Balans nr 11 2001

Flerkompetensbyråer: Advokatsamfundets ordförande – Goda erfarenheter – på armlängds avstånd

Advokater får enligt rättegångsbalken inte ha bolag med andra än advokater.

– Regleringen är till för klienterna, inte advokaterna, säger Axel Calissendorff, ny ordförande i advokatsamfundet sedan den 1 juli och verksam vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Normsystemet och vår syn på multidisciplinära partnerskap är internationellt sett inte alls unika även om vissa skillnader finns. Våra klienter har ett antal privilegier som de inte har på en revisionsbyrå.

Regeln skulle bli meningslös

Men lagen ger också möjlighet till undantag, eller hur?

– Att tillåta MDP:er med revisorer vore ett så långtgående undantag att innehållet i lagregeln i det närmaste skulle bli betydelselöst.

Samarbete mellan advokatfirmor och revisionsföretag är däremot tillåtet i många sammanhang. Axel Calissendorff har egna positiva erfarenheter av det – i situationer där revisorerna i första hand är konsulter. Han är ordförande i Mannheimer Swartlings grupp för företagsöverlåtelser. Vid stora överlåtelser medverkar ofta ett lag av kvalificerade rådgivare av olika slag, däribland revisorer.

– Jag har många goda erfarenheter av affärer där vi arbetar på samma sida mot ett gemensamt mål och granskar varandras råd på armlängds avstånd. En utmärkt ordning – i klientens intresse.

Inga ”kinesiska murar”

– Advokatfirmans och revisionsfirmans roller är olika. Klienternas privilegier kan inte skyddas med kinesiska murar inuti revisionsbyråerna. Från trovärdighetssynpunkt är det osunt att revisionsbyråns ena ben, revisionsverksamheten, reviderar räkningar och råd från det andra benet, en konsultverksamhet – med eller utan advokater. Det är bättre att våra råd och fakturor revideras av någon helt oberoende. Från klienternas och samhällets synpunkt måste både revisionen och rådgivningen vara oberoende.

Det är stor skillnad i normsystemen: en advokat ska uteslutande beakta klientens intresse medan revisorns skyldigheter är betydligt vidare.

Misstanke om brott

– Ta till exempel misstanke om brott som grundar anmälningsskyldighet för en revisor. Så är det aldrig för en advokat. Misstänker vi att en huvudman avser att begå ett brott tar vi hand om det inom ramen för det förtroliga samtalet med klienten.

Axel Calissendorff tar också upp fallet med det nära samarbete mellan advokatfirmor och revisionsfirmor som det holländska advokatsamfundet sagt nej till och som nu prövas i EG-domstolen.

– Det holländska samfundets eget normsystem är faktiskt lite mer vänligt stämt mot samarbeten över professionsgränserna. Trots det ser man objektiva skäl mot att ha advokater och revisorer i ett fullt integrerat samarbete.

Oroad över analysmodellen

Axel Calissendorff är oroad över de normer för revisorer som är på väg in i revisorslagen. Han tänker på analysmodellen för revisorns oberoende.

Modellen innebär att revisorn i varje uppdrag efter ett visst schema prövar om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet. Är det så ska revisorn avsäga sig uppdraget om det inte går att ta till motåtgärder, till exempel att engagera en tredje part i granskningen.

Här kan man tänka sig att revisorns oberoende kan ifrågasättas om revisorn som konsult exempelvis ger juridiska råd. Ifrågasättandet ska revisorn göra själv.

– Genom att tillåta analysmodellen beaktar lagstiftaren – säkert inte utan fog – att många små företag ställs utan juridiskt biträde om inte revisorn får gå in som konsult. Detta tar lagstiftaren till intäkt för att lämna fältet fritt i alla slags företag. Det tyder på bristande analytisk ork och verklighetsförankring. Modellen blir inte bra utom möjligen, låt oss tro och hoppas det, för de mindre företagen. Men större bolag står inte inför det inte särskilt attraktiva valet mellan råd hos revisionsbyrån eller inga råd alls. Jag tror att här har man helt enkelt svalt en skickligt utformad lagregel från revisorsorganisationerna. Det är min bild.

Näringsfrihet gäller

Axel Calissendorff betonar att näringsfrihet råder:

– Det finns inget ombudstvång vid domstol. (Utom i det nya förslaget om grupprättegång som vi i sig ogillar men där vi tillstyrkt ombudstvång därför att det är sakligt motiverat.) Vi säger inte nej till konkurrens från revisionsbyråers juridiska enheter. Vi påstår inte att de inte får uppträda i domstol. Näringsfriheten i det här landet ligger stenhårt fast hos advokatsamfundet.

Calissendorff tror inte på något strömhopp av advokater till revisionsfirmor:

– Här i Sverige, precis som i utlandet, ser vi att inte så få jurister kommer tillbaka från revisionsbranschen. I år har sju av dem som lämnade samfundet under 1999 och 2000 kommit tillbaka.

Calissendorff tror inte att advokatsamfundet riskerar att marginaliseras:

– Advokatbyråernas kultur är attraktiv för juristerna, inte minst för de unga. Än så länge tror jag att det är roligare att vara en framstående jurist bland advokater än att vara jurist på revisionsbyrå. Där är det typiskt sett, med några få lysande undantag, inte så lätt för juristen att få samma status som en revisor.

Inget allvarligt hot

– På marknaden ser vi att de kvalificerade juridiska råden i stor utsträckning ligger kvar hos advokaterna. De etablerade advokatfirmorna har ännu inte sett revisionsbyråernas juridiska enheter som ett allvarligt hot. Vid stora transaktioner talar näringslivet med revisionsbyråerna och deras konsultenheter men på den legala sidan går företagen i regel till någon av de etablerade advokatfirmorna. Så här långt har advokaterna klarat konkurrensen bra.

Ni är alltså inte rädda för att förlora pengar?

– Vi månar om klienternas privilegier. De säljer vi inte. Konkurrens är vi inte så rädda för. Vi är medvetna om att det med varierande framgång gjorts och kommer att göras stora satsningar på olika håll.

– Revisionsbyråerna har varit framgångsrika på skatteområdet. De byggde tidigt upp stora skatteenheter. Där är konkurrensen från advokatbyråerna inte så särskilt hård. I samband med due diligence (genomgångar och kontroller inför stora uppköp och investeringar) läggs ofta en stor del av skattearbetet på revisionsbyråerna. Det är också vad jag brukar rekommendera. Revisionsbyråer är ofta bättre på att gå igenom gamla deklarationer, uppbörder, moms och andra skatter. De har strukturer och resurser för detta. Timnormerna för vissa handläggare är bättre anpassade för den sortens arbete än hos advokatbyråerna. Det gäller även advokatbyråer med framstående skatteavdelningar.

Gränserna faller

Tror du inte att advokaternas normsystem förändras i framtiden?

– Jo, absolut. Det händer redan saker. Vi är inne i ett allmänt sett dynamiskt tidevarv där vi ser tydliga tecken på hur gränserna faller. På den legala marknaden är skillnaderna internationellt mycket större än i revisionsbranschen. Många länder har ett mer eller mindre utvecklat advokatmonopol.

Det finns en europeisk advokatorganisation som arbetar för harmonisering. Den heter CCBE, Rådet för advokatsamfunden i den europeiska unionen (Conseil des Barreaux de l’Union européenne), med kontor i Bryssel. (Förkortningen CCBE låter sig numera inte uttydas på något av organisationens tretton språk.)

Utländska advokater

Vissa spår av harmonisering finns redan. I Sverige har det till följd av närings- och etableringsfriheten länge varit tillåtet för utländska advokater att ge råd. Det går numera att etablera sig permanent i Sverige och arbeta under sitt hemlands advokattitel. Man kan också åberopa sin utländska advokattitel för att komma in i Sveriges advokatsamfund enligt ett förenklat förfarande utan egentliga krav på utbildning. Det krävs ingen svensk jur. kand. Det behövs intyg om språkkunskaper i svenska och en lite mindre omfattande utredning av kunskaperna i svensk rätt. De svenska kraven på praktik behöver heller inte uppfyllas. Detta följer EUs utbildnings- och etableringsdirektiv och finns etablerat i samfundets stadgar.

– Detta är bara startpunkten för den utveckling som kan skönja, säger Axel Calissendorff. I Sverige krävs det vid en internationell jämförelse väldigt mycket utbildning och praktiktid för att bli advokat. Enligt min mening bör praktikkraven i Sverige förkortas från fem till tre år. Styrelsen har dock hittills valt att behålla femårskravet. Men den kortare tiden måste fyllas med kvalitet enligt bestämda krav.

Advokatexamen införs

År 2004, med utbildningsinsatser från och med nästa år, införs en advokatexamen som krav för att komma med i samfundet. Under tre års tjänstgöring ska blivande advokater underkasta sig en relativt omfattande utbildning som leder fram till en avslutande muntlig examination.

Ansvarig för examinationen blir en utbildningsnämnd som just håller på att utses. Nämnden får sju ledamöter: advokater i majoritet, därtill en eller två domare och någon från den akademiska världen. Namnen är inte klara men det kan sägas att det rör sig om ytterst framstående yrkesmän och minst en dito kvinna.

Detta kan låta gammalt och bekant i revisorsvärlden.

– Ja, på flera av dessa områden har revisorerna varit före oss – och kloka, säger Axel Calissendorff. Vi kommer säkert inte ifrån att, som i många andra länder, införa krav på fortbildning av advokater.

Specialiserad fortbildning

Den tiden är förbi när man kunde bli advokat vid trettio års ålder och kunde anse sig fullärd fram till pensionsåldern eller ännu längre.

Det är inte omöjligt att fortbildningen blir specialiserad. Den som bara arbetar med familjerätt ska inte liksom affärsjurister behöva gå kurser i nya aktiebolagslagen. Och tvärtom. Kanske behandlar fortbildningen inte bara rättsområden utan även etik, informationsteknik med mera.

– Sådana tankar finns i den nya samfundsstyrelsen, säger Axel Calissendorff, 48, (som för resten är ny i samfundssammanhang, han blev ordförande direkt utan att tidigare ha suttit i huvudstyrelsen). Naturligtvis ska vi ta hänsyn till äldre yrkesutövare.

De stora advokatbyråerna klarar i stort sett utbildningssatsningarna på frivillig väg. De har redan ett eget system för utbildningen. De är konkurrensutsatta på en marknad med revisorer, utländska advokater – och alltmer krävande klienter.

– Ytterst har utbildningssatsningarna att göra med att yrket ska bli ännu mer attraktivt, säger Axel Calissendorff.

Kunderna vill handplocka

Han tror att advokatbyråerna i Sverige står starka även i framtiden. Han pekar på två undersökningar utförda av oberoende institut:

– Typiskt hos den lite mer sofistikerade köparen bland svenska och utländska företag som köper affärsjuridiska tjänster i Sverige är att de inte ser någon särskild fördel med att byrån ingår i en stor kedja. De ser inte one-stop-shopping som någon fördel. De ser nackdelar med att anlita revisionsbyråns jurister. De vill plocka ut huvudansvariga personer på advokatbyrån och på revisionsbyrån för respektive område.

Inge Wennberg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%