Balans nr 4 2001

Årsredovisningslagen: God redovisningssed i fyra nivåer

Årsredovisningslagen innehåller en mängd redovisningsprinciper, t.ex. principerna om försiktighet och konsekvens. De ska alltid följas, men om avvikelse ändå måste göras, t.ex. att man bryter mot principen om konsekvens eftersom det görs ett byte av redovisningsprincip, ska detta klart framgå av företagets redovisningsprinciper.

Materialet till denna sammanställning är hämtat från Öhrlings PricewaterhouseCoopers ”Input”. Den är gjord av Eva Törning.

Värderingsprinciperna i ÅRL är allmänna. Det är god sed bland svenska företag att kort beskriva dem som inledning till företagets tilläggsupplysningar tillsammans med en beskrivning av de normer från framför allt Redovisningsrådet (RR) och Bokföringsnämnden (BFN), som följts då årsredovisningen upprättats. Detta utgör den goda redovisningsseden som företaget följt.

Vad innehåller begreppet ”god redovisningssed”?

Det är en berättigad fråga, eftersom det finns två olika normgivare (RR främst för noterade och BFN för icke-noterade näringsdrivande företag) som många företag kan välja fritt mellan. Normgivarna har dessutom angett att man kan börja tillämpa dess normer vid flera olika tillfällen (tvingande eller frivilligt). Här definieras fyra olika nivåer på god redovisningssed.

1. Enligt Årsredovisningslagen

Ett antal företag behöver bara tillämpa ÅRL, eftersom de inte är näringsdrivande och därmed inte faller inom Bokföringsnämndens område. Här ingår framför allt stiftelser, ideella föreningar och bostadsrättsföreningar. Observera att det kan finnas branschpraxis att ta hänsyn till.

Ingressen till noten om redovisningsprinciper kan se ut så här:

”Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen.”

2. Enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd

Icke-noterade företag delas enligt BFNs allmänna råd om årsredovisningen in i:

  1. små företag (högst tio anställda och högst 24 mkr i nettotillgångar, s.k. 10/24-företag)
  2. medelstora företag (anställda >10 eller nettotillgångar >24 mkr och upp till högst 200 anställda och nettotillgångar 1 000 prisbasbelopp)
  3. stora företag (anställda >200 eller nettotillgångar >1 000 prisbasbelopp).

De små företagen ska minst tillämpa ÅRL och BFNs allmänna råd när de upprättar sin årsredovisning, men de är i de allmänna råden ofta undantagna från viss upplysningsplikt. Även i ÅRL finns en del lättnadsregler vad gäller tilläggsupplysningar.

Ingressen till noten om redovisningsprinciper kan se ut så här:

”Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.”

Notera att företag inte ska göra någon hänvisning till BFNs vägledningar, eftersom de är mer allmän information och hjälp att tolka det som finns i de allmänna råden.

3. Enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd/Redovisningsrådets rekommendationer

Alla icke-noterade företag kan välja mellan att tillämpa normer från Redovisningsrådet och Bokföringsnämnden. Företaget kan alltså för år 2000 välja att tillämpa RR 2 om varulager men BFNar 2000:4 vad gäller leasing. Det bör klart framgå vilka rekommendationer man valt att tillämpa:

”Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom vad avser redovisning av varulager, där Redovisningsrådets rekommendation RR2 har tillämpats.”

Eller:

”Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden förutom vad avser redovisning av leasingavtal där Bokföringsnämndens allmänna råd 2000:4 har tillämpats.”

Om ett företag valt att tillämpa en blandning av regelverken, skriv så här:

”Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd respektive Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden enligt beskrivningar av företagets värderingsprinciper nedan.”

4. Enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådet

Alla noterade företag tillämpar samtliga Redovisningsrådets rekommendationer och inga allmänna råd om årsredovisning från Bokföringsnämnden. Dessutom finns ytterligare krav fastställda i börskontraktet, men de kräver ingen ytterligare beskrivning bland de generella redovisningsprinciperna.

Skrivningen bland redovisningsprinciperna kan utformas så här:

”Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden.”

Tidigare tillämpning av en norm

Eftersom en norm som inte trätt i kraft inte ingår i den goda redovisningsseden, måste ett företag tydligt beskriva vilka normer man valt att tillämpa tidigare än vad som krävs. Ingen motivering behövs, eftersom både Redovisningsrådet och Bokföringsnämnden rekommenderar tidigare tillämpning. Varje norm bör anges för sig.

Exempel på text där RR9 tillämpats tidigare:

”Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Företaget har valt att tidigare tillämpa RR9 Inkomstskatter. Jämförelsetalen har därvid räknats om med tillämpning av RR5 Byte av redovisningsprincip. Effekten på företagets resultat och ställning genom tillämpningen av RR9 framgår av not...”

Eva Törning

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%