Balans nr 11 2001

Finforum 2001: Pengarna och livet

Sten Lindholm, informationschef 1990–2001 på SCA och dessförinnan på AGA, talade om både finansiell redovisning och etiskt och socialt ansvarstagande.

– Informationen ska ske så snabbt i dag, säger Sten Lindholm. Få har tid att tänka efter innan man skriver något. Vi har fått en kvartalskapitalism.

Ibland har Sten Lindholm skänkt avundsjuka tankar på företag som Ikea och Tetra Laval. De är inte utsatta för den så kallade marknaden.

– Alltså den marknad som alltid sägs ha rätt – vilket jag tror är ett av de mest överskattade påstående man kan göra.

Oetiskt agerande riskerar värde

– Vi pratar mycket om kassaflöden och sånt, säger Sten Lindholm. Vi måste vidga oss. Hållbarhetsfrågorna har stor sprängkraft. Miljön har varit i fokus länge. Nu kommer sociala och etiska perspektiv. Inte minst för konsumentföretagen.

Sten Lindholm är engagerad i Amnestys Business Group.

Han poängterar att lönsamma företag skapar värde, vilket inte är något nytt, men att oetiskt agerande företag riskerar värde. Som för Shell och Nike.

Sten Lindholm konstaterar att vi hade en fastighetsbubbla på åttiotalet och en IT-bubbla på nittiotalet. Men beträffande IT är han något ödmjuk. IT är inte bara konsulter och Internet. IT är också en teknik som den så kallade gamla ekonomin utnyttjar och kommer att utnyttja väldigt mycket. De bästa IT-företagen kommer att överleva och generera värden till sina ägare.

– Nu under 2000-talet kommer tillväxtföretagen. De växer under lönsamhet, de skapar värden.

Kassaflöden och likvida aktier

Men vad är det då som internationella investerare tittar på i dag?

– Amerikaner har sedan decennier fokuserat på kassaflöden och vinster. Européer har fokuserat lite mer på avkastningen på kapitalet.

– Likvida aktier är också viktigt. Jag har ofta träffat utländska investerare som inte velat gå in i SCA därför att de ansett att likviditeten i aktien varit för låg.

När det gäller likvida aktier är också en annan fråga relevant:

– Det började på åttiotalet. Många företag ville gå in på så många börser som möjligt. Men då minskade likviditeten i aktierna.

Börsvärdet är naturligtvis också viktigt. Ett högt börsvärde leder till att aktien kommer med i olika index som investerarna intresserar sig för.

Minskade rörelserisker

– Utländska investerare fokuserar också på riskbedömning. De vill reducera hoten och öka möjligheterna. De granskar finansiella risker och rörelserisker.

I SCA minskade rörelserisken hela nittiotalet genom fokus på mindre konjunkturkänsliga högförädlade produkter: toalettpapper, blöjor, dambindor etc.

– Minskade rörelserisker ger också möjligheter att öka de finansiella riskerna.

En del investerare undrade varför SCA inte köpte tillbaka egna aktier när den möjligheten öppnades. Det kunde ju ge ökad vinst per aktie.

– Det har ofta visat sig att återköp inte varit speciellt bra. Återköp eller inlösen ger en signal till marknaden att man har brist på bra investeringsalternativ. Och att köpa tillbaka egna aktier i medelstora företag – SCA är i dag ett medelstort företag – minskar likviditeten i aktien. Det kan slå på börsvärdet.

Byggde sönder marknaden

Branschstrukturen är också intressant. Skogsindustrin haft haft problem med överetablering.

– När skogsindustrin började tjäna pengar användes ofta dessa pengar till att investera i nya skogs- eller pappersmaskiner. Marknaden byggdes sönder. Detta fattade inte skogsindustrin och kanske inte heller annan basindustri. Man räknade på avskrivning på kapital i stället för att titta på kassaflödet.

Ta en stor maskin som ska skrivas av på tjugo år. Efter tio år finner företaget att det tjänar massor med pengar. Vad göra? Jo, investera i ny maskin. Men då har man glömt den ekonomiska livslängden på tjugo år. Man har inte tänkt på hur kassaflöde genereras utan säger bara ”oj, vad det går bra”.

– Nu har hela industrin konsoliderats och är försiktigare med nya investeringar. Jämför gärna med IT-branschen och dess överkapacitet.

Framtidstro och självförtroende

För Sten Lindholm har det under alla år varit en utmaning att arbeta mot aggressiva investerare, analytiker och journalister.

– Vi har sett SCA kölhalas. Det har kommit alla upptänkliga förslag på hur SCA borde drivas. En svag ledning och en svag styrelse hade kastat in handduken. I dag är aktien en kursvinnare. SCA har marknadens förtroende. Företaget har framtidstro och självförtroende. SCA:s värde ökar genom lönsam tillväxt.

För ett par år sedan var bilden en annan. Det fanns en debatt om att stycka eller slakta företaget.

– Medierna hängde på. Det gav intern oro och strategisk osäkerhet. SCA var lika lättstyckat som en älg sa den journalist som i dag i Finanstidningen höjer SCA till skyarna.

Varför omvärderas företaget?

– Varför omvärderas nu företaget? Ledningen och strategin är desamma. SCA gjorde en tydlig och logisk koppling mellan strategi och värdeskapande. Ett ökat värdefokus skapade en positiv utveckling. Vi skärpte kommunikationen betydligt.

– Huvudbudskapet till marknaden var tillväxtpotentialen inom hygien och förpackning. Det har vi kört sedan 1997. SCA är i dag åttiofem procent hygien och förpackning och bara femton procent traditionell skogsindustri.

– Vi gjorde också en avvägning mellan expansionsinvestering och utdelning. Allt som kommer från kassaflödet från rörelsen kan användas dels till expansionsinvesteringar för att ytterligare höja värdet på bolaget, dels till utdelning. SCA delar ut två tredjedelar av kassaflödet från rörelsen.

Hänsyn till miljö och människor

– Men det är inte bara pengarna och den krassa kvartalskapitalismen som bör styra, betonar Sten Lindholm. Vi behöver ta större hänsyn till miljö och människor. Globaliseringen sköts av företagen, inte av politikerna. Och vi ser hela tiden brott mot mänskliga rättigheter. Vi här i Sverige sitter som ”världens svärmor” med medlidande och dåligt samvete. Men det hjälper inte så mycket. Det är handling som räknas.

– Många företag förlorar stora summor på sitt agerande. Det mest flagranta exemplet är Shells agerande i Nigeria. Shell har förlorat ofattbara summor.

– Marknadsekonomi och demokrati hör ihop, fortsätter Sten Lindholm. Det är i grunden bara demokratiska länder som har marknadsekonomi. Kina är ett av flera undantag. Kina är inne i en process. Den kan ta tio, tjugo, trettio år. Men kineserna är på väg.

Rakryggade människor behövs

Amnestys Business Group i Sverige bildades för ett år sedan. Sverige är ganska sent ute. Sådana här Amnesty-grupper finns sedan flera år i bland annat England, Nederländerna, Frankrike och Kanada.

– Nu arbetar vi för att kunna få in svenska företag i gruppen och visa hur de ska agera i olika situationer. Bland internationella investerare finns ett växande intresse för social redovisning. Det är större bland utländska investerare än bland svenska. Särskilt starkt är det i Storbritannien.

– Världen behöver rakryggade människor, säger Sten Lindholm. När företag engagerar sig i rättvisans sak betyder det mycket för många.

Stoppade offentliga avrättningar

Ett exempel. Ett stort svenskt företag skulle investera 100 miljoner dollar i Kina. Styrelsen var på plats i den kinesiska provinsen. På väg till ett möte fick de se en vagnslast fångar på väg till offentlig avrättning. Det kändes som Europa på medeltiden. Styrelsen reagerade: vi kan inte investera här. Vi kan inte skicka hit våra tekniker och marknadsförare med familjer för att se detta hända.

Under hot om att den nya fabriken skulle flyttas till en annan kinesisk provins utan offentliga avrättningar gav myndigheterna med sig. Nu förekommer offentliga avrättningar inte längre i den aktuella provinsen. Lokalt spred det sig också som en löpeld att det svenska företaget låg bakom förändringen.

– Politiker i FN, EU etc. kan inte göra så mycket som företagen. Företagen betraktas som medborgare i de länder som de varit i under många år. De kan agera utifrån att de är lokalt accepterade.

Gensvar bland kunderna

Sten Lindholms kontakter med Amnesty började 1998 när SCA sponsrade Amnestys höstinsamling till Radiohjälpen.

– Jag blev själv väldigt engagerad i arbetet. Det fick också mycket positiva konsekvenser bland kunder runt om i Europa och bland de anställda.

Sten Lindholm sammanfattar:

– Etiskt och socialt ansvar är bra: du gör rätt för dig, du undviker dåligt rykte, du uppnår konkurrensfördelar, du bidrar till en positiv globalisering. God etik är god ekonomi. Företagen bör redan nu bilda ett slags kollektiv för mänskliga rättigheter. Och det arbetet bör starta uppifrån i företagen.

Inge Wennberg

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...