Balans nr 11 2001

Göran Tidström: ”Frågan om revisorns oberoende är i ett vidare perspektiv inte något stort ämne i den internationella debatten”

Frågan om revisorns oberoende är i ett vidare perspektiv inte något stort ämne i den internationella debatten. När vi i Europa diskuterat revisorsfrågor har det varit en följd av harmoniseringssträvanden, och oberoendet har då inte stått i centrum för diskussionen.

Så säger FEE-presidenten (och ordföranden i Öhrlings PricewaterhouseCoopers) Göran Tidström apropå samtalet om oberoende och analysmodell i förra numret av Balans.

Tre hörnstenar

Han menar att det finns tre hörnstenar på vilket förtroendet för professionen vilar:

  1. Frågan om kvaliteten på den finansiella rapporteringen. (”Vad är det som har blivit fel vid eventuella fallissemang? Ja, inte brukar det vara revisorns oberoende som det handlar om då.”)
  2. Utvecklingen av corporate governance, rollspelet mellan företagsledning, styrelse, revisorer.
  3. Att revisorerna verkligen levererar högklassig revision anpassad till näringslivets krav.

– Den tredje biten kan man sedan dela upp i tre huvudpunkter, säger Göran Tidström. För det första handlar om det internationella revisionsstandards. Vi tittar ju just nu på ISA, det regelverk som FAR översatt till RevS, för att se om de är tillräckligt bra som de är.

– Vidare handlar det också om kvalitetskontroll och om etik och oberoende. Detta sista är väl det som visat sig minst intressant att diskutera för den informerade intressenten, t.ex. näringslivet, eftersom man har fullt förtroende för professionens integritet.

Men Göran Tidström påpekar också att det gentemot den inte fullt så informerade intressenten, t.ex. medier och allmänhet, är viktigt med pedagogiken. Han betonar också att professionen i alla tider haft att hantera de här frågorna och att man just därför har självreglering under offentlig tillsyn.

– Analysmodellen är egentligen inget nytt. Den speglar det faktiska beteendet inom den europeiska professionen. Vad som är nytt i den svenska modellen är de tydligare kraven på dokumentation.

USA då?

– I den amerikanska debatten noterade man att det här och var fanns brister i tillämpningen av redovisningsprinciperna. Då ifrågasatte tillsynsmyndigheten, SEC, branschens fokusering på kvalitet vad gäller revisionsprodukter och finansiell rapportering.

Men det handlade alltså inte om rådgivarrollen. Slutsatsen av den debatten var att MDP med befintliga regler och ramverk inte var något problem.

Stöd för rådgivarrollen

– Rådgivarrollen stöds av både europeiska och amerikanska myndigheter, betonar Tidström och påminner om att den förre SEC-chefen Arthur Levitt i ett av sina sista framträdanden talade sig varm för den fristående praktikern, att dennes kunnande och råd fungerar som ett viktigt kitt i näringslivet. EU-kommissionären Pedro Solbes har varit inne på liknande tankegångar.

Det tycks som om de synpunkter ”ur Hudiksvalls-perspektiv” på frågan om oberoende och rådgivning som SRS-ordföranden Leif Edling framförde i debatten förra numret av Balans alltså får något eldunderstöd på det internationella planet.

Göran Tidström återknyter till samtalet i Balans:

– Om man ser det här övergripande och tar hänsyn till alla delar i systemet, så är det svårt att se det som annat än ett mycket teoretiskt problem. Det finns ingen empiriskt grundad anledning att påstå att bristande oberoende eller objektivitet skulle vara ett omfattande problem. Och jag hoppas att vi efter den genomgång som nu gjordes också kan konstatera att systemet verkligen är välavvägt och bra.

Bengt Holmquist

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...