Balans nr 8–9 2001

Att säkra direktpension med kreditförsäkring

Alltför många företag vet inte att man kan hantera ITP-planen utan att använda Alecta (f.d. SPP). Det menar Anders Palm, som dock beklagar att det bara finns ett bolag i Sverige som kreditförsäkrar pensionsavtal.

Alltför få företag utanför storföretagen vet att ITP-planens ålderspensioner inte behöver betalas till Alecta. Ett företag kan självt få betala ut ITP:n i takt med att individen ska ha sin pension. Administrationen sköts av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) och genom kreditförsäkringen hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG) garanteras pensionerna även om företaget går överstyr. Detta är det s.k. FPG/PRI-systemet.

Genom att använda pensionspengarna som rörelsekapital i företaget kan det undvika att bidra till att bygga upp Alectas överskott ytterligare – vinster på finansieringen stannar i företaget. Och har företaget bestående överskottslikviditet eller möjlighet att låna billigt, kan PRI-pensionerna tryggas genom avsättningar till en egen pensionsstiftelse vid företaget i stället för att lösas in hos Alecta. (Se min artikel i Balans nr 8–9/1996.)

Också i det fallet krävs det att kreditförsäkringen hos FPG finns kvar som en extra trygghet, men kreditförsäkringspremien halveras och placeringsvinster på stiftelsekapitalet sänker företagets pensionskostnader.

Även mindre företag, som klarar FPG:s kreditprövning, kan använda systemet. Den bristande riskutjämningen i ett litet kollektiv – ”risken” för lång levnad – kan elimineras genom att pensionerna löses in hos Alecta i takt med pensionsavgångarna.

Jag tycker att FPG/PRI-systemet, gärna i kombination med pensionsstiftelse, är ett förnämligt sätt att finansiera tjänstemannapensionerna, men det är inte temat för denna artikel. Den skall i stället handla om de mindre kända möjligheter som finns att hos FPG säkerställa andra direktpensioner än ITP-planens.

Kreditförsäkring för vem?

De företag som kan få kreditförsäkring för sådana direktpensionslöften är de som genom kollektivavtal, hängavtal eller frivillig anslutning tillämpar någon fackligt godkänd pensionsplan, vanligen ITP-planen, för sina tjänstemäns pensioner. Begränsningen till företag med plananslutning beror på att FPG tillkommit på initiativ av den privata arbetsmarknadens parter, med syfte att kreditförsäkra åtaganden enligt ITP-planen.

FPG:s styrelse, som till stor del består av representanter från tjänstemannafacken och Föreningen Svenskt Näringsliv (tidigare från saf), menar att kreditförsäkring av åtaganden utanför tjänstemännens planpensioner endast är en service från FPG:s sida. Den ska därför vara förbehållen de företag som tillämpar sådan pensionsplan. Däremot är det betydelselöst om företaget har sina planåtaganden kreditförsäkrade hos FPG eller betalar löpande premier till (ifråga om ITP) Alecta eller SPP Liv.

Även företag som inte tillämpar arbetsmarknadsplan för sina tjänstemäns pensioner kan emellertid få kreditförsäkring för sina åtaganden. Då krävs att företaget deklarerar att det har för avsikt att införa planpension. Företag som inte har någon tjänsteman utanför ITP-planens frikrets kan också få kreditförsäkring för sina åtaganden. Hur arbetargruppernas pensioner ordnats är ingen fråga som påverkar FPG:s bedömning av om kreditförsäkring kan meddelas. Detta trots att FPG delar personal och lokaler med Arbetsmarknadsförsäkringar ömsesidigt kreditförsäkringsbolag (AMFK), som kreditförsäkrat återlån från amf men nu är under avveckling.

Tråkigt nog är FPG ensamt i Sverige om att kreditförsäkra pensionsavtal. De företag som inte uppfyller FPG:s organisationspolitiskt dikterade villkor är därför utestängda från att få kreditförsäkring i Sverige. FPG:s ensamställning gör emellertid att denna artikel bör kunna undgå att stämplas som ensidig reklam för FPG. Det finns ju ingen att jämföra med.

Kompletteringsavsättningar

Kreditförsäkring hos FPG är ett alternativ till att säkerställa direktpensionslöften genom pantförskrivna, företagsägda kapitalförsäkringar. Men också omedelbart avdragsgillt tryggande, främst enligt skattelagstiftningens kompletteringsregel (”ta ikapp”-regeln) utöver huvudregeln (35-procentsregeln), kan ordnas med kreditförsäkring i stället för med vanlig pensionsförsäkring. Värdet av åtagandet tas då upp som skuld i balansräkningen på sätt som tryggandelagen anger (numera enligt 8 a § tryggandelagen som delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser) och kostnaden på grund av skuldbokningen är då avdragsgill, trots att inga pengar betalats ut.

Avsättning utan stöd av kreditförsäkring är i allmänhet inte avdragsgill. Och företagsägd kapitalförsäkring som pant kan ur avdragssynpunkt aldrig ersätta kreditförsäkring. Däremot kan kapitalförsäkring lämnas som pant till FPG i exempelvis de fall då kreditförsäkring inte kan fås utan realsäkerhet. Skuldbokning blir sedan avdragsgill inom avdragsramarna, eftersom kreditförsäkring finns. Man kan då nästan se det som att företaget fått avdrag för kapitalförsäkring.

För avsättning med stöd av kreditförsäkring gäller i princip samma avdragsregler som vid pensionsförsäkring. En viktig praktisk skillnad vid kreditförsäkring jämfört med pensionsförsäkring är dock att pengar motsvarande värdet av återstående utbetalningar blir kvar i företaget, om den som är berättigad till pension skulle avlida innan pensionen slutbetalats, vilket bör betänkas vid val av tryggandeform för t.ex. förtida avgångspensioner, ofta oegentligt kallade ”avtalspensioner”.

Det bör dock observeras att skattelagstiftningen, på grund av dess koppling till tryggandelagen, inte utan dispens av regeringen accepterar pensionsavsättningar utanför faktisk allmän pensionsplan i andra företag än i aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, ekonomiska föreningar och sparbanker. Vidare får i fåmansföretag pension inte tryggas på ”konto” åt personer som när de fick och intjänade löftet var och även nu är huvuddelägare enligt tryggandelagen. Som sådan huvuddelägare räknas den som tillsammans med föräldrar, FAR- och morföräldrar, make, avkomlingar och avkomlingars makar har mer än 50 procent av röstetal eller andelar i ett företag. Notera alltså att syskons innehav inte sammanläggs med varandra.

Och för utfästelser där pensionen är villkorad av att den anställde inte lämnar sin tjänst (s.k. antastbar pension som behandlas nedan) gäller, så länge pensionen är villkorad, att utfästelsen inte omfattas av tryggandelagen och därför varken får redovisas på ”konto” eller tryggas i pensionsstiftelse, med utfästelser lämnade före 1967 som undantag av numera överspelat intresse.

På avsättningar för vilka redovisningsrätt på delpost enligt tryggandelagen inte finns och redovisas på annan delpost eller på annat konto, kan särskild löneskatt inte tas ut. Enligt min mening är detta dock inte någon särskild fördel. (Se Balans nr 8–9/1999, sid 38–39.)

Pensionsstiftelse

I de fall där avsättningar enligt tryggandelagen inte får göras i balansräkningen och därigenom också skattemässiga avsättningar är uteslutna, kan pensionsstiftelse i stället komma till användning som alternativ till inköp av pensionsförsäkringar. (Dock, som nämnts, inte för villkorad pension.) Även i de fall där skattelagstiftningen i och för sig möjliggör kreditförsäkrade avsättningar i balansräkningen kan stiftelse för övrigt vara ett intressant alternativ. Detta gäller i synnerhet för tryggande av pension till anställda med betydande ägarintressen.

Konkurrens med företagsägda kapitalförsäkringar

När direktpension säkerställs genom pant i företagsägd kapitalförsäkring eller i andra tillgångar, bör man vara medveten om att det är två skilda avtal som ingås: Ett avtal mellan företag och försäkringsbolag eller förvaltare av de placerade medlen och ett avtal om pension.

Jag har under alla mina år som konsult haft svårt att förstå varför företag gör sig av med pengar genom att placera i kapitalförsäkringar, som innebär en likviditetsbelastning som det inte får avdrag för förrän när pensionen betalas ut.

Företaget bör ställa sig frågan hur det ska förvalta sin förmögenhet på bästa sätt. Om det anser att kapitalförsäkring är det bästa sättet att få pengar att växa, ska det förstås placera däri. Och om det på företagsekonomiska grunder köpts kapitalförsäkring, kan företaget naturligtvis slå två flugor i en smäll, genom att använda kapitalförsäkringen också för att säkerställa pensionsavtal och företaget självt ta hand om uppkommande överskott. Då kan förstås eventuell uppräkning av pensionen inte vara helt kopplad till försäkringens utveckling utan får i stället t.ex. vara knuten till något index. Att betala ut högre pension än nödvändigt medför f.ö. också en merkostnad med 24,26 procent för tillkommande särskild löneskatt.

Om företaget behöver rörelsekapital eller anser att överskott kan placeras bättre på annat sätt, bör det vara attraktivt för det att uppskjuta likviditelseffekten av pensionen till den tidpunkt då det får avdrag, dvs. till den tidpunkt när direktpensionen betalas ut. Att köpa kapitalförsäkring dessförinnan är ofta som att gå över ån efter vatten.

Typer av utfästelser

Utfästelser om pension om sjukfall inträffar, om fortsatt avsättning även om tjänsten upphör på grund av sjukdom och utfästelser om efterlevandepension utan täckning genom vid dödsfall bortfallande kapital för ålderspension, är som regel mindre lämpliga att säkerställa genom kreditförsäkring. Undantaget är när företag med öppna ögon väljer att kreditförsäkra sjuk- och efterlevandepensioner, som utfästs till svårt sjuka eller döende personer som inte kan försäkras på traditionell väg. Vid sådana riskåtaganden gör FPG sin kreditbedömning som om avgång på grund av sjukdom eller dödsfall redan skett.

Övriga typer av utfästelser, dvs. fullt intjänade utfästelser om ålderspension, utfästelser om fortsatt intjänande så länge tjänsten fortsätter men utan påbyggnad från sjukfall, och utfästelser om redan aktualiserad sjuk- eller efterlevandepension, lämpar sig emellertid för säkerställande genom kreditförsäkring. Som redan antytts är det också lämpligt att kreditförsäkra utfästelser om kombinerad ålders- och efterlevandepension, om efterlevandepensionens värde efter inträffat dödsfall håller sig inom värdet av den bortfallande ålderspensionen.

Utfästelserna kan ha traditionell utformning. De kan alltså avse pension på x kr per månad från tidpunkten y till tidpunkten z eller livsvarigt.

Det går emellertid också att skriva utfästelserna på ett engångskapital och/eller med ett årligt intjänat kapital så länge tjänsten varar – även med någon form av indexhöjning av det årligt intjänande. Det ackumulerade intjänade kapitalet förräntas årligen med överenskommen ränta eller index, vanligen med en garanterad försäkringsteknisk ränta i botten. Tekniken är alltså att företaget, för individens räkning, bygger upp ”en påse pengar”. Den ”påsen” kan individen, när han/hon slutar, bestämma uttagsmodell för enligt försäkringstekniska grunder och med någon i förväg vald indexmodell på uttag. Preciseringen innefattar vanligen också efterlevandegaranti. I händelse av dödsfall under pågående anställning bestämmer de efterlevande modell för uttag utifrån kapitalet vid dödsfallstidpunkten. Utfästelsetypen går ofta under benämningen ”kapitalvärdesutfästelse”.

Antastbar pension

Utfästelser som är försedda med villkor att pension inte ska utgå om den anställde blir uppsagd, kan inte kreditförsäkras. Om företaget går överstyr ska ju FPG:s kreditförsäkringsåtagande (”skadan”) aktualiseras genom FPG:s garanti att utfästelsen löses in i livförsäkringsbolag. Men vid företagshaverier sägs ju vanligen personalen upp och då skulle det ju inte kunna finnas någon skada för FPG att täcka. Då skulle det ha varit oetiskt av FPG att meddela kreditförsäkring för en ansvarighet, som inte kan utlösas annat än om haveriet inträffat efter avgång på grund av uppnådd pensionsålder.

Men redan att lämna utfästelse som bortfaller om företaget avskedar den som fått utfästelsen, är på gränsen för vad som kan accepteras av avtalslagen. I förarbetena till tryggandelagen fastslås att pensionsutfästelser rättsligt sett är avtal av vanligt slag och att villkoren kan åsidosättas om de är oskäliga. Mindre stötande – åtminstone när det ”bara” rör sig om en garanti för möjlighet/skyldighet att gå i pension tidigare än från ordinarie pensionsålder – är en modell som berättigar den anställde till en ”intjänad” andel av den utfästa pensionen om han/hon avskedas, kreditförsäkringen upphör eller företaget havererar. Den modellen ger emellertid inte den anställde någon del av den förtida pensionen om han/hon slutar självmant innan pensionsmöjligheten inträffar. Sådan ”ensidigt” antastbar utfästelse kan kreditförsäkras.

Kreditförsäkringens funktion

FPG betalar inte ut någon pension – det gör företaget självt, eventuellt med anlitande av en så kallad förmedlingstjänst som kan köpas från t.ex. SPP Liv Pensionstjänst AB. (I FPG/PRI-systemet är förmedlingen obligatorisk och sköts av PRI Pensionstjänst AB). Som antytts är FPG:s uppgift att säkerställa köp av pensionsförsäkringar om försäkringstagaren, dvs företaget, förlorar sin kreditvärdighet eller havererar.

När det gäller FPG/PRI-systemet måste försäkringarna köpas hos Alecta, men i andra fall har Alecta inget monopol. Försäkringarna som köps ska omfatta det som intjänats på de utfästa pensionerna. FPG kräver sedan arbetsgivaren på utlägg det haft för försäkringsinköpet och tar, för att skydda sig, säkerheter då så bedöms erforderligt för hela eller delar av sitt försäkringsansvar då kreditförsäkring tecknas. För bolag som ingår i koncern måste moderbolaget i princip alltid ställa borgen eller ingå en förbindelse.

FPG har självfallet fullt ansvar även om det vid företagshaveri inte skulle få ut något från haveristen.

Det förtjänar att påpekas, att FPG har kvar sitt ansvar även om kreditförsäkringen sägs upp eller företaget inte betalar kreditförsäkringspremien. Om kreditförsäkringen sägs upp är företaget, och alltså inte primärt FPG, skyldigt att lösa in skulden i pensionsförsäkringsbolag, men FPG:s yttersta ansvar kvarstår. Inlösen på grund av att kreditförsäkringen sägs upp fördelas vanligen jämnt på fem år. I extrema fall kan engångsinlösen krävas, till exempel vid omstruktureringar som väsentligt inverkar på FPG:s risktagande.

I den mån utfästelserna inte avser fullt intjänad pension, måste löpande premier till pensionsförsäkringsbolag betalas parallellt med att inlösen av den kreditförsäkrade delen sker. Även efter slutavlösen måste det eventuellt utfästa fortsatta intjänandet förstås finansieras försäkringsvägen.

Tryggheten

En kreditförsäkringslösning är väl så trygg som panträtt i kapitalförsäkring. Om värdet i en kapitalförsäkring skulle gå ner, minskar ju pantens värde och därmed tryggheten. I en kreditförsäkring är det själva utfästelsen som säkerställs, utan begränsning till förmögenheten i en viss pant. Det är den egentliga skillnaden mellan kreditförsäkring och pantsäkerhet.

Någon liten skillnad i kreditförsäkringens favör, ligger också i att den, så länge den inte sagts upp, omfattar även kreditförsäkrat nyintjänande, även om kreditförsäkringspremien inte betalas.

I samband med jämförelser vill jag också passa på tillfället att varna för livränteförsäkringar av skattekategori k. Med livränteförsäkring menas försäkring där utbetalningarna är beroende av att någon i kretsen av försäkrad eller medförsäkrade, dvs. någon av de personer som försäkringsbolagets kalkyl grundats på, ännu är i livet. Inte sällan ser man t.o.m. rena ettlivslivräntor, vilket innebär att försäkringen för sitt utfall är beroende av en enda persons liv.

K-livräntor är, anser jag, ett otyg i företagssfären eftersom de medför onödiga risker för plötsliga, ej avdragsgilla förluster av försäkringskapital (kapitalförluster) p.g.a. dödsfall. I de flesta fall kan behovet av pant för direktpensionsåtagande eller annat täckas genom sammansatt kapitalförsäkring med s.k. inkomstplan (DIK-försäkring), som innebär att försäkringen från viss avtalad tidpunkt utfaller till ägaren, dvs. i fall som dessa till företaget, i antalet avtalade år oavsett om den försäkrade avlider under den avtalade utbetalningstiden. Och om den försäkrade avlider före den avtalade utbetalningsstarten, påbörjas utbetalningarna genast och fortgår i antalet avtalade år.

Men i stället för att alls behöva sätta sig in i med vilka försäkringar riskerna för kapitalförlust kan undvikas kan alltså i väldigt många fall den enkla lösningen att teckna kreditförsäkring för att säkerställa direktpensionslöften användas.

Kostnader för kreditförsäkring

Kreditförsäkringspremien har på senare år varit 0,2 procent (tidigare vanligen 0,3 procent) per år på det aktuella försäkringstekniska kapitalvärdet av intjänad del av kreditförsäkrade utfästelser. Det blir alltså 2 000 kr per miljon. För att kunna debitera premier och göra kreditbedömning, behöver FPG få in årlig kapitalvärdesberäkning som gjorts av sakkunnig person. För kreditbedömning måste vidare i princip företagets och eventuell koncerns bokslut för tre år visas upp och därefter de årliga boksluten.

Försäkringspremien torde vara avdragsgill även när avdragsgill reservering för åtagandena inte kan göras. Premien bör ses som en kostnad för att få behålla kapitalet i rörelsen, dvs. som en finansiell kostnad på mindre än en kvarts procent per år (före eventuell återbäring) på värdet av intjänad pensionsrätt.

För att säkerställa att FPG klarar sina åtaganden om många och stora försäkringsfall skulle inträffa på kort tid, har FPG rätt att från sina försäkringstagare (företagen) under en femårsperiod uttaxera sammanlagt högst två procent på värdet av de försäkrade åtagandena. Denna förpliktelse bör noteras som ansvarsförbindelse i företagens årsredovisningar. Under FPG:s 40-åriga historia har ansvarigheten aldrig behövt tas i anspråk. Tvärtom är FPG:s konsolidering sådan att bolaget de senaste åren lämnat betydande återbäringar till sina kundföretag.

Anders Palm är pensionskonsult vid KPMG Skatt i Malmö. Han medverkade senast i Balans nr 3/2000.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%