Innehåll

Balans nr 4 2001

Noteringar: Konkurrensverket svarar på Balans frågor om MDP

Det finns ju – som bl.a. framgår av den engelska rapporten – ofta inslag av konkurrensbegränsning i olika professioners regler. Hur ser ni generellt på det problemet?

– Frågan är generellt formulerad. Det kan inte uteslutas att Konkurrenslagen i vissa fall skulle kunna tillämpas om konkurrensbegränsningen följer av ett samarbete eller en överenskommelse inom en bransch. I andra fall kan en konkurrensbegränsning följa av ett regelverk, där konkurrenslagen inte är tillämplig. Inte sällan kan motstående intressen finnas. Det kan t.ex. förekomma att kravet på opartiskhet måste ställas mot intresset att konkurrensen är så fri som möjligt.

Det är ju just denna fråga som är föremål för prövning i det holländska fall Balans refererar till. Det vore nog oklokt att föregripa domstolens prövning i detta fall, men det skall givetvis bli intressant att få del av utslaget. Det är alltså inte möjligt att svara generellt, men så mycket kan sägas att det i så gott som varje enskilt fall blir fråga om en avvägning mellan olika, ibland konkurrerande, skyddsintressen.

Är MDP ett bekymmer för er? Håller ni t.ex. med engelsmännen om att MDP också kan skapa en marknad för stora aktörer som förfogar över ett fullserviceutbud? OFT kommer trots det fram till slutsatsen att konsumentfördelarna överväger.

– Det finns både för- och nackdelar med att större fullserviceenheter skapas. I själva verket utgör ju detta en slags produktutveckling som uppstått som en följd av konkurrenstrycket. Det är effektivare för en tjänsteproducent att kunna tillhandahålla både juridisk och ekonomisk rådgivning under samma tak och det kan vara bekvämt för klienten om han har behov av båda tjänsterna. De negativa konkurrenseffekterna är svåra att överblicka. Sannolikt är det så att inom vissa delar av juridiken eller den kamerala verksamheten är samordningsfördelarna särskilt stora, medan behovet av samordning är mindre i andra discipliner. En advokat som uteslutande eller huvudsakligen sysslar med familjerätt, arbetsrätt, miljörätt eller fastighets- och entreprenadrätt kanske inte upplever det lika naturligt att konkurrera med revisionsbyråerna.

Revisorsnämnden har ju ansett att Ernst & Young inte fick syssla med konkursförvaltning. Kronofogdens tillsynsverksamhet är däremot positiv till konkurrensutsättning. Har ni tagit ställning?

– Nej, vi har såvitt jag kunnat se inte prövat denna fråga.

Advokatsamfundets ordförande deltog i ovannämnda beslut. Kan man se någon risk i en sådan ordning?

– Ja, möjligen, men risken ligger i huvudsak däri att gamla strukturer, såväl organisatoriska som de regelverk som styr organisationerna och dess medlemmars verksamhet kan leda till att gamla marknadsstrukturer cementeras och motverka strukturomvandling och en skärpt konkurrens.

Detta bör i princip inte tillåtas ske utan att det finns särskilda intressen som skall tillgodoses, såsom rättssäkerhet och opartiskhet eller i syfte att undvika intressekollisioner. Dessutom skall dessa särskilda intressen inte kunna tillgodoses på något annat lämpligare sätt. I de fall konkurrenslagen inte är tillämplig, vilket torde vara det vanliga när det gäller här aktuella regelverk, saknar verket dock tvångsmedel. Det vi kan göra är att fästa aktörernas och statsmakternas uppmärksamhet på problemet.

Finns det verkligen lagligt stöd för Advokatsamfundets förbud mot samarbete. Har verket utrett detta?. Det finns jurister som hävdar att Rättegångsbalkens 8 kap. 2 § (där det föreskrivs att advokat inte får ha anställning hos någon annan än advokat) inte skulle vara relevant när det gäller frågan om samarbete?

– Vi har så vitt jag kunnat se inte prövat denna fråga eller annars utrett den. Det kan inte uteslutas att det intresse som den aktuella regeln avser att skydda kan tillgodoses på ett annat och från konkurrenssynpunkt bättre sätt än att förbjuda allt samarbete med andra yrkesgrupper.

Bengt Holmquist

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%