Balans nr 3 2001

Utbränd: Han föredrar att kalla det för ”vidbrändhet”

Inom Ernst & Young har man hittills upptäckt få fall av utbrändhet. Exakt hur många det kan röra sig om kan inte personaldirektör Eigil Kiste hos Ernst & Young uppge, men man ser mycket allvarligt på de fall som har inträffat.

Totalt finns för närvarande en handfull medarbetare långtidssjukskrivna i Stockholm och det kan också finnas några enstaka fall på andra kontor runt om i landet tror Eigil Kiste:

– Vi kan konstatera att långtidssjukskrivningarna förekommer i alla åldrar. Det är alltså inte bara unga, eller bara äldre, som drabbas. De medarbetare som har berörts av någon form av utmattningsdepression månar vi om. Vi vill verkligen att de ska komma tillbaka till arbetet. Jag tror även att de drabbade upplever det så.

Man kan klart se tendenserna av vad som händer i dagens tuffa samhälle, menar Eigil Kiste, men det innebär inte alltid att man ser konsekvenserna:

– Vi kan notera något mer kortare sjukskrivning som inte härrör från fysisk sjukdom. Man är trött, utsliten och behöver vila.

Eigil Kiste tycker inte om ordet utbränd, han föredrar att kalla sjukdomen för ”vidbrändhet”:

– Är man vidbränd, eller utmattad, känner man av att någonting håller på att hända en. Man tar därmed tag i situationen såväl från företagets sida som från individens. Så småningom är man förhoppningsvis åter på plats på arbetet.

Prioriterat område

Eigil Kiste sitter i den internationella Human Resources-ledningen inom Ernst & Young. Frågor om stress har även globalt hög prioritet inom koncernen. Dessa frågor sorterar under ett prioriterat område som benämns ”Life Balance”:

– Inom ramen för ”Life Balance” tror vi inom Ernst & Young på personlig flexibilitet vid utformning av t.ex. arbetsplatser och uppdragsplanering m.m. Det är viktigt att på ett balanserat sätt kunna hantera såväl sin arbetssituation som privatlivet, anser vi. Flextid är i konsekvens med det en självklarhet.

Därutöver är ”Life Balance” en prioriterad fråga i all chefsutbildning. Inom företaget har man nu infört ett proaktivt stresshanteringskoncept, bl.a i Stockholm. Det har utvecklats tillsammans med bolagets företagshälsovård Betania. Ett av Betanias forskningsprojekt visar att hög stress påverkar lönsamheten negativt. Likaså har man inom Betania konstaterat att en platt organisation skapar mindre stress än en toppstyrd.

I korthet går proaktivt stresshanteringskoncept ut på att kartlägga nuläget för såväl medarbetaren som gruppen. Det handlar om att ge kunskap, summera och utveckla åtgärdsplaner på såväl individnivå som på gruppnivå. Konceptet är uppbyggt i flera steg.

En s.k. stressnyckel tar till exempel upp olika aspekter på vad som kan orsaka stress – bl.a. kan det handla om olika faktorer i ens egen självbild, i livsstilen och i arbetssituationen.

Uppföljningssamtal om dessa områden sker regelbundet.

Ett annat led i det förebyggande arbetet är att man via s.k. mjuka faktorer ser till att undvika en alltför hög negativ hög stressnivå hos medarbetarna. Detta görs bl.a. för att uppnå en ökad kreativitet i organisationen. Med mjuka faktorer menas här att sitta ned och prata med varandra, kolleger emellan. Att bry sig. Att ge sig tid att skapa en kompisanda och en trivsam miljö. I stort går det hela ut på att skaffa sig kompisar på jobbet.

Många olika faktorer

Personer som drabbas av utmattningsdepression kan aldrig bli klart definierade som fysiska sjukdomsfall, tror Eigil Kiste. Snarare är det många gånger en rad olika faktorer som utlöser själva krisen, som alltså måste ses ur ett längre perspektiv. En hög arbetsbelastning kan påverka utmattningen, likaväl kan en mängd olika privata faktorer utlösa sjukdomen, trots att det akuta stadiet av sjukdomen projiceras på arbetet:

– Inom Ernst & Young är vi självklart inte perfekta när det gäller att bemöta utmattningstendenser hos våra anställda. Men vi försöker att göra så gott vi kan, bl.a. genom att vidta olika former av aktiviteter. Vi är måna om att hantera det på ett bra sätt – och med en gemensam aktivitetsplan med våra medarbetare ser vi till att de kan komma tillbaka till jobbet.

Flexibiliteten inom Ernst & Young framhålls alltid som en starkt bidragande faktor till medarbetarnas trivsel. Flexibilitet på alla plan, självklart utan att det går ut över arbetet och kunderna:

– Vi har en infrastruktur som innebär att de anställda kan nås när som helst, oavsett landsgränser. De är nåbara via sina portabla datorer. Man har inget kraftigt kontrollsystem inom koncernen.

– Vi tror att medarbetarna har möjligheter att själva skapa en positiv symbios mellan arbete och fritid. Därför uppmuntrar vi våra medarbetare att ta ansvar för sin egen karriärutveckling, men i lika hög grad för sitt privata liv och familj. Att finna en jämvikt mellan arbetsliv och privatliv är självklart mycket viktigt, hävdar Eigil Kiste.

– Alla inom företaget är medvetna om att arbetstoppar kan uppstå och det är viktigt att kompensera dessa när de väl uppkommer.

Ernst & Young utför regelbundet klimatundersökningar hos de anställda. Det gäller frågor om allt från trivsel och attitydinställningar till mer konkreta saker.

– Vi kan konstatera att man inte ser några stora förändringar över åren, säger Eigil Kiste, men vi är mycket medvetna om problematiken med utmattning. Vi är beredda att göra allt för att minimera konsekvenserna när de väl uppstår. Bland annat har vi infört en sjukförsäkring som innebär att alla anställda får behålla 90 procent av lönen efter 90 dagars sjukskrivning. Självklart vill vi i första hand fokusera på förebyggande aktiviteter och detta sker mycket medvetet genom ett ökat friskvårdsfokus.

Tror du att stressen i Sverige kommer att öka framöver?

– Det är inte bara en specifikt svensk fråga, utan även ett problem som rör alla internationella koncerner. Genom att arbetstiden utförs på alla dygnets timmar ökar stressen – bl.a. på grund av e-postsystem och olika tidszoner. Möjligtvis kan det vara en av faktorerna som gör att ”vidbrändhet” nu i högre omfattning drabbar även de högutbildade i tjänstemannaföretagen.

Christina Berthold

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%