Innehåll

Balans nr 10 2001

Redovisning & redovisningar: Allgon ger en bra bild av ändrade valutakurser

Vid flera tillfällen har jag och andra framhållit att den information som företag lämnar om sina resultateffekter på grund av ändrade valutakurser lämnar åtskilligt att önska. Flertalet av de noterade företagen är exponerade dels genom export och import, dels som ägare av självständiga utländska dotterföretag.

Redovisningsrådets rekommendation om Redovisning av effekter av ändrade valutakurser, RR 8, skall tillämpas från och med 1999. Enligt RR 8 skall företag informera om redovisade kursdifferenser och om effekten av genomförda säkringstransaktioner. Företagen uppmanas också att informera om sin valutaexponering och om vilka åtgärder som vidtagits för att minska exponeringen.

Ett av de företag som lyckats väl med att ge en bra bild av hur de påverkats av valutaändringarna är Allgon. I förvaltningsberättelsen finns kommentarer till de olika finansiella rapporterna inklusive kommentarer till hur företaget hanterar olika risker.

Kommentar till resultaträkningar

Nettoomsättning

Om de USD-kurser som påverkade 1999 års nettoomsättning även hade gällt under 2000 hade netto-omsättningen för koncernen totalt blivt MSEK 2535 eller 6 procent lägre.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Bokförda valutaeffekter avseende affärsverksamheten uppgick till MSEK -14. Dessa valutaeffekter består av två komponenter. Den ena är valutaeffekten hänförlig till ingångna terminskontrakt, vilken uppgick till MSEK -46. Denna analyseras närmare i avsnittet Valuta-exponering, se sidan 16. Den andra komponenten sammanhänger med de principer som tillämpas vid bokföring av kund- och leverantörsfakturor i utländsk valuta. Något förenklat kan denna komponent sägas spegla skillnaden mellan den genomsnittliga bokföringskurs som fastställs för varje månad till vilken försäljningen eller inköpet bokförts och den faktiska dagskurs som rådde den dag betalningen gjordes eller erhölls.

Resultat efter finansiella poster

Finansnettot uppgick till MSEK -30, varav den resultatförda räntedifferensen på terminskontrakten var MSEK -11. Vidare ingick valutadifferenser om netto MSEK 9 hänförliga till likvida medel på valutakonton och vissa andra finansiella poster.

Om den dollarkurs som påverkade resultatet 1999 (snittkurs 8,27) hade gällt även under 2000 (snittkurs 9,17), hade resultatet efter finansiella poster, allt annat lika, blivit 109 lägre. Genomförda valutasäkringar påverkade rörelseresultatet och finansnettot med MSEK -46 respektive -11. Om inga valutasäkringar gjorts så hade resultatet efter finansiella poster följaktligen blivit MSEK 57 högre.

Något längre fram i årsredovisningen anges dels att det orealiserade resultatet på utestående valutaterminskontrakt uppgick till +1, dels att årets omräkningsdifferens, förd till eget kapital, uppgick till +5. här lämnas också uppgifter om hur årets intäkter och kostnader fördelar sig på olika valutor. En uppgift saknas dock, nämligen storleken av de ackumulerade kursdifferenser som förts till eget kapital. (Enligt den övergångsregel som är intagen i bilaga 1 till RR 8 kan, när det är svårt för ett företag att ange storleken av de ackumulerade omräkningsdifferenserna, upplysning lämnas endast om de differenser som uppkommit från och med 1999.)

Det som positivt med den här rapporteringen är dels att uppgifterna är väl samlade, dels att de är fullständiga, dels att beskrivningen är sådan att det inte råder någon tvekan om vad som avses. I många årsredovisningar där man kommenterar valutans inverkan på resultatet är det oklart vad som avses. RR 8 utgår nämligen från att upplysning skall lämnas om kursdifferenser, det vill säga skillnaden mellan kursen vid bokslutstidpunkten och den kurs som användes när en fordran eller skuld uppkom. RR 8 kräver däremot inte att upplysning skall lämnas om effekten av att årets genomsnittliga valutakurser skiljer sig åt från jämförelseåret. Ofta är denna senare effekt betydligt större.

JM

Under redovisningsprinciper anger JM att de genomfört en förändring som får effekt år 2001. ”Från bokslutsdagen år 2000 har JM:s förvaltningsfastigheter om-klassificerats från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar som en följd av koncernens strategibeslut mot renodlad projektutveckling av fastigheter. Innehavet av fastigheter är ej avsett för långsiktig förvaltning. Omklassificeringen innebär att avskrivningar ej görs på förvaltningsfastigheter från och med 2001.

Några uttryckliga regler för hur omklassificeringar av fastigheter skall redovisas finns inte i Sverige. Frågan var uppe till diskussion i Redovisningsrådet i samband med arbetet på RR 12, Materiella anläggningstillgångar. Rådet publicerade då ett utkast till uttalande som gällde redovisning av förvaltningsfastigheter och fastigheter i byggnadsrörelse. Uttalandet tog främst sikte på de byggföretag som klassificerade sina fastigheter som omsättningstillgång på grund av ”byggmästarsmittan”, det vill säga på grund av att fastigheterna skattemässigt ansågs utgöra en omsättningstillgång. I uttalandet sades att endast ett mindre antal fastigheter fick redovisas som omsättningstillgång, däribland fastigheter som uppförts i avsikt att senare avyttras och där det på basis av tidigare erfarenhet bedöms som sannolikt att så kommer att ske inom en tvåårsperiod.

Utkastet till uttalande har sedermera dragits tillbaka. En anledning är att Rådet nyligen gett ut ett utkast till rekommendation om Förvaltningsfastigheter. I denna behandlas bland annat frågan om hur fastigheter skall klassificeras. Ett av fallen gäller förvaltningsfastigheter vilka redovisats som anläggningstillgång men där företagsledningen tagit beslut om försäljning. För sådana fastigheter gäller att en omklassificering endast får ske om det skett en förändring i sättet på vilket fastigheten används, ”vilket tagit sig uttryck i att arbete inletts på att bygga om fastigheten med sikte på försäljning. När ett företag fattar beslut om att avyttra en förvaltningsfastighet utan ombyggnad, utgör fastigheten inte en lagertillgång utan kvarstår som en förvaltningsfastighet fram till dess att den sålts.

Den bedömning jag gör är därför att JM:s byte av princip inte är förenlig med RR:s kommande rekommendation.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar (sedan nr 3/2001) några av hans kommentarer.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...