Balans nr 10 2001

En ny aktiebolagslag: Remissinstansernas reaktioner på slutbetänkandet

Aktiebolagskommitténs slutbetänkande Ny aktiebolagslag (SOU 2001:1) har nu remissbehandlats. Ett sjuttiotal myndigheter, organisationer m.m. har haft möjlighet att yttra sig över förslaget. Aktiebolagskommitténs sekreterare, Rolf Skog, sammanfattar här remissinstansernas reaktioner på några utvalda delar av förslaget.

Aktiebolagskommitténs förslag till ny aktiebolagslag växte fram successivt. Kommittén tillsattes år 1990 med uppdraget att dels föreslå åtgärder för att EG-anpassa aktiebolagslagen, dels behandla vissa andra i direktiven angivna frågor. Den första delen av uppdraget redovisades i två delbetänkanden år 1992, Bundna aktier (SOU 1992:13) och Aktiebolagslagen och EG (SOU 1992:83).

Den andra delen av uppdraget växte under arbetets gång ut till att avse utarbetandet av ett förslag till helt ny aktiebolagslag. Kommittén ombads emellertid att redovisa resultatet av arbetet i denna del etappvis i form av delbetänkanden. Kommittén avlämnade år 1995 delbetänkandet Aktiebolagets organisation (SOU 1995:44), vilket resulterade i ändringar i aktiebolagslagen per den 1 januari 1999. Därefter överlämnade kommittén år 1997 betänkandena Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22) och Vinstutdelning i aktiebolag (SOU 1997:168).

Betänkandena remissbehandlades, men har ännu inte föranlett andra ändringar i lagen än de nya bestämmelser om aktiebolags förvärv av egna aktier som infördes per den 10 mars 2000. Aktiebolagskommitténs sista delbetänkande, Likvidation av aktiebolag (SOU 1999:36), har i en nyligen framlagd proposition föreslagits läggas till grund för nya likvidationsregler per den 1 januari 2002.

Aktiebolagskommitténs slutbetänkande med förslag till ny aktiebolagslag sammanfattar de tidigare lämnade förslagen på olika delområden i lagen, men tar också upp en rad nya frågor. En genomgång av remissinstansernas reaktioner på slutbetänkandet med tonvikt på de nya frågorna kan ge en fingervisning om hur det slutliga lagförslaget kan komma att se ut – ett lagförslag som måste ligga på riksdagens bord om ett och ett halvt år, om den nya aktiebolagslagen i enlighet med kommitténs förslag skall kunna träda i kraft den 1 januari 2004.

Behövs det en ny aktiebolagslag?

En grundläggande fråga är förstås om remissinstanserna över huvud taget anser det vara önskvärt ersätta den nuvarande lagen med en helt ny aktiebolagslag med allt vad det innebär för tillämparna av lagen. Svaret på den frågan är jakande. Flera remissinstanser uttrycker sin belåtenhet med förslaget som sådant och övriga instanser utgår i sina svar helt enkelt från att det blir en ny lag; deras synpunkter avser enskildheter. Några remissinstanser finner reformen så angelägen att den bör genomföras snabbare än vad kommittén föreslagit.

Kommer uppdelningen i privata och publika aktiebolag att bestå?

Aktiebolagskommittén har i förslaget till ny aktiebolagslag utgått från att det även fortsättningsvis skall finnas endast en bolagsform utan personligt ägaransvar, aktiebolag, men två kategorier därav, privata och publika aktiebolag. Publika, men inte privata, aktiebolag får vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. I de överväganden som Aktiebolagskommittén i början av 1990-talet gjorde inför denna kategoriuppdelning menade kommittén att skillnaderna mellan de båda kategorierna inte skulle bli så stora att det var motiverat att följa det kontinentaleuropeiska mönstret med två olika bolagsformer reglerade i två olika lagar. En bolagsform men två kategorier därav, blev kommitténs förslag. Det blev också regeringens linje och riksdagen följde regeringen. Kategoriuppdelningen genomfördes den 1 januari 1995.

Aktiebolagskommittén tar i sitt slutbetänkande inte ånyo upp någon diskussion i ämnet och endast någon enstaka remissinstans nämner frågan. Kategori-uppdelningen i privata och publika aktiebolag kommer därför med all sannolikhet att förbli oförändrad.

Det skall i detta sammanhang påpekas att Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, fått regeringens uppdrag att utreda vilka konsekvenser kommitténs förslag till ny aktiebolagslag kan få för små företags villkor.

Vad tycker remissinstanserna om...

... att övergå från nominella belopp till kvotaktier?

I aktiebolagslagens inledande kapitel föreskrivs i dag att det i bolaget skall finnas ett aktiekapital av viss minsta storlek. Det föreslås också bli fallet i den nya aktiebolagslagen. Aktiekapitalet kan vara fördelat på en eller flera aktier. En principiellt viktig nyhet i kommitténs förslag är att systemet med ett nominellt värde på aktierna avskaffas och ersätts av ett kvotaktiesystem, där varje aktie representerar en lika stor andel av aktiekapitalet och därmed av bolagsförmögenheten. Övergången till kvotaktiesystemet påverkar lagens utformning bl.a. såvitt avser reglerna om bolagsbildning, kapitalökning och kapitalminskning. Kommittén föreslår exempelvis att det belopp som betalas för emitterade aktier i samband med bolagsbildning och kapitalökning och som inte skall redovisas som aktiekapital, skall utgöra fritt eget kapital i bolaget. Därmed skulle det också bli tillåtet att emittera nya aktier utan att över huvud taget öka aktiekapitalet.

Förslaget att övergå till ett kvotaktiesystem bemöts genomgående positivt. Bland de remissinstanser som uttryckligen tillstyrker förslaget märks Svenskt Näringsliv och Svenska Handelskammareförbundet. I sitt gemensamma remissvar vill organisationerna ”särskilt understödja förslaget att vid bildande och nyemission skall finnas en möjlighet att, med beaktande av lagens krav på minsta aktiekapital m.m., välja om betalningen för aktierna skall tillföras aktiekapitalet eller utgöra fritt eget kapital i bolaget”. Stockholmsbörsen och VPC tillstyrker och det gör också Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen, som i sitt gemensamma svar konstaterar att det nominella beloppet på aktier ”är obehövligt och inte tjänar något angeläget syfte”. Ett slopande av beloppet skulle skapa ”avsevärda praktiska förenklingar”. Även Svensk Handel och Företagarnas Riksorganisation stöder förslaget.

Andra remissinstanser som uttryckligen uttalar sig för en övergång till kvot-aktier är Pantent- och registreringsverket (PRV), Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionsverket, Ackordscentralen och Uppsala universitet. Detsamma gäller Riksåklagaren och Ekobrottsmyndigheten. Den senare konstaterar att ”såvitt jag kan minnas har jag aldrig varit med om att en akties nominella värde skulle ha haft någon betydelse i en ekobrottsutredning”.

Riksskatteverket ”tillstyrker i princip förslaget”, men avstyrker att betalningen för emitterade aktier skall kunna redovisas som fritt eget kapital. Motivet är, såsom det får förstås, att bolagets bundna kapital skall skydda bolagets borgenärer och ”aktieägarnas investeringar i bolaget”. Rakt motsatt uppfattning har Kronofogdemyndigheten, som i sitt remissvar konstaterar att ”övergången till kvotaktiesystemet inte påverkar borgenärsskyddet”. Myndigheten tillstyrker därför förslaget och påtalar särskilt nyttan av att kunna tillföra nystartade bolag ett fritt eget kapital utan att behöva göra aktieägartillskott.

Sveriges advokatsamfund menar att förslaget om kvotaktier ”inte genomförts fullt ut i förslaget” och att det vore lämpligt att ”överväga erforderliga ändringar och förbättra systematiken med kvotaktier”.

FAR tillstyrker förslaget, men menar att regeringen bör studera erfarenheterna av likartade system i andra länder. Även Svenska Revisorssamfundet SRS tillstyrker och detsamma gäller Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF.

Aktiespararna menar att frågan bör utredas närmare ”såväl på nationell som internationell nivå”.

Den enda remissinstans som har någon egentlig invändning mot ett kvot-aktiesystem är Konkursförvaltarkollegiernas förening, som menar att systemet med nominellt värde på aktier bör behållas i privata aktiebolag.

... att ändra reglerna om aktiebokens offentlighet?

Alla aktier i ett aktiebolag skall antecknas i en aktiebok. Aktiebolagskommittén föreslår att bestämmelserna om aktiebok byggs ut och att det i lagen görs en tydligare åtskillnad mellan reglerna för kupongbolag och reglerna för avstämningsbolag. Kommitténs uppfattning är att aktieboken i alla bolag även fortsättningsvis skall vara offentlig. I avstämningsbolag gäller i dag att en offentlig utskrift av aktieboken inte får uppta ägare med 500 eller färre aktier i bolaget. Det är ett undantag från offentlighetsregeln, som är avsett att skydda mot insyn i småspararnas aktieinnehav. Enligt kommittén skulle detta syfte uppnås på ett mer adekvat sätt om regeln i stället utformades så att den offentliga utskriften inte får innehålla uppgifter om ägare med innehav representerande mindre än en viss andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Kommittén föreslår att gränsen sätts vid 1/1000 av röstetalet. Därigenom skulle utskriften begränsas till att inkludera de ägare som över huvud taget kan antas vara av intresse i ett inflytandeperspektiv.

De flesta remissinstanser som kommenterat förslaget är i grunden positiva till att införa ett nytt kriterium. Bland dem som fullt ut stöder förslaget märks Stockholmbörsen, Aktietorget, Finansinspektionen, VPC, Datainspektionen, Svenskt Näringsliv och Svenska Handelskammareförbundet, Svensk Handel och SRF. Även Uppsala universitet tillstyrker och finner bestämmelsen ”välavägd”.

Flera remissinstanser är positiva men vill utforma kriteriet på ett delvis annorlunda sätt än vad kommittén föreslagit. Det gäller t.ex. Aktiespararna, som menar att kriteriet i stället bör uttryckas i termer av röst- eller kapitalandel. Denna uppfattning har också Riksskatteverket, Ekonomistyrningsverket och Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Kronofogdemyndigheten anser det föreslagna avgränsningskriteriet för snävt, men anvisar inget alternativ.

Journalistförbundet menar att aktieboken även i avstämningsbolag bör vara offentlig i sin helhet.

... att slopa aktiebreven och att införa ett aktieägarregister?

I en bilaga till slutbetänkandet redovisade Aktiebolagskommittén ett förslag av innebörd att aktiebreven och det manuella aktiehanteringssystemet avskaffas, att alla aktiebolag övergår till att bli avstämningsbolag och att centralt register inrättas över samtliga aktiebolag och aktieägare. Syftet med reformen skulle framför allt vara att förbättra förutsättningarna för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Förslaget att skapa ett centralt aktieägarregister var omtvistat redan inom kommittén och framlades på begäran av kommittémajoriteten. Oenigheten återspeglas också i remissvaren. Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten och BRÅ liksom Kronofogdemyndigheten tillstyrker förslaget. Även Finansinspektionen är i grunden positiv. Detsamma gäller NUTEK. Svea hovrätt har en annan syn på saken och konstaterar i sitt svar att det i kommittébetänkandet inte närmare redovisas hur den ekonomiska brottslighet ser ut som man vill komma till rätta med genom inrättandet av ett aktieägarregister. ”Än mindre framgår hur registret skulle underlätta bekämpningen av denna brottslighet.” Ett likartat synsätt har Malmö tingsrätt, som ”inte [är] övertygad om att ett centralt aktieägarregister skulle få någon betydelse i kampen mot den ekonomiska brottsligheten”. Tingsrätten tillstyrker därför bara den första delen av reformen, dvs. att aktiebreven avskaffas. En liknande linje intar Riksskatteverket och Ekonomistyrningsverket.

Svenskt Näringsliv och Handelskammarförbundet är i princip positiva till att avskaffa aktiebreven, men påpekar att en övergång till ett papperslöst system måste ske på ett sådant sätt att aktieägarnas rättigheter skyddas. Organisationerna motsätter sig emellertid uppbyggnaden av ett aktieägarregister och hänvisar till den reservation som flera ledamöter och sakkunniga fogat till kommitténs förslag. Det gör också bl.a. Företagarnas Riksorganisation, Fondhandlareföreningen och Bankföreningen, VPC, Advokatsamfundet, FAR, SRS och SRF. Även Datainspektionen hänvisar till reservationen och särskilt till vad som i denna sägs om att ”integritetsskyddsapekterna förtjänat avsevärt större uppmärksamhet”. Näringslivets Nämnd för Regelgranskning avstyrker förslaget.

Stockholmsbörsen förordar starkt ett avskaffande av den manuella aktiehanteringen, men menar att detta bör åstadkommas genom att på olika sätt stimulera en frivillig övergång till avstämningsbolag.

Sist men inte minst värt att notera är att PRV – som skulle kommit att svara för en stor del av registreringen – avstyrker inrättandet av ett centralt aktieägarregister.

... att införa ett prospektansvar för aktiebolag?

När ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva aktier, konvertibler eller teckningsrätter i bolaget skall styrelsen upprätta ett prospekt. Aktiebolagskommittén föreslår att aktiebolag skall kunna åläggas ett skadeståndsansvar för felaktigheter och brister i sådana prospekt. En bestämmelse om sådant ansvar föreslås tas in i lagen om handel med finansiella instrument.

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i saken är positiva till förslaget, men några av dem önskar ytterligare och fördjupade överväganden på vissa punkter. Fondhandlareföreningen och Bankföreningen tillstyrker förslaget och påpekar att det har mycket starka skäl för sig. Stockholmsbörsen pekar på vikten av att de svenska reglerna ligger i nivå med vad som gäller enligt jämförbara utländska rättsordningar. ”Det skulle i hög grad underlätta bolagens kapitalanskaffning men även bidra till ökat internationellt förtroende för investeringar på den svenska finansmarknaden och därmed stärka dess konkurrenskraft i den tilltagande internationella konkurrensen om riskvilligt kapital.” Börsen ställer sig därför bakom förslaget. Det gör också Finansinspektionen, som anser det vara ”väl motiverat att frågan om ansvar för fel och brister i prospekt klargörs”.

Uppsala universitet finner kommitténs överväganden ”välmotiverade” och Advokatsamfundet anser det ”rimligt att bolaget skall kunna åläggas ett prospektansvar i överensstämmelse med kommitténs förslag”. Samfundet anser emellertid att lagstiftaren i samband med en sådan reform också bör behandla vissa näraliggande frågor, t.ex. om garantiansvar vid försäljning av aktier.

Aktiespararna anser förslaget vara ”mycket positivt”, men menar att bolaget också måste ansvara för fel och brister i annan information som skickas ut. Liknande synpunkter har Stockholmsbörsen. FAR menar att förslaget bör begränsas till att avse endast emissionsprospekt och att det i sammanhanget klargörs om ansvaret även omfattar fel och brister i årsredovisningar och delårsrapporter som ingår i ett prospekt.

Svea hovrätt är ”i princip positiv”, men hovrätten anser att saken bör analyseras ytterligare i vissa avseenden. Det gäller bl.a. frågan om hur skadans storlek skall beräknas och om vilken grad av vårdslöshet från bolagets sida som skall krävas för att ansvar skall kunna utkrävas. Stockholms tingsrätt menar att frågan om ett prospektansvar skall införas är mer svårbedömbar än vad som framgår av betänkandet och pekar särskilt på riskerna för ”svårhanterliga tvister vars berättigande kan ifrågasättas”.

Riksskatteverket avstyrker förslaget att prospektansvar skall kunna utkrävas utan begränsningar till bolagets fria egna kapital.

... att ersätta låneförbudet med en lånerestriktion?

Aktiebolagskommittén föreslog i delbetänkandet Vinstutdelning (SOU 1997:168) att det nuvarande, absoluta förbudet mot sådana lån skulle ersättas av mindre långtgående restriktioner. I slutbetänkandet tar kommittén ytterligare steg i denna riktning. I korthet föreslår kommittén att medel som skulle kunna användas för utdelning till aktieägarna också skall kunna lånas ut till ägare och andra särskilt nämnda personer. Lån får lämnas under förutsättning att det därefter finns full täckning för det bundna egna kapitalet i bolaget, varvid den aktuella fordran inte får åsättas något värde.

Förslaget, som i sin ursprungliga form remissbehandlades 1997, kommenteras nu endast av ett fåtal remissinstanser. Riksåklagaren, som redan tidigare var positiv till förslaget, finner inte anledning att ändra denna inställning. Ekobrottsmyndigheten däremot avstyrker helt och hållet lättnader i låneförbudet och menar att förslaget att i lagen inte uppställa något särskilt krav på säkerhet ytterligare skulle försämra möjligherna att effektivt bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Riksskatteverket avstyrkte det ursprungliga förslaget och vidhåller såvitt kan förstås denna uppfattning. Kronofogdemyndigheten anser att kravet på betryggande säkerhet skall kvarstå. Även Ekonomistyrningsverket, som tillstyrker de ursprungligen föreslagna lättnaderna i låneförbudet, anser att kravet på betryggande säkerhet bör kvarstå. FAR kommenterar inte förslaget, men SRS tillstyrker. Det gör också SRF.

... att införa regler om fission?

En nyhet i kommitténs slutbetänkande är reglerna om fission, dvs. om delning av ett aktiebolag i två eller flera nya aktiebolag. Sådana delningsförfaranden genomförs redan i dag med tillämpning av andra regler i aktiebolagslagen, t.ex. utdelningsreglerna. De nya fissionsreglerna ger näringslivet ett nytt instrument att utnyttja för detta ändamål. Bestämmelsernas närmare utformning styrs i betydande utsträckning av EG:s sjätte bolagsdirektiv och överensstämmer nära med vad som föreskrivs beträffande fusion.

Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan kommentarer. Svensk Handel, Fondhandlareföreningen och Bankföreningen, Advokatsamfundet, Konkurrensverket och Riksskatteverket tillstyrker emellertid uttryckligen förslaget. Stockholmsbörsen har inget att erinra mot förslaget och det har inte heller VPC eller PRV. FAR, SRS och SRF tillstyrker, men FAR efterlyser vissa klarlägganden i fråga om borgenärsskyddet. Det gör också bl.a. Svea hovrätt.

... att inte lagfästa generella regler om ansvarsgenombrott, men införa en möjlighet till ansvarsgenombrott för miljöskador?

Aktiebolagsformens mest grundläggande kännetecken är ägarnas frihet från personligt ansvar för bolagets förpliktelser. Såväl i gällande lag som i kommitténs lagförslag kommer detta till uttryck redan i lagens första paragraf. På särskilt uppdrag av regeringen övervägde Aktiebolagskommittén om bestämmelsen borde förses med ett generellt undantag för s.k. ansvarsgenombrott. Enligt kommitténs enhälliga uppfattning föreligger det inte något behov av att lagfästa ansvarsgenombrottsinstitutet. Det skulle också enligt kommittén vara mycket svårt, kanske rentav omöjligt, att formulera en lagtext på detta område, som tillgodoser rimliga anspråk på rättssäkerhet samtidigt som den ger domstolen möjlighet att i varje enskilt fall bedöma huruvida aktiebolagsformen kan sägas ha missbrukats. Kommitténs slutsats är därför att ansvarsgenombrottsinstitutet inte bör lagfästas utan även fortsättningsvis utvecklas genom domstolspraxis och doktrin. På ett särskilt delområde, nämligen miljöområdet anser emellertid kommittémajoriteten att institutet ansvarsgenombrott bör komma till uttryck i lag. Mot detta reserverar sig flera ledamöter och i stort sett samtliga sakkunniga i kommittén.

Svenskt Näringsliv och Handelskammareförbundet, Svensk Handel, Företagarnas Riksorganisation, Kommerskollegium, Stockholmsbörsen, Fondhandlareföreningen och Bankföreningen, Fjärde AP-fonden, Fondbolagens Förening, Aktiespararna, Kommunförbundet, Svenska Kreditföreningen, FAR, SRS och SRF stöder uttryckligen eller lämnar utan kommentar kommitténs förslag att i aktiebolagslagen inte ta in en generell regel om ansvarsgenombrott, men motsätter sig förslaget om ansvarsgenombrott på miljöbalkens område. Flera av dessa remissinstanser menar att kommittén inte redovisat behovet av ett ansvarsgenombrottsinstitut på miljöområdet. De anser också den föreslagna regeln vara behäftad med allvarliga brister från rättsäkerhetssynpunkt. Likartade synpunkter framförs av Ekonomistyrningsverket och Invest in Sweden Agency.

Riksåklagaren beklagar att betänkandet inte innehåller ett förslag om en generell ansvarsgenombrottsregel och menar att frågan bör bli föremål för förnyade överväganden i särskild ordning. Riksåklagaren är dessutom av den uppfattningen att kommitténs förslag på miljöbalkens område visar att det går att formulera en från rättssäkerhetssynpunkt godtagbar regel om ansvarsgenombrott. Ekobrottsmyndigheten konstaterar i sitt remissvar att ansvarsgenombrottsproblematiken visserligen inte har någon direkt bäring på möjligheterna att utreda ekonomisk brottslighet, men att en bestämmelse om ansvarsgenombrott ”skulle kunna ha en icke obetydlig brottsförebyggande effekt”. I likhet med Riksåklagaren menar Ekobrottsmyndigheten att frågan bör bli föremål för förnyade överväganden i särskild ordning – kommittén har inte gjort vad den borde. En delvis annorlunda uppfattning har BRÅ som instämmer i kommitténs slutsats att en generell ansvarsgenombrottsregel inte bör tas in i lagen. BRÅ har emellertid inget att erinra mot att frågan utreds ytterligare. Riksskatteverket lämnar kommitténs förslag utan kommentarer. Kronfogdemyndigheten instämmer i slutsatsen att inte lagfästa en generell regel om ansvarsgenombrott, men menar i likhet med kommittémajoriteten att möjligheten till ansvarsgenombrott på miljöbalkens område bör komma till uttryck i lag. Det gör också Uppsala universitet.

Ett par remissinstanser har ombetts att endast yttra sig över frågan om ansvarsgenombrott på miljöbalkens område. Dit hör bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län som helt avstyrker förslaget och skriver: ”Om institutet ansvarsgenombrott skall införas inom något område bör det knappast ske kopplat till miljöbalkens efterbehandlingsbestämmelser som nyligen införts och som ännu är relativt oprövade. Närmast ger förslaget om ansvarsgenombrott intryck av att ha tillkommit med anledning av att kommittén i direktiven fått i uppdrag att lägga fram ett förslag till lagreglering av institutet.” Helt annorlunda ser Länsstyrelsen i Östergötlands län på saken, som tillstyrker. Det gör också Naturvårdsverket.

Svea hovrätt (som i denna fråga samrått med Miljööverdomstolen) kommenterar inte frågan om ett generellt ansvarsgenombrott, men ställer sig i princip positiv till införandet av en möjlighet till ansvarsgenombrott på miljöbalkens område. Frågan är dock enligt hovrätten inte tillräckligt analyserad. Större tvekan uttrycker Stockholms tingsrätt, som konstaterar att ett lagfäst ansvarsgenombrott, om det alls skall förekomma, måste motiveras principiellt, ”exempelvis så att aktieägarens begränsade ansvar skall kunna brytas igenom i sådana fall där ett upprätthållande av principen om hans ansvarsbegränsning skulle kränka någon annan likaledes grundläggande princip i rättsordningen”. Malmö tingsrätt intar en likartad hållning. Tingsrätten finner det svårt att motivera en generell ansvarsgenombrottsregel och finner den föreslagna regeln på miljöbalkens område ”principiellt tvivelaktig”.

Advokatsamfundet menar att den föreslagna regleringen på miljöbalkens område skulle få ”svåröverskådliga och allvarliga konsekvenser såväl för enskilda som för investeringsklimatet för svenska aktiebolag”. Förslaget bör enligt samfundet inte läggas till grund för lagstiftning. Även Konkursförvaltarkollegiernas förening avstyrker förslaget och skriver: ”Det är föreningens uppfattning att om ansvarsgenombrott skall införas, skall betryggande rättssäkerhetsgarantier tillskapas så att ansvaret för den aktive från början klart kan överblickas och bedömas. Så är inte fallet med nuvarande förslag.” Även Ackordscentralen motsätter sig förslaget.

Vad händer nu?

Aktiebolagskommitténs förslag till ny aktiebolagslag är nu föremål för beredning i Justitiedepartementet med siktet inställt på en proposition våren 2003. Remissinstansernas svar kan knappast ge anledning att sänka den ambitionsnivån.

Ekon. lic. Rolf Skog är föredragande i Aktiemarknadsnämnden och har varit sekreterare i den statliga Aktiebolagskommittén. Han medverkade senast i Balans nr 4/2001.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...