Balans nr 4 2001

Noteringar: Brittiska konkurrensmyndigheten ger nytt bränsle åt MDP-debatten

John Vickers, generaldirektör för den brittiska konkurrensmyndigheten OFT, Office of FAR Trading, har kommenterat frågan om konkurrensrätten och de s.k. fria yrkenas (advokater, revisorer, mäklare, arkitekter etc.) olika yrkesregler. Han gjorde det i samband med att myndigheten i mars publicerade en rapport med titeln ”Competition in professions”.

– Konkurrensreglerna måste gälla fullt ut för de fria professionerna, framhöll Vickers. Alla omotiverade restriktioner måste bort. Det finns många konkurrenshämmande bestämmelser i de olika yrkesreglerna. De enda som ska vara kvar är de som kan bevisas vara nödvändiga för att förbättra den ekonomiska effektiviteten eller för att göra det bättre för konsumenterna.

Man pekade i rapporten mycket på den specifikt engelska advokatreglerna (bl.a. regleringen av förhållandet mellan solicitors och barristers), men också på samarbetet mellan t.ex. revisorer och advokater i s.k. one-stop-shops. Detta hindras av regler som förbjuder multi-disciplinary practises (MDP), det som på svenska brukar kallas flerkompetensbyråer.

Kring det ämnet har det ju pågått en bitvis ganska häftig debatt också i Sverige, där Advokatsamfundet förbjudit MDP.

Pilotfall i EG-domstolen

Ett holändsk pilotfall om möjligheter för advokater att samarbeta med revisorer är, som Balans tidigare rapporterat, uppe i EG-domstolen. Och frågorna fick förnyad aktualitet i höstas när den svenska Revisorsnämnden varnade Ernst & Young för att de bedrev konkursförvaltning (ett beslut där Advokatsamfundets ordförande deltog, se Balans nr 11/ 2000).

I den engelska rapporten pekas också på en hel del andra hinder mot fri konkurrens inom dessa yrkesområden. Ett av dessa är den s.k. 50-procentsregeln som säger att endast revisorer som arbetar på en byrå som ägs till minst hälften av kvalificerade yrkesutövare har rätt att utföra lagstadgad revision.

Man tillägger dock att den regeln inte kan ändras i enbart brittisk lag, utan att det också krävs en justering av europeiska lagregler.

Konkurrensverket följer utvecklingen

Det svenska Konkurrensverket (KKV) har ännu inte i någon störe utsträckning ägnat sig åt dessa frågor. Så har förbudet mot MDP inte behandlats av KKV.

Verket följer dock utvecklingen och Balans har ställt några frågor (se verkets svar i separat ruta på föregående sida). Från KKV vill man också i det sammanhanget ge en allmän bakgrund till sitt uppdrag och hur man hanterar detta:

”En allmän utgångspunkt utgörs av Konkurrensverkets uppdrag från regeringen. Förutom att tillämpa konkurrenslagen skall verket bl.a. kartlägga olika regelverks effekter på konkurrensen samt föreslå förändringar. I första hand gäller detta lagregler och författningar av olika slag.

På senare tid har verket t.ex. beskrivit momsreglers snedvridande effekter på konkurrensen och de konkurrenseffekter som kan följa av olika statliga och kommunala avgifter som företagen måste betala för att få verka på en marknad. I denna verksamhet har verket emellertid inga myndighetsutövande befogenheter.”

Halvofficiella regler

– I de aktuella fall som Balans tar upp nu gäller det regler (stadgar) som inte är statliga eller kommunala, men som ändå har en slags halvt officiell status, bl.a. eftersom det i många fall föreskrivs i lag att en person skall vara advokat eller auktoriserad revisor för att få inneha en viss syssla, t.ex. offentlig försvarare och med sådan advokat- eller revisorstitel följer att man måste tillämpa de aktuella stadgarna, säger Olle Högrell, som är föredragande på KKV:s konkurrensavdelning i. (Det är också han som formulerat verkets svar på Balans frågor).

Bengt Holmquist

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...