veta storleken av de bokförda differenser som påverkat årets resultat, men det är alltså den senare uppgiften som RR 8 kräver skall lämnas.

Ett företag som i årets årsredovisning tydligt informerar både om kurseffekten i förhållande till 1999 och de kursdifferenser som påverkat resultatet för 2000 är Allgon. I förvaltningsberättelsen sägs att om den dollarkurs som gällde för 1999 hade kvarstått under 2000 hade resultatet efter finansiella poster, allt annat lika, blivit 109 mkr lägre. Vidare uppger Allgon att bland övriga rörelsekostnader ingår bokförda valutaeffekter avseende affärsverksamheten med -14 och effekten av ingångna terminskontrakt med -47 mkr. Därutöver har finansnettot påverkats med -11, också på grund av ingångna säkringar.

Slutligen lämnar Allgon en tydlig redogörelse för valutaexponeringen och säkringspolicyn i ett avsnitt som behandlar Riskexponering varav, bland annat, framgår att de orealiserade kursdifferenserna på säkringar uppgick till +1 mkr vid årets utgång.

Allgon är ett av de svenska företag som är mest exponerat för förändringar i dollarkursen. Det förklarar sannolikt varför bolaget ansträngt sig för att presentera informationen om valutaeffekter på ett tydligt sätt. Här kan många andra företag hämta vägledning.

Teckningsoptioner

Allgon har också emitterat teckningsoptioner till samtliga anställda. Teckningskursen uppgår till 150 procent av betalkursen under några dagar i mars 2000. Optionerna har delats ut vederlagsfritt. Detta är mycket ovanligt när det gäller optioner utan krav på fortsatt anställning (så kallade personaloptioner). Den praxis som utvecklats för vanliga teckningsoptioner är att anställda betalar ett beräknat pris för sina optioner, vilket av bolaget redovisas som en ökning av det bundna egna kapitalet. Genom att priset är marknadsmässigt uppkommer ingen kostnad för företaget, vare sig i form av löner eller sociala avgifter. Min bedömning är att, om ett företag för några år sedan hade emitterat teckningsoptioner vederlagsfritt, företaget skulle kostnadsfört ett belopp motsvarande optionernas verkliga värde med tillägg för sociala avgifter. Att så inte skett hos Allgon beror naturligtvis på att den praxis som utbildats för personaloptioner, dvs. där kostnaden enligt amerikansk förebild bara kommer fram som en utspädningseffekt, fått en smittoeffekt även på vanliga optioner.

Så vitt jag kan se behandlar den amerikanska rekommendationen om redovisningen av optioner (fas 123, Stock-Based Compensation) inte sådana teckningsoptioner som Allgon emitterat. Diskussionen i fas 123 handlar så gott som uteslutande om optioner vilka, för att kunna utnyttjas, förutsätter att den anställde kvarstår i tjänst.

Ett stort problem med sådana optioner är svårigheten att finna ett marknadsvärde. Det är ett viktigt argument för varför rekommendationen tillåter att (personal-)optioner emitteras utan att kostnaden kommer till uttryck i resultaträkningen. Jag skulle bli förvånad om samma redovisningsprincip skulle accepteras för optioner utan krav på fortsatt anställning och som, i princip, kan fritt överlåtas.

I avvaktan på att Redovisningsrådet ger ut en rekommendation om redovisning av alla typer av optioner kan man dock inte hävda att Allgons principer avviker från god redovisningssed.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar med början i detta nummer några av hans kommentarer.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...