Balans nr 6–7 2001

Vägen mot IAS – skjut inte upp konverteringsprocessen!

År 2005 ska alla noterade bolag i hela EU redovisa enligt IAS. Det kan låta långt dit, men det är det inte. I en del fall ska t.ex. redan ingående balanser för år 2003 justeras. Dessutom är detta en omfattade process som berör många avdelningar i ett företag, skriver Johan Rippe.

Övergången till att redovisa enligt International Accounting Standards (IAS) för alla noterade bolag inom Europeiska Unionen (EU) närmar sig snabbt. År 2005 låter långt bort men betänk att jämförelsesiffror för 2004 ska finnas med i årsredovisningen för 2005, vilket innebär att ingående balanser för 2004 måste justeras. Vissa börser inom EU kräver två jämförelseår, vilket innebär att ingående balanser för 2003 måste justeras. Konverteringen till IAS ska inte underskattas och det är en mycket krävande process som berör fler avdelningar i bolagen än bara ekonomiavdelningen.

EU-kommissionens förslag

EU-kommissionen presenterade i juni 2000 sin rapport ”EU Financial Reporting Strategy – the way forward” som bl.a. innehåller förslaget att alla noterade bolag inom EU ska redovisa enligt IAS från och med 2005. Det ursprungliga förslaget som nu blivit ett förslag till förordning har skapat en intensiv debatt i flera medlemsländer och ger upphov till flera frågor. EU har ju utvecklat en ”ramlag” i form av 4:e och 7:e bolagsdirektiven och i vissa fall uppstår det konflikter gentemot IAS. EU-kommissionen är medveten om detta och det pågår projekt som syftar till att se över problematiken. Ett förslag bl.a. av Fédération des Experts Comptables Européens (FEE) är att man ska undanta noterade bolag från direktiven. Alternativet är att omarbeta direktiven så att de endast ger ett ramverk för redovisning som faller inom det ”framework” som IASC etablerat.

Vem berörs?

Kommissionens förslag att noterade bolag inom EU ska redovisa enligt IAS från och med 2005 innefattar även bolag som har skuldebrev noterade, vilket har medfört en del frågor.

Som ett led i bolagsfinansiering är det framför allt inom banker, finansiella institutioner och större internationella företag vanligt förekommande att bolag säljer obligationer på den finansiella marknaden. Dessa obligationslån är ofta noterade på officiell marknadsplats. Det är inte ovanligt att det är dotterbolag i en koncern som ger ut dessa obligationslån. Om ett sådant dotterbolag normalt inte publicerar koncernredovisning för att sådan upprättas på moderbolagsnivå så måste det med det nya förslaget troligen upprätta och publicera koncernredovisning enligt IAS. Följaktligen skulle detta medföra att konverteringen till IAS inte enbart kan ske som ”justeringar” på koncernnivå utan måste även göras på lägre nivå i koncernen. Däremot torde ett bolag som har säte i EU, men vars aktier är noterade utanför EU, ej omfattas av förslaget.

Syftet med denna artikel är dock inte att diskutera de legala frågorna som det innebär att politiskt fastställa kommissionens förslag, för det utgår jag ifrån kommer att lösas, utan att belysa några av de praktiska problem och frågeställningar som bolag ställs inför när man ska konvertera från lokal GAAP (Generally Accepted Accounting Principles) till IAS.

Vad är IAS?

I flera länder inom EU menar man att den lokala redovisningsstandarden i allt väsentligt överensstämmer med IAS, så att det ska inte bli så svårt att genomföra konverteringen till IAS. Jag kommer att kommentera de påståendena men först vill jag ge en kort bakgrund till IAS och vad IAS är.

IAS som redovisningsstandard är ingen färdig och statisk företeelse trots att IASC givit ut standards sedan början av 1970-talet. IAS ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) som bildades 1973. I år har IASB genomgått en kraftig omstrukturering med syftet att verka för en globalisering och harmonisering av världens ledande redovisningsstandards. IAS kommer framdeles att heta International Financial Reporting Standards (IFRS).

Skälen till att IASB haft behov av att omstruktureras är den uppmärksammade debatten om huruvida man inom International Organization of Securities Commissions (IOSCO) ska komma överens om en global redovisningsstandard som kommer att vara accepterad på samtliga börser som är medlemmar i IOSCO.

IOSCO har efter genomgång av IASC:s 30 viktigaste standards kommit fram till att rekommendera sina medlemmar att acceptera IAS som redovisningsstandard under vissa förutsättningar. Bl.a. ska en avstämning till lokal GAAP finnas med om lokala regler kräver det. Detta är fallet i USA där IOSCO-medlemmen SEC (Securities and Exchange Commission) kräver en avstämning till US GAAP även om SEC godtar IAS som redovisningsstandard i de årsredovisningar (20-F dokument) som utländska företag redovisar.

Med de ambitioner som ”nya” IASB har är det mycket sannolikt att vi både kommer att få se en rad förändringar och omarbetningar i redan utgivna standards och nya standards. Målet är naturligtvis att utveckla IAS så att ingen avstämning till lokal GAAP ska behövas vid notering på någon börs.

Med detta som bakgrund kan man således förvänta sig att IAS kommer att förändras över tiden till att bli än mer detaljerad. Det kommer att ställa stora krav på kompetens i företagen som ska implementera IAS och de revisorer som ska granska bolagens redovisning.

EU-kommissionen har också gjort klart att man kommer att se över hur övervakning och tillsyn ska gå till. Det finns ju ingen myndighet som ”äger IAS” och kontrollerar efterlevnad såsom SEC övervakar att bolag noterade i USA tillämpar US GAAP korrekt.

De företag som redan säger sig ha konverterat till IAS kommer att få se en skärpning i tillämpningen och att den flexibilitet som förekommit i form av s.k. ”IAS light” kommer att försvinna.

Olika utgångspunkt i olika länder

Grovt kan man dela in nationerna i EU i två grupper. Den ena gruppen är nationer som har antingen en lokal GAAP som jämförelsevis inte är särskilt utvecklad eller som snabbt anpassar sig till internationella normer och regler. Till denna grupp hör bl.a. Sverige. Den andra gruppen är nationer som antingen har väl utvecklad lokal GAAP och/eller tar längre tid på sig att ratificera nya internationella normer och regler (till denna grupp hör Storbritannien och Frankrike).

I den förstnämnda gruppen nationer finns en risk att man underskattar komplexiteten i att konvertera till IAS. I denna grupp där Sverige ingår ligger problemet som jag ser det i att man invaggas i en ”falsk” trygghet att allt man gör redan mer eller mindre är förenligt med IAS samt att man underskattar effekten av att implementera de i Sverige ännu inte översatta rekommendationerna. Exempel på en sådan rekommendation är IAS 39 Financial instruments som nyligen trätt i kraft.

I den sistnämnda gruppen nationer uppkommer flera frågor. I länder som Storbritannien där man redan har en mycket utvecklad UK GAAP anser många att IAS inte tillför något utan snarare är ett steg tillbaka.

Anledningen till att konverteringsprojektet måste påbörjas redan nu är att det är ett mycket tidsödande projekt som kommer att kräva att stora interna resurser kan avsättas över en lång tid i kombination med externa konsulter som revisorer, managementkonsulter och systemkonsulter. Självklart är det så att desto större bolaget är, desto fler dotterbolag man har och desto fler internationella lagstiftningar man verkar inom, ju mer komplext blir projektet.

Vilka delar av organisationen berörs?

Att konvertera till IAS är inte något som enbart berör ekonomiavdelningen. Oavsett om man väljer att konvertera genom s.k. ”top down” eller ”bottom up”, metoder som jag återkommer till längre fram, så berörs hela organisationen.

  1. Företagsledningen berörs självklart för det är av yttersta vikt att den förstår de nya ”siffrorna” som presenteras och lär sig kommunicera till aktiemarknaden utifrån en ny redovisningsbas. Att konvertera till IAS är ett utmärkt tillfälle att se över hela sin rapportering till aktiemarknaden och andra intressenter och implementera s.k. ”value reporting” och andra verktyg för att beskriva resultatet av företagets verksamhet och att ge beslutsstöd till investerare. Det är också en kulturförändring som ska ske då IAS troligen kommer att medföra att den ”flexibilitet” man upplevt tidigare försvinner. IAS erbjuder en rad valmöjligheter men efter ett inledande val ska man tillämpa sina valda principer konsekvent. Då IAS har stora krav på upplysningar kommer detta ställa större krav på öppenhet.
  2. Finans- och ekonomiavdelningen berörs i allra högsta grad då det är de som kommer att leda genomförandet av inte bara konverteringen, utan de kommer också framdeles att uppdatera ekonomihandböcker och instruktioner till dotterbolagen. Det är förmodligen också så att finans- och ekonomiavdelningarna tillsammans med externa konsulter måste leda den interna utbildningen för att skapa förståelse för den nya redovisningsbasen.
  3. Operativ personal kommer att beröras i varierande utsträckning beroende på bransch och i vilken utsträckning som de mer komplexa rekommendationerna är tillämpliga. IAS 39 Financial instruments berör inte bara finansiella institutioner och kommer troligen att medföra att bolag behöver se över sin riskhantering och kanske t.o.m. sättet på vilket man genomför affärer på idag.
  4. Human resource kommer att behöva se över eventuella bonus- och incitamentprogram då övergången till IAS kommer att förändra basen på vilket företaget redovisar resultat. Om bolaget har incitament-program i någon form som är relaterat till aktiekurser kommer dessa att behöva ses över beroende på reaktioner från aktiemarknaden på det ”nya” resultatet.
  5. IT-stöd kommer att behövas och kanske kommer hela system att behöva bytas. Återigen är det införandet av IAS 39 Financial instruments som kommer att få en stor betydelse här. Bolag kommer att behöva system som kan ta fram marknadsvärde på icke-noterade investeringar (obligationer och skuldebrev) och finansiella instrument. Om företaget vill uppnå s.k. säkringsredovisning är det mycket sofistikerade systemstöd som behövs för att hålla reda på kopplingen mellan säkringsinstrumentet och den tillgång eller skuld som säkras. (S.k. makrosäkring och säkring av nettoexponering är inte längre tillåtet).

Legala frågor

En av de frågor som vi möter mest när vi har genomfört inledande studier i företag inför implementering av IAS gäller de legala aspekterna på EU-kommissionens förslag. Man ska komma ihåg att i många länder finns det mer eller mindre bara en GAAP som gäller för samtliga bolag som är av en viss storlek snarare än det faktum att de är noterade.

Man bör också känna till att de flesta bolag inte är noterade och frågan är vilken GAAP som ska gälla för dem. Kommer lokal GAAP att ändras så att alla bolag omfattas av IAS eller kommer man att acceptera två parallella redovisningsstandards?

En annan fråga vi möter är vad konsekvenserna är på beskattningsbart resultat. I länder såsom Belgien, Luxemburg, m.fl. är det fortfarande så att en stor del av det beskattningsbara resultatet beräknas utifrån det redovisade resultatet. I Sverige är det som bekant så att det resultat som bygger på god redovisningssed utgör grunden för beskattningsbart resultat så länge man är inom det s.k. kopplade området. Om det finns flera accepterade redovisningsseder är det den som bolaget använder som utgör grunden för det beskattningsbara resultatet.

Redovisningsrådet arbetar sedan några år med att översätta IAS till svenska rekommendationer och har ökat takten i införandet av nya rekommendationer. Problemet med två parallella redovisningsstandards kan därmed verka överdrivet ur ett svenskt perspektiv. ”Problemet” kan dock åskådliggöras bättre med några exempel.

Antag t.ex. att ett svenskt bolag antingen ingår i en utländsk koncern eller har dotterbolag i andra EU-länder. Vad händer om man har dotterbolag utanför EU-området som idag redovisar enligt lokal GAAP och om man vill implementera IAS i hela koncernen? Frågorna är många och låter sig inte besvaras ännu.

Redan idag är det nödvändigt med flera parallella rapporteringsstrukturer inom en koncern. De flesta större företag har redan idag separata rapporteringsrutiner för en rad syften. Några exempel:

  1. Legala bokslut
  2. Koncernbokslut
  3. Skattemässiga bokslut (uppgifter för deklarationen)
  4. Management Information Systems (internt beslutsstöd)
  5. Andra legala rapporteringar till myndigheter, t.ex. Finansinspektionen för banker m.m.

Utöver de ovan beskrivna rapporteringsstrukturerna ska bolaget implementera ytterligare en i form av IAS, såvida inte IAS ersätter den legala redovisningen och koncernbokslutet.

Det finns flera sätt att implementera IAS. Det slutliga resultatet ska vara detsamma men tillvägagångssätten är olika. Det man brukar tala om är s.k. ”top down” eller ”bottom up”.

”Top down”

Med ”top down approach” menas att alla bolag ingående i koncernen fortsätter att redovisa enligt lokal GAAP eller de befintliga koncerngemensamma instruktioner som finns och att samtliga justeringar till IAS genomförs på en övergripande nivå genom manuella rutiner.

”Bottom up approach”

Den andra metoden – ”bottom up” – innebär att man genomför full implementering av IAS på samtliga nivåer inom koncernen och att det som rapporteras till koncernredovisningsfunktionen på moderbolaget redan är fullt konverterat till IAS.

Självklart kan man tänka sig varierande kombinationer av dessa båda tillvägagångssätt. Bilden här intill illustrerar hur det ser ut i många internationella koncerner i dagsläget.

Det går inte att ge en entydig rekommendation till företag i allmänhet vilken metod som är att föredra. Det är flera faktorer som måste beaktas och därefter får en samlad bedömning göras. Nedan är några exempel på för- och nackdelar med de båda tillvägagångssätten.

Projektplan

Ett konverteringsprojekt kräver noggrann planering och det är viktigt att företaget anlitar professionell hjälp redan i planeringsstadiet. Bilden ovan visar de olika faserna i ett konverteringsprojekt.

Fas 1: Planering och preliminär analys

I den första fasen av projektet görs en översiktlig analys av bolagets nuvarande redovisning och vilka områden som kommer att påverkas mest av en konvertering. Efter den inledande fasen ska företagsledningen ha tillräckligt beslutsunderlag för att avgöra om man ska gå vidare. Företagsledningen ska också ha en uppfattning om vilka områden som kommer att påverkas mest utan att effekten för den skull är kvantifierad. I denna fas genomförs också en analys av bolagets befintliga IT-system för att klargöra vilka system som eventuell behöver uppgraderas eller bytas ut. I denna fas bör också ett förslag till projektorganisation tas fram.

Fas 2: Projektorganisation och start

Projektorganisationen ska bestå av så mycket interna resurser som möjligt. Det är väsentligt att det inte enbart är konsulter som styr projektet. Det är viktigt att projektorganisationen innehåller representanter från såväl dotterbolag som olika avdelningar. Att projektet är förankrat och ”sponsras” av VD är ytterst viktigt för att tillräckliga resurser ska kunna avsättas internt. Det är ocksa viktigt att extern hjälp tas in i rätt utsträckning. Att välja ett konsultbolag som genomfört liknande projekt inom samma bransch kan vara avgörande för projektets framgång. I denna fas genomförs också utbildning av nyckelpersoner på ekonomi- och finansavdelningar.

Fas 3: Utvärdering och analys

I denna fas ska eventuella valmöjligheter presenteras och tas ställning till. Analys av effekten av olika tillvägagångssätt ska presenteras för ledningen som har att fatta beslut. IAS tillåter ibland olika redovisningsalternativ men det är viktigt att valet man gör är genomtänkt och att man därefter är konsekvent i tillämpningen när man gjort sitt inledande val. Bolagets informationsavdelning har ofta många synpunkter och åsikter i denna fas. Som nämnts tidigare är konvertering till IAS ett utmärkt tillfälle att se över hela bolagets kommunikation till marknaden.

Fas 4: Implementering

I denna avslutande fas tas en årsredovisning fram som är upprättad enligt IAS och de redovisningsprinciper som man valt att följa. Analys av slutresultatet görs innan ledningen åker ut på ”roadshow” med den nya redovisningen som bas för rapportering av bolagets verksamhet. Det är av yttersta vikt att man analyserat och förstår effekten av IAS så att en god kommunikation till bolagets intressenter möjliggörs.

Hur lång tid ska man då räkna med att ett konverteringsprojekt tar? Det går av naturliga skäl inte att ge ett entydigt svar men beroende på bolagets storlek, komplexitet, förmåga att avsätta interna resurser och graden av IT-system som påverkas måste man räkna med att projektet tar från 3–4 månader upp till över ett år.

Sammanfattning

Avslutningsvis vill jag än en gång peka på vikten av att bolaget samt bolagets rådgivare påbörjar denna process tidigt. För den som läser detta och är revisor är det en självklar punkt på agendan att ta upp frågan med klienten när planeringen av revisionen diskuteras. Håll er uppdaterade om vad som händer inom IAS och börja redan nu fundera på vad effekten är för just era klienter.

För ekonomichef eller VD är det viktigt att redan nu kontakta revisorn för att diskutera i vilken utsträckning konverteringen till IAS kommer att påverka just ert företag. Det är som nämnts ovan viktigt att välja ett konsultbolag som genomfört liknande projekt inom samma bransch.

För konsulter inom marknadskommunikation, redovisning eller ekonomistyrning finns oanade mojligheter att hjälpa företag i en process som kommer att intensifieras de närmaste åren.

”Top down”

FördelarNackdelar
+ Berör en liten del av organisationen.− Många manuella rutiner som ökar risken för ”fel” i det presenterade bokslutet.
+ Kräver troligen mindre systemstöd.− Liten förståelse för IAS i organisationen.
+ Billigare då det kräver mindre externa resurser.− Det kan vara svårt att få in all information som behövs.
+ Kräver färre anpassningar av lokala rapporter som ska till myndigheter. (T.ex. deklarationer, bankinspektioner om det är en bank.)− Kräver mer tid i boksluts processen.
+ Färre kulturella förändringar i lokala dotterbolag.− IAS 39 fokuserar på transaktionsnivå vilket försvårar justeringar på övergripande nivå.
− Ledningens mål och visioner svåra att kommunicera.

”Bottom up”

FördelarNackdelar
+ Harmonisering av redovisningsprinciper i hela koncernen.− Stora systemförändringar i koncernen kan bli nödvändiga.
+ Konsolideringsprocessen underlättas.− Om lokala myndigheter inte accepterar IAS som redovisningstandard så behövs ”parallella” system.
+ Rapporteringstiden kan förkortas.− Stora utbildningsinsatser krävs
+ Större förståelse för bolagets resultat och ställning. − Förmodligen dyrare alternativ.
+ Ledningens mål och visioner blir enklare att kommunicera.

Johan Rippe är auktoriserad revisor och normalt verksam vid PricewaterhouseCoopers i Göteborg. För närvarande är han på en tvåårig transfer till PricewaterhouseCoopers i London där han ingår i en specialistenhet (”Global Capital Markets Group”) som biträder företag med konvertering till US-GAAP och IAS, ofta i samband med överlåtelser eller notering på amerikansk börs.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...