Balans nr 5 2001

Eurosedlar och mynt i omlopp

Den 1 januari 2002 införs nya sedlar och mynt i de tolv länder som ingår i EMU. Över 300 miljoner européer kommer att få en ny nationell valuta i sin hand. Tills dess ska 14,25 miljarder eurosedlar och 50 miljarder euromynt ha tagits fram. Ewa Fallenius går i denna artikel igenom övergången till euro.

Sedlarna kommer att vara identiska i alla euroländer och kommer att finnas i sju valörer. Motiven på sedlarna, som designats av österrikaren Robert Kalina, kommer från sju tidsåldrar i Europas kulturella historia; klassisk (5 euro), romansk (10 euro), gotisk (20 euro), renässans (50 euro), barock och rokoko (100 euro), järn (200 euro) och 1900-talets moderna arkitektur (500 euro). Sedlarna har symboler som t.ex. fönster, portar och broar.

Mynten kommer att ha en gemensam framsida, men olika nationella baksidor med motiv som varierar från kungligheter till berömda personer och byggnader. Den enhetliga sidan av mynten, som utformats av belgaren Luc Luycx, visar Europeiska unionens karta mot en bakgrund av parallella linjer som binder samman de tolv stjärnorna i Europeiska unionens flagga. Mynten kommer att finnas i åtta valörer (1, 2, 5, 10, 20 och 50 cent samt 1 och 2 euro). Den vanligaste sedeln kommer att bli 50 euro och det vanligaste myntet kommer att bli en eurocent (det går 100 cent på en euro).

Distribution

Det är inte svårt att förstå att detta är ett ofantligt projekt där distributionen av de nya sedlarna och mynten och dessutom indragningen av den gamla valutan måste planeras in i minsta detalj. Det är Europeiska Centralbanken (ecb) som har huvudansvaret för distributionen av sedlar och mynt, men varje euroland måste själv se till att det finns en handlingsplan anpassad till det enskilda landets förutsättningar. Flest nya sedlar och mynt kommer att distribueras i Tyskland (4,3 miljarder sedlar och 17 miljarder mynt). Det minsta antalet sedlar och mynt (46 miljoner respektive 120 miljoner) kommer att distribueras i Luxemburg.

Den fysiska introduktionen av euron är inte bara en historisk händelse, utan även en strategisk, logistisk och praktisk utmaning utan tidigare motstycke. Flera miljoner myntmaskiner måste anpassas och flera hundra tusen bankomater måste justeras. Tusentals lastbilar kommer att åka fram och tillbaka i euroområdet för att distribuera de nya sedlarna och mynten och för att samla in de gamla. Om alla mynt skulle transporteras samtidigt skulle det behövas 478 000 lastbilar. Den sammanlagda vikten av alla mynt är mer än 239 000 ton, vilket motsvarar 24 Eiffeltorn.

För att underlätta inväxlingen de första dagarna 2002 kommer euro i slutet av 2001 att delas ut till bl.a. banker, postkontor, värdetransportföretag, varuautomatföretag och detaljhandeln över hela euroområdet. Omfattningen, tidpunkten och volymerna varierar i de olika euroländerna. (Se tabellen på nästa uppslag för mer detaljer.)

I vissa euroländer kommer allmänheten under andra halvan av december 2001 att få möjlighet att köpa så kallade startpaket som innehåller en uppsättning euromynt i alla valörer. Startpaketet ska hjälpa konsumenterna att lära känna de nya mynten i förväg. En stor del av allmänheten kan då betala sina inköp i euro med jämna pengar redan den 1 januari 2002. Därigenom kan några av de befarade flaskhalsarna i detaljhandelns kontanthantering undvikas och väntetiderna vid kassorna förkortas. Euro-sedlar kommer däremot inte att finnas tillgängliga före 1 januari 2002.

Gemensam finansiell marknad inom EMU?

Introduktionen av euron har belyst avsaknaden av en integrerad finansiell marknad för tjänster inom EU. Trots att eurosedlar och mynt kommer att vara lagligt betalningsmedel i de tolv euroländerna så består de tolv länderna fortfarande av tolv olika finansiella marknader. Det kommer även i fortsättningen att kosta pengar att skicka pengar mellan två länder, trots att de båda befinner sig inom eurozonen. Det beror framför allt på att länderna har olika banksystem och att överföringen inte kan göras automatiskt. Från 2002 kommer alla bankomater i euroländerna att distribuera eurosedlar. Att ta ut pengar i hemlandet kostar oftast ingenting, men om samma transaktion görs i ett annat euroland än hemlandet kommer en hög avgift att tas ut. Denna situation kan leda till att resenärer tar med sig euro från hemlandet på utlandsresan, trots att euro används i båda länderna. Det skulle kunna få till följd att åtgången på sedlar och mynt ökar, vilket ecb kan behöva ta hänsyn till vid beräkningen av mängden tillgängliga eurosedlar och mynt.

Redan 1999 tog Europeiska Kommissionen fram en handlingsplan för att göra den finansiella marknaden inom EU mer effektiv och för att få bort dessa skillnader, men det är fortfarande en bit kvar till målet.

Frågor som är viktiga för detaljhandeln under konverteringsperioden, dvs. 1 januari 2002–(längst) 28 februari 2002:

Detaljhandeln bör endast ge tillbaka växel i euro.

  1. Extra växel kommer förmodligen att behövas under de första veckorna 2002.
  2. Affärsinnehavare måste vara medvetna om att det kommer att ta längre tid att expediera varje kund, då transaktioner i olika valutor äger rum.
  3. Detaljhandeln kommer att få beställa euro och skicka tillbaka nationell valuta.
  4. Det måste finnas en lokal för lagring av de extra pengarna. Denna plats måste också vara tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt.
  5. Penningtransporten till och från affären måste vara garanterat säker.
  6. Extra stor risk för bedrägerier och fel den första tiden då det tar tid att vänja sig vid nya sedlar och deras utseende.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU. Hon medverkar löpande i Balans med spalten ”EUROpa-frågor”.

Av tabellen framgår när och hur de olika länderna genomför övergången.

TidtabellenFörhandstilldelning: startdatum under 2001
BankerDetaljhandel
BelgienMynt: 1 septemberMynt: 1 september
Sedlar: 1 novemberSedlar: 1 december
Tyskland1 september1 september
Grekland1 oktober1 december
SpanienMynt: 1 september1 september (stora)
Sedlar: 1 december1 december (små)
FrankrikeMynt: 1 septemberMynt: 1 december
Sedlar: 1 decemberSedlar: 22 december
IrlandMynt: 1 septemberSedlar: 15 november
Sedlar: 1 oktoberTidigare för mynt.
ItalienMynt: ännu ej bestämtSista dagarna 2001
Sedlar: 15 november
Luxemburg1 september1 september
Nederländerna1 december17 december
ÖsterrikeMynt: 1 septemberMynt: 1 september
Sedlar: nov/decSedlar: nov/dec
PortugalMynt: 1 september1 december
Sedlar: 1 oktober
FinlandMynt: 1 december2 januari 2002
Sedlar: 17 december
TidtabellenFörhandstilldelning: startdatum under 2001
Förhandstilldelning till allmänheten av myntPeriod tills alla bankomater innehåller euro
Belgien15 decemberUnder natten mot den
1 januari 2002
Tyskland17 decemberUnder natten
GreklandIngen förhandstilldelningTvå veckor till en månad
Spanien15 decemberTvå veckor
Frankrike15 decemberTio arbetsdagar
Irland17 decemberUnder natten
Italien15 decemberEn vecka
Luxemburg15 december1 dag
Nederländerna17 decemberUnder natten
Österrike17 decemberUnder natten
Portugal17 december5–6 dagar
Finland17 decemberTvå veckor
TidtabellenSlutdatum för ”gamla” sedlar och mynt
Sista dag som lagligt betalningsmedelInlösen på bank-/postkontorInlösen på Centralbanken
Belgien28 februari 200231 december 2002Sedlar: obestämd tid
Mynt: 31 dec. 2004
Tyskland31 december 200128 februari 2002Obestämd tid
Grekland28 februari 2002Förmodligen frivilligtSedlar: 10 år
Mynt: 2 år
Spanien28 februari 200230 juni 2002Obestämd tid
Frankrike17 februari 200230 juni 2002Sedlar: 10 år
Mynt: 3 år
Irland9 februari 2002”Hushållsbelopp under en tid”Obestämd tid
Italien28 februari 2002Frivilligt10 år
Luxemburg28 februari 200230 juni 2002Sedlar: obestämd tid
Mynt: 31 dec. 2004
Nederländerna28 januari 200231 december 2002 (gratis för bankkunder till april 2002)Sedlar: 30 år
Mynt: 5 år
Österrike28 februari 200231 december 2002 (troligen avgifter)Obestämd tid
Portugal28 februari 200230 juni 2002Sedlar: 20 år
Mynt: 31 dec. 2002
Finland28 februari 2002Frivilligt (troligen avgifter)10 år

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...