Balans nr 5 2001

Redovisning & redovisningar: Om SAS, IAS och SPP

En av de mest intressanta årsredovisningarna för 2000 kommer från SAS. SAS redovisning sägs nämligen vara baserad på IASC:s rekommendationer. Eftersom dessa skall tillämpas av alla noterade företag från år 2005 ger denna redovisning en försmak av vad som väntar. Jämfört med tidigare år har också den arbetats om väsentligt, säkerligen mot bakgrund av planerna på en börsintroduktion.

Vad innebär det då att tillämpa IAS? Beskrivningen av de enskilda redovisningsprinciperna överensstämmer i stort sett med vad som återfinns i de företag som följer Redovisningsrådets (RR) principer. En skillnad gäller dock finansiella instrument i form av bland annat valutaterminer och valutaswappar. Dessa värderas av SAS genomgående till marknadsvärden.

Pensioner

En annan skillnad gäller pensionsförpliktelserna. Till skillnad från vad som gäller enligt tryggandelagen skall pensionsförpliktelser, enligt IAS, beräknas med utgångspunkt från en beräknad slutlön. Från den på detta sätt beräknade pensionsskulden görs ett avdrag för marknadsvärdet på de tillgångar som satts av för att trygga förpliktelserna.

Enligt SAS är de flesta pensionsordningarna förmånsbaserade. Det är en teknisk term som används i motsats till avgiftsbaserade pensionsordningar. Skillnaden är att i en förmånsbaserad plan är det arbetsgivaren som har ett ansvar för att den anställde får en viss pension efter pensionsålderns inträdande. Risker, i form av att livslängden ökar, att avkastningen på avsatta medel blir lägre än väntat m.m., bärs alltså av arbetsgivaren. I en avgiftsbaserad plan är det däremot den anställde som står för risken. Arbetsgivaren betalar en viss premie och är därmed befriad från ytterligare ansvar.

Av årsredovisningen framgår indirekt att SAS anser att SPP-planen är en förmånsbaserad plan. SAS skriver nämligen att ”SAS-gruppen fick under 1999 identifierat en allokering i form av så kallade företagsanknutna pensionsmedel i Alecta pensionsförsäkring (f.d. Försäkringsbolaget SPP) i Sverige om 3.063 MSEK. Denna allokering har i sig inte påverkat SAS-gruppens resultat för 2000 eftersom SAS sedan 1996 redovisar pensionsförpliktelser i enlighet med IAS”.

Av skrivningen framgår alltså dels att SAS anser att det följer av IAS pensionsrekommendation att SPP är en förmånsbaserad pensionsordning, dels att gruppen redan 1996 ansåg sig i stånd att göra en sådan beräkning av sin andel av SPP:s överskott att den uppfyllde kraven på redovisning som tillgång. Båda de här punkterna kan ifrågasättas.

Redovisningsrådet har en längre tid arbetat med en svensk rekommendation baserad på IAS 19. Beslut har nyligen fattats om att godkänna ett utkast som kan väntas ges ut före sommaren. I detta diskuteras klassificeringen av SPP. Slutsatsen är att SPP skall ses som en avgiftsbaserad plan.

Huvudargumenten är att arbetsgivaren, genom att erlägga premier till SPP, blir befriad från sitt ansvar att göra ytterligare betalningar om det senare skulle visa sig att tillgångarna inte räcker för att infria de utfästelser som gjorts. Arbetsgivaren har heller ingen rätt till återbäring av ett eventuellt överskott. Mot detta står att SPP, för den anställde, måste uppfattas som en förmånsbaserad plan. Klassificeringen av SPP är alltså inte enkel. Rådet menar dock att skrivningen i IAS 19 inte ger utrymme för en annan tolkning än den som Rådet gjort.

Även om man hävdar att pensionsordningen är förmånsbaserad återstår frågan om ett enskilt företags andel kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Som bekant var Akutgruppens bedömning i det uttalande som gjordes efter att SPP tillkännagett sitt beslut om allokering, att detta inte var möjligt. Hur SAS gått tillväga framgår inte; inte heller hur det belopp som anges, dvs. 3 063 msek, förhåller sig till vad SAS redovisat som tillgång. Mot bakgrund av att SPP:s överskott är väsentligt mycket högre än det som allokerats, är det teoretiskt möjligt att SAS räknat sig tillgodo ytterligare flera miljarder.

Ytterligare en detalj i sammanhanget är att SAS skriver att man gör ”en beräkning av pensionsförpliktelserna för de förmånsbaserade pensionsordningarna baserad på beräkningssättet enligt FASB87 och i samsvar med IAS 19”. Visserligen finns stora likheter mellan FAS 87 och IAS 19. Det innebär dock inte att man kan göra på det här sättet.

Underhållskostnader

Flygplan och motorer tas isär och kontrolleras regelbundet. Kostnaderna för detta uppgår till väsentliga belopp. Fram till och med 1999 gjordes löpande avsättningar för framtida motorunderhåll och annat underhåll. IAS 37, dvs. den rekommendation som i Sverige motsvaras av RR 16, Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar, tillåter inte den här typen av avsättningar. Däremot är det möjligt att ett företag redovisar havda utgifter för underhåll som en tillgång och skriver av den över perioden fram till nästa översyn.

Mot bakgrund av den här bestämmelsen anger SAS att de bytt princip. SAS skriver: ”I enlighet med IAS 37 har från och med 1 januari 2000 dessa avsättningar omklassificerats till ackumulerade avskrivningar på flygplan. Då de underhållskostnader, för vilka avsättning tidigare gjorts uppstår, kommer dessa att föras mot anskaffningsvärdet på flygplan och skrivas av baserat på ekonomisk livslängd”.

Jämför följande exempel:

Antag att SAS köpt flygplan för 200. Nyttjandeperioden är 20 år varav återstår 10. Flygplanen är därför upptagna till 100 i balansräkningen per den 31 december 1999. Vart femte år görs en genomgång av flygplanen. Kostnaden beräknas till 10. Det har gått två år sedan senaste underhållet. SAS har därför gjort en avsättning för framtida underhåll med 4. Resultatet har belastats dels med en avskrivning på 10, dels en avsättning för underhåll på 2.

Om jag förstår beskrivningen av SAS principbyte rätt, innebär det att flygplanen kommer att redovisas till 96 i den ingående balansen för 2000. Fr.o.m. 2000 redovisas enbart avskrivningar (dvs. 10 i exemplet) och faktiska underhållskostnader. Av de kommande underhållskostnaderna på 10 år 5 kommer 4 att aktiveras. SAS avser alltså inte att utnyttja möjligheten att aktivera samtliga underhållskostnader.

Redovisar SAS rätt? Enligt min bedömning är svaret nej. IAS 37 anger vilka övergångsregler som skall gälla när rekommendationen införs. Enligt dessa får man, men behöver ej, ändra redovisningen retroaktivt. Görs ingen retroaktiv ändring skall avsättningar som inte uppfyller kraven i IAS 37 redovisas som en ökning av ingående eget kapital.

SAS borde alltså redovisat de 4 i exemplet ovan (413 msek i verkligheten vilket kan jämföras med ett resultat på 2,5 miljarder) som en ökning av eget kapital. I stället kommer beloppet att redovisas över resultatet i form av lägre underhållskostnader någon gång i framtiden.

Upplysningar

Jag har inte gjort en systematisk granskning av huruvida SAS uppfyller alla de krav på upplysningar som de olika IAS:en ställer. Att det finns luckor är dock relativt lätt att konstatera. Kassaflödesanalysen utgår från resultat före skatter. Justering görs för avskrivningar och reavinster samt en stor övrigpost utan specifikation. Förutom att detta gör analysen i det närmaste ointressant för analytiker saknas uppgifter om betalda räntor. Med anledning av att SAS ofta aktiverar stora räntekostnader hänförliga till köp av flygplan är detta en uppgift av större intresse än normalt.

I anslutning till resultaträkningen finns en uppgift om valutans inverkan på SAS resultat. Vad det handlar om är effekten av valutakursförändringar i jämförelse med fjolåret. Även om detta är intressant är det inte vad IAS 21 om valutaredovisning kräver. Jag hittar heller inte någon uppgift om ackumulerade kursdifferenser.

Övrigt

Det finns också mycket positivt att säga om SAS årsredovisning. Det är få företag som varit lika konsekventa att redovisa marknadsvärden. Det har inneburit att bolaget redovisar ett antal nyckeltal som i varje fall för mig är nya.

Slutligen några ord om SAS Sverige ab, dvs. det bolag som äger den svenska delen av SAS-gruppen. SAS Sverige ab redovisar sin andel enligt kapitalandelsmetoden.

Efter vad jag förstår är denna baserad på SAS-gruppens resultat- och balansräkningar utan några justeringar. Innebörden av det är att det i resultatandelen ingår bl.a. orealiserade vinster till följd av att vissa finansiella instrument värderats till verkligt värde. Enligt såväl ÅRL som RR 1 skall man vid tillämpning av kapitalandelsmetoden tillämpa moderbolagets redovisningsprinciper.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar (med början i nr 3/2001) några av hans kommentarer.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%