Balans nr 11 2001

Euroinformation i svenska årsredovisningar 2000: Upplysningarna har inte blivit fler

Fem svenska börsnoterade bolag väljer att inte alls nämna euron i sin årsredovisning. Och endast tre företag tar upp hur mycket en övergång till euro kostar företaget. Ewa Fallenius redogör här för årets undersökning om euroinformation i svenska företags årsredovisning.

För tredje året i rad har Öhrlings PricewaterhouseCoopers gått igenom den information som företag har lämnat i sin årsredovisning angående effekter och åtgärder på grund av införandet av den gemensamma europeiska valutan, euron. Dessa undersökningar har tidigare presenterats i Balans nr 11/1999 och 11/2000. Euroinformationen i 1999 års årsredovisningar ökade generellt jämfört med året innan, men har sedan dess minskat. De företag som tidigare lämnat utförlig information gör det fortfarande och de som givit mycket knapphändig information har inte förbättrat sig alls.

Bakgrund

Nu återstår endast någon månad innan euroländernas valuta byts ut helt mot euro. Många ser övergången till sedlar och mynt samt kravet för företag och organisationer att redovisa i euro som den egentliga starten för Europavalutan, även om euron funnits sedan 1999. Det har därför varit extra intressant att granska företagens årsredovisningar för år 2000. Årets redovisningar var sista möjligheten att ge information om statusen i förberedelserna för den nya valutan i de tolv euroländerna.

Den ekonomiska och monetära unionen, EMU, och införandet av en ny europeisk valuta, euron, kommer att få stora konsekvenser för företag, vare sig de befinner sig i eller utanför eurozonen. Effekterna kommer att bli både operativa och strategiska. Bildandet av ett nytt stort valutaområde utan växelkursrisker innebär nya affärsmöjligheter för företag genom förändrade konkurrensvillkor och nya marknadsstrukturer.

EMU och euron utgör en av vår tids största förändringar för näringslivet i Europa. För att externa intressenter ska få en uppfattning om hur dessa förändringar beaktas av företagsledningen krävs en någorlunda detaljerad redogörelse i årsredovisningen över företagsledningens bedömning av effekter på företagets verksamhet och de åtgärder som planeras.

Kartläggning av euroinformation hos A-listans mest omsatta bolag 2000

För att kunna jämföra innehållet i årsredovisningarna har ett antal kriterier satts upp. Vi har använt oss av samma kriterier som tidigare år, för att kunna jämföra informationen med tidigare års undersökningar. Kriterierna för 1998 års årsredovisningar skiljer sig dock en aning från övriga år.

Vi har gått igenom den euroinformation som de 34 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsens A-lista under 2000 redovisar i sina årsredovisningar för 2000. Det är i stort sett samma bolag som tidigare år, med undantag av ett fåtal som har kommit till eller försvunnit. Utvärderingskriterierna bygger till viss del på SEC:s (Securities and Exchange Commission) informationskrav för bolag noterade på amerikanska börser, som återfinns i ”Staff Legal Bulletin no 6”.

  1. A. Särskilt avsnitt kring EMU och euron. Man har gett EMU-/eurofrågan särskild tyngd genom att belysa den i särskilt rubricerat avsnitt antingen i förvaltningsberättelsen eller i den allmänna verksamhetsöversikten.
  2. B. Resultateffekt pga. marknadsförändringar. Beskrivning av utveckling eller osäkerhet som kan ha stor betydelse för resultatet t.ex. ökad konkurrens pga. ökad pristransparens på EU-marknaden.
  3. C. Projekt och IT-konvertering. En beskrivning av de projekt man initierat för att kunna hantera en övergång till euron, t.ex. en grupp som koordinerar koncernens euroförberedelser eller en handlingsplan för hur affärssystemen ska kunna hantera euro (en uppgift som kan vara mycket omfattande och komplicerad).
  4. D. Kostnader. Uppgifter om hur mycket kostnader en euroövergång medför.
  5. E. Valutakurseffekter och liknande exponering. Företag som har investerat eller lånat pengar i en valuta som inte är deras egen affärsvaluta ska diskutera riskexponering, om påverkan av möjliga växelkursförändringar skulle vara betydande.

Tidigare år har även juridisk påverkan, t.ex. kontraktskontinuitet och skattepåverkan, bedömts. Det kan dock konstateras att varken i år eller förra året har några av de undersökta företagen berört detta ämne.

Exempel på information under respektive punkt:

A. EMU-avsnitt

Några företag som har särskilt bra och avskilda delar är Volvo, Pharmacia, Securitas och Industrivärden. Volvo informerar i detalj om koncernens arbete med att implementera euron i verksamheten. Man skriver bl a: ”Volvo verkar för en tidig övergång till euron hos leverantörer och kunder, eftersom en gemensam valuta förenklar beräkningar och administration”. Vidare skriver man: ”Sedan 1999 har det varit möjligt att notera svenska aktier i euro på om Stockholmsbörsen. Volvo har inte valt att notera sina aktier eller rapportera i euro, men kommer att göra det om intresset från aktieägare och investerare ökar.” Securitas har med ett speciellt euroavsnitt i förvaltningsberättelsen. Där informerar man bl.a. om att ”den nya gemensamma europavalutan, euron, infördes i åtta av koncernens verksamhetsländer den 1 januari 1999.” Man skriver även att ”ett krav för att en enhet inom Securitaskoncernen ska få gå över till euron som funktions-/redovisningsvaluta är att växelkursen mellan den nationella valutan och euron är fast. Securitas förutser en positiv påverkan på koncernens verksamhet genom införandet av euron.”

B. Resultateffekt

”Den totala fakturerade försäljningen i Storbritannien minskade främst till följd av prispress, delvis orsakad av eurons relativa försvagning gentemot det brittiska pundet.” (AstraZeneca)

”Euron innebär ökad genomlysning av priser mellan olika marknader och har därmed samband med strategiska marknadsfrågor. Prisjämförelser blir enklare och tydligare mellan liknande produkter i olika länder, vilket kommer bidra till en ökad konkurrens.” (Electrolux)

C. Projekt

”För de delar av koncernens verksamhet som ingår i EMU-området, och därför påverkas av de lokala valutornas konvertering till euro, löper förberedelsearbetet enligt plan och inga väsentliga problem väntas uppstå.” (SCA)

”Ett projekt pågår för övergång till euron som basvaluta för samtliga koncernbolag inom EMU-området senast vid utgången av 2001. Merparten av IT-systemen inom dessa bolag anpassades för detta under 2000.” (Electrolux)

D. Kostnader

”Kostnaden för Volvos övergång till euro inom EMU beräknas bli mindre än 0,1 % av omsättningen. Den övervägande delen av dessa kostnader hänförs till IT.” (Volvo)

”As of December 31, 2000, the company’s systems were euro compliant, and during 2001 they all will have been converted to euro as their local currency. The cost of this effort through 2000 was approximately $9 million with an additional amount of $3 million expected before

January 1, 2002.” (Pharmacia)

E. Valuta

”En ändring av eurokursen med 10 öre skulle ge en motsvarande effekt av 75 msek.” (Sandvik)”Utanför USA är Euron koncernens viktigaste valuta. En förstärkning av Eurons växelkurs med en procent mot dollarn beräknas förbättra koncernens redovisade årsomsättning med ungefär 20 MUSD och årets rörelseresultat med ca 2 MUSD.” (Autoliv)

Prisförändringar påverkar rörelseresultatet

Euron är ett stort steg framåt i skapandet av en verklig gemensam marknad i Europa. De stora prisskillnader som råder inom olika delar av EU kommer att minska. Euron driver på harmoniseringen av olika priser dels genom den direkta pristransparens som uppkommer av att kunna jämföra priser med samma nämnare, dels genom att osäkerheten kring de valutafluktuationer som vi sett under 1990-talet försvinner mellan de deltagande länderna. Allt detta leder i slutänden till en tuffare konkurrenssituation och pristrenden kommer att vara neråtgående i stora delar av EU och inte minst i Sverige.

För att illustrera hur lägre priser kan påverka ett företags resultat har, liksom föregående år, en beräkning gjorts där omsättningen i de studerade företagen minskar med en procent, allt annat lika. Det genomsnittliga rörelseresultatet sjunker med ca 7,0 %, vilket även blev utfallet föregående år. Detta exempel visar på vilken skillnad en liten förändring av omsättningen kan få på det slutliga resultatet.

Sammanfattning av svenska företags euroinformation

De företag som tidigare år har haft en hög informationsnivå ligger fortfarande på en hög nivå. Det rör sig ännu en gång om de svenska företag som är noterade även i USA, där kraven på euroinformation är högre än i Europa. USA gick tidigt ut med krav på detaljerad information om företagens euroförberedelser. Detta kan ses i motsats till Sverige, där några sådana krav aldrig har ställts, trots att båda länderna befinner sig i samma situation, dvs. utanför EMU. Det är anmärkningsvärt att hela fem svenska börsnoterade bolag väljer att inte alls nämna euron i sin årsredovisning.

Drygt hälften av företagen har beskrivit hur euron har påverkat marknadssituationen och företagets resultat. Nästan samtliga undersökta bolag har nämnt växelkurspåverkan och valutaexponering. Inget företag har berört de juridiska aspekterna av införande av euron, vilket inte heller gjordes föregående år.

Det mest anmärkningsvärda och för aktieägarna mest intressanta är kanske vilka extrakostnader som är förenade med övergången till euro. Endast tre företag tar upp hur mycket en övergång till euro kan komma att kosta företaget. Några anger att ”det kommer att kosta mycket” eller ”kostnaderna integreras i verksamheten”, men ingen siffra nämns. Den låga informationsnivån kring kostnaderna får betraktas som anmärkningsvärd. Särskilt i jämförelse med informationen kring millenieproblematiken.

Avslutande kommentarer

Flera företag har säkert gjort mer än vad de nämner i årsredovisningen. Ett exempel är Autoliv. De har endast ökat sin euroinformation marginellt i sin årsredovisning jämfört med föregående år. Enligt andra källor är de däremot väl förberedda för eurons intåg och erbjuder redan nu sina motparter att gå över till euro när de så önskar.

Det finns inget uttalat krav för svenska företag att ge någon euroinformation i sin årsredovisning. Dock bör man som aktieägare kunna kräva en god information om för företaget väsentliga händelser. Den enda slutsatsen man kan dra av resultatet är att bytet från tolv valutor till en inte förefaller utgöra en väsentlig händelse för ett flertal av Sveriges största koncerner.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe”. Hon skriver regelbundet spalten EUROpa-frågor i Balans.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%