Balans nr 11 2001

Internationellt: Sju utkast till uttalanden från SIC

SIC, det vill säga IASBs motsvarighet till den svenska Akutgruppen, har gett ut sju utkast till uttalanden, varav särskilt D 28 och D 33 har stort principiellt intresse.

D 28, Measurement of Shares Issued as Purchase Consideration

I utkastet till uttalande förtydligas hur ett företag skall värdera förvärvade aktier när likviden utgörs av egna värdepapper. Enligt IAS 22 skall egna värdepapper värderas med utgångspunkt från marknadsvärdet vid ”the date of exchange”. Därmed avses enligt utkastet den dag då köparen tar kontroll över det andra företagets tillgångar och skulder. Om aktier i ett annat företag förvärvats i etapper, så kallade successivt förvärv, skall de egna värdepapperen värderas vid var och en av de tidpunkter då aktieköpet redovisas.

Värdet skall utgöras av börskursen. Avsteg från huvudregeln är endast tillåtet om det kan visas att börskursen inte är tillförlitlig och att ett annat värde är ett bättre mått på verkligt värde.

D 29, Service Concession Arrangements

Med ”service concession” avses att exempelvis staten träffar ett avtal med ett privat företag om att detta skall bygga och driva en väg eller ett sjukhus. Ett svenskt exempel på en service concession är Arlandabanan.

Enligt utkastet skall företag som ingått dylika avtal ge utförlig information om avtalet. Utkastet behandlar alltså inte frågan om hur den här typen av avtal skall redovisas, det vill säga om de kan jämställas med leasingavtal eller ej.

D 30, Translation from Measurement Currency to Presentation Currency

Av SIC 19, Measurement and Presentation of Financial Statements under IAS 21 and IAS 29, anger att det ibland finns skäl att upprätta redovisningen för ett bolag i en annan valuta än den lokala. Det vanligaste exemplet gäller dotterbolag i höginflationsländer. I dessa kan dollarn vara den mest naturliga valutan eftersom priserna kan vara knutna till dollarkursen. Dollarn skulle alltså i dessa fall utgöra värderingsvalutan (measurement currency) eller den ”funktionella” valutan. Den fråga som D 30 tar upp är hur omräkningen skall ske från värderingsvalutan till rapportvaluta, det vill säga den valuta som koncernredovisningen är upprättad i. Svaret är att omräkningen skall göras med användande av dagskursmetoden. Det innebär att om värderingsvalutan är den lokala valutan i ett höginflationsland, omräkningen skall föregås av en inflationsjustering i enlighet med IAS 29.

D 31, Barter Transactions Involving Advertising Services

Två företag kan träffa en överenskommelse om att var och en skall införa en annons avseende det andra företagets tjänster. Det kan exempelvis gälla tidskrifter eller hemsidor på Internet. Frågan gäller i vilken utsträckning ett företag kan redovisa en intäkt avseende dylika bytestransaktioner. I utkastet föreslås att företag skall redovisa en intäkt motsvarande det verkliga värdet på det annonsutrymme som tillhandahålls förutsatt att detta kan mätas på ett tillförlitligt sätt. En tillförlitlig mätning förutsätter att företaget regelbundet säljer annonsutrymme till andra på kommersiella villkor.

D 32, Web Site Costs

Utgifter för att ta fram en hemsida ger upphov till en internt genererad immateriell tillgång som skall redovisas i enlighet med IAS 38 (det vill säga Rådets rekommendation RR 15). Det innebär att utgifter som har med planeringsstadiet skall kostnadsföras löpande medan utgifter därefter kan redovisas som en tillgång förutsatt att det är sannolikt att de kommer att ge upphov till framtida intäkter. I utkastet framhålles att det sannolikt är mycket svårt att visa att hemsidan kommer att ge upphov till framtida intäkter om syftet med den främst är att utgöra en försäljningskanal, det vill säga att utgifterna närmast har karaktär av marknadsföring.

D 33, Consolidation and Equity Method – Potential Voting Rights

I utkastet anges att ett moderföretag kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag även om det äger mindre än 50 procent av rösterna. Det fall som utkastet behandlar gäller när moderföretaget äger exempelvis preferensaktier eller konvertibla skuldebrev vilka moderföretaget när som helst kan omvandla till röstberättigade stamaktier och därigenom uppnå röstmajoritet. Enligt utkastet skall moderföretag beakta förekomsten av sådana potentiella stamaktier när det avgör om ett annat företag skall redovisas som dotterföretag men alltså endast om dessa kan omvandlas till vanliga röstberättigade aktier när som helst.

Det är inte ovanligt att ett moderföretag önskar behålla kontroll men samtidigt undvika att ett annat företag uppfyller de formella kraven på att utgöra ett dotterföretag. Ett uppmärksammat exempel i början av 90-talet gällde Trygg och dess amerikanska dotterföretag Home.

Utkastet berör inte en typ av överenskommelse som är mycket vanlig i Sverige, nämligen förekomsten av så kallade ”dubbla optioner” avseende aktier i ett annat företag. Härmed avses att både köpare och säljare har utväxlat optioner och där den ekonomiska innebörden är att en överlåtelse skall ske vid en senare tidpunkt varigenom köparen erhåller också formell kontroll över det andra företaget. Min bedömning är dock att det är sannolikt att även dessa överenskommelser omfattas.

D 34, Financial Instruments – Instruments or Rights Redeemable by the Holder

I utkastet upprepas den bestämmelse som återfinns i IAS 32, Financial Instruments, Disclosure and Presentation (nyligen utgiven av Rådet som ett utkast till rekommendation), enligt vilken ett företag som ställt ut en option som ger innehavaren rätt att erhålla kontanter, skall redovisa optionen som en skuld.

Utkastet anger att denna bestämmelse också är tillämplig på bland annat aktiefonder. Sådana fonder, i motsats till investmentbolag, kännetecknas av att andelsägaren kan lösa in sina andelar mot kontanter. Följaktligen utgör fondförmögenheten i en aktiefond egentligen en skuld. Förändringar i storleken av fondförmögenheten, exempelvis på grund av att värdepapper ökat eller minskat i värde, skall i konsekvens härmed redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Förslaget i utkastet är att posten skall betecknas: ”Change in value of liability to repay unitholders’ interests”.

Technical Expert Group igång med arbetet

Den expertkommitté som skall samordna europeiska synpunkter inom redovisningsområdet har nu börjat fungera. Dess namn (om jag uppfattat det korrekt) är TEG (Technical Expert Group) och utgör en del av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). Kommittén sammanträder liksom IASB varje månad och har fram till och med oktober haft tre sammanträden. En del av tiden har gått åt till att finna arbetsformer och att få ett fungerande sekreteriat.

Nyligen fattades ett viktigt beslut, nämligen tillsättande av en generalsekreterare. Valet föll på Paul Rutteman, holländare liksom TEG:s ordförande Johan van Helleman, flerspråkig, med mångårig verksamhet inom europeisk redovisning, inte minst inom Kontaktkommittén (den kommitté som ger råd åt EU-kommisionen i redovisningsfrågor). Jag tror valet av Rutteman är mycket bra, möjligen med reservation för hans ålder.

Ett av syftena med TEG är att utgöra en motvikt till FASB i arbetet på att ta fram nya IAS. Mycket av det som sagts inom IASB hittills tyder på att det amerikanska inflytandet är mycket starkt. Förslagen om ändring av IAS 22 om Koncernredovisning är ett exempel. Paul Volckers (ordförande i IASBs styrelse) uttalanden som pekar mot vikten att anpassa IAS till US GAAP ett annat. Även om alla är överens om det angelägna i ”convergence”, dvs. strävan efter ett gemensamt redovisningsspråk för alla länder, finns det uppfattningar inom US GAAP som kan ifrågasättas. Det gäller inte minst den legala attityd som finns vad gäller redovisningen. I US GAAP finns inte mycket utrymme för ”true and fair”.

Att det finns ett behov av att balansera FASB är alltså många överens om. Huruvida TEG kan ta sig den uppgiften i det mångkulturella Europa är mer tveksamt. Jag tror att under överskådlig tid, tyngdpunkten i europeernas arbete på att påverka IASB kommer att ligga på de brittiska och franska, och i någon mån tyska, normgivande organen.

Den viktigaste uppgiften på kort sikt är att bistå Kommissionen i dess arbete på ändringen av de 4:e och 7:e EG-direktiven. Ändringen skall göra det möjligt för europeiska företag att kunna tillämpa alla de optioner som för närvarande finns i IAS och i de uttalanden som publicerats av SIC. Det finns alltså ingen ambition att inskränka på valmöjligheterna, till exempel genom att ta bort LIFO-alternativet vid lagervärdering. Man menar att det vore fel om man försöker skapa en europeisk version av IAS.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%