Innehåll

Balans nr 12 2001

Revisorns roll i företagens redovisning av socialt ansvarstagande

Fler och fler europeiska företag inser vikten av att ta ett socialt ansvar och utveckla strategier på området. Tendensen är tydlig, skriver Lars-Olle Larsson, marknaden efterfrågar en öppen och pålitlig redovisning av sociala och miljörelaterade faktorer. Och många företag låter idag en oberoende part granska redovisningarna.

Det är ingen tillfällighet att EU-kommissionen nu utfärdat en rekommendation avseende redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företagens årsbokslut och förvaltningsberättelser. Eller en vitbok om ersättningsansvar för miljöskador, som bland annat avser att förhindra transaktioner syftande till att undvika exempelvis saneringskostnader.

Det är inte heller någon tillfällighet att SAS och Volvo Personvagnar presenterat en miljöredovisning respektive en redovisning av ansvarsfullt företagande av hög klass, som nominerats av FAR att representera Sverige i en internationell tävling omfattande 15 länder (se även sid. 6).

Inte heller är det en tillfällighet att många företag idag låter en oberoende part granska redovisningarna för att säkerställa hög trovärdighet.

Tendensen är tydlig och den kommer framöver att i allt högre grad involvera företagens bolagsstämmovalda revisorer. Företagen kommer att behöva hjälp med anledning av nya formella redovisningskrav och inte minst för att på ett bra sätt kunna tillmötesgå marknadens önskemål om en öppen och pålitlig redovisning av sociala och miljörelaterade faktorer.

Företagen höjer nivån för socialt ansvar, miljöskydd och respekten för grundläggande mänskliga rättigheter

Fler och fler europeiska företag lanserar strategier för sitt sociala ansvarstagande (Corporate Social Responsibility, CSR), eftersom de känner av olika former av påtryckningar på de områden som detta berör: miljö, samhälle och ekonomi. Målet är att en satsning på frivilliga åtaganden ytterst skall leda till framtida ökad lönsamhet.

Genom dessa åtaganden, som sträcker sig bortom lagstiftning och andra tvingande regler, visar företagen att de strävar efter att höja nivåerna för social utveckling, miljöskydd och respekten för grundläggande mänskliga rättigheter. Man välkomnar öppenhet och förenar olika intresseriktningar i en övergripande syn på kvalitet och hållbar utveckling.

I en grönbok (Green Paper) kallad Promoting a European framework for Corporate Social Responsibility har EU-kommissionen presenterat ett diskussionsunderlag för en vid debatt om hur EU skall kunna främja CSR på såväl europeisk som global nivå.

Man ser CSR som en viktig del i strävan mot EUs strategiska mål: att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel att åstadkomma hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen samt bättre social samverkan.

Här följer några reflektioner i samband med EUs Green Paper.

Ett koncept för ett bättre samhälle

CSR är i huvudsak ett koncept enligt vilket företag beslutar sig för att aktivt bidra till ett bättre samhälle och en renare miljö. I anslutning till att EU försöker att identifiera gemensamma värderingar i en stadga för mänskliga rättigheter (Charter of Fundamental Rights) har allt fler företag i Europa insett sitt sociala ansvar och kommit att betrakta det som en del av sin identitet.

När CSR utvecklas till en process för företagen att hantera relationerna med de intressegrupper som kan ha ett reellt inflytande över deras existensberättigande (license to operate), blir kopplingen till affärsutvecklingen uppenbar. Således bör en satsning på CSR betraktas som en investering jämförbar med kvalitetssystem och inte som en kostnad.

Politiken har en nyckelroll

Ett europeiskt förhållningssätt till CSR måste spegla och integreras i ett bredare perspektiv i form av internationella initiativ som till exempel UN Global Compact (2000), the ILO Tripartite Declaration of Principles concerning Multinational Enterprises and Social Policy (1977/2000) och the OECD Guidelines for Multinational Enterprises (2000).

Inte bara lagar och förordningar utan också utökade ambitioner

Flertalet definitioner beskriver CSR som ett koncept enligt vilket företag på frivillig väg integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin affärsverksamhet och i samspelet med sina intressenter.

Socialt ansvar innebär således för ett företag inte bara att efterleva lagar och förordningar utan att också utöka sina ambitioner bortom vad som är tvingande och därmed investera mer i humankapital, i den yttre miljön och i sina intressentrelationer.

CSR får dock inte ses som en ersättning för lagstiftning eller regler vad avser sociala rättigheter eller miljöstandarder. I länder som saknar lagar eller regler på vissa områden, bör ansträngningar göras för att åstadkomma sådana, så att en grund skapas på vilken CSR kan utvecklas.

Direkta och indirekta effekter på ekonomin

Den ekonomiska följden av CSR kan brytas ner i direkta och indirekta effekter. Positiva direkta effekter som höjd produktivitet kan åstadkommas genom en bättre arbetsmiljö eller till exempel utgöras av effektivare användning av naturresurser.

Positiva indirekta effekter kan vara större uppmärksamhet från konsumenters och investerares sida. Finansiella institutioner använder sig i allt större utsträckning av sociala och miljörelaterade checklistor i sin värdering av risker och investeringar. Ett företag som betraktas som socialt ansvarsfullt kan få fördelar på en aktiemarknad med etiska urvalskriterier.

CSR förstärker företagens varumärken

Behovet av starka varumärken på en allt mer globaliserad och konkurrensutsatt marknad är idag tämligen oomtvistat. Därför försöker företagen också att koppla allt fler positiva element i sin verksamhet till sina produkter och varumärken för att stärka sin totala profil och därmed förbättra sin image i omvärldens ögon.

Man bör emellertid inte heller underskatta de negativa effekterna av ett i intressenternas ögon mindre acceptabelt agerande på sociala eller miljörelaterade områden. Kritik kan leda till att för företaget så väsentliga tillgångar, som varumärken och image utgör, allvarligt skadas.

CSR i den interna dimensionen betyder investering i företagets humankapital

Inom företaget involverar CSR främst medarbetarna och avser investering i humankapital, hälsa och säkerhet och i att hantera förändringar. Miljömässiga hänsyn däremot handlar i första hand om hanterandet av naturresurser i produktionen.

Det gäller att attrahera och behålla medarbetare

En väsentlig utmaning för företagen idag är att attrahera och behålla personalen. En process som inkluderar livslångt lärande, personalutveckling, god intern information/kommunikation, balans mellan arbete, familjeliv och fritid, lika lön och karriärmöjligheter för kvinnor och män, vinstdelning, arbetstrygghet etc.

Hälsa och säkerhet, företagets ansvar även vad gäller underleverantörerna

Hälsa och säkerhet inom företagen har i huvudsak reglerats genom lagstiftning och andra tvingande åtgärder. Dagens tendens att lägga ut delar av produktionen på entreprenad eller underleverantörer gör att man blir mer beroende av de senares sätt att hantera dessa frågor.

Förändringar påverkar motivation och lojalitet och därmed produktivitet

Vi och därmed företagen lever i en föränderlig värld. Förändringarna går allt snabbare och berör också allt fler människor. Under år 2000 skedde fler samgåenden mellan och uppköp av företag än någonsin tidigare. Studier visar att i mindre än 25 procent av fallen når företagen de mål man satt upp för kostnadsminskningar, produktionsökningar och förbättringar i kvalitet och service. Anledningen till detta är främst att medarbetarnas motivation, lojalitet, kreativitet och produktivitet minskar i samband med förändringarna.

Förändringar måste således ske på ett socialt ansvarfullt sätt, det vill säga att man måste på olika sätt ta hänsyn till alla de människor som påverkas.

Minskad resursanvändning kan ge ökad lönsamhet och konkurrenskraft

En minskning av användningen av naturresurser, reduktion av förorenande utsläpp och avfall leder i allmänhet till mindre miljöpåverkan. Även kostnaderna för till exempel energianvändning och avfallshantering minskar, vilket i sin tur kan leda till bättre lönsamhet och ökad konkurrenskraft.

På miljöområdet ses sådana miljörelaterade insatser ofta som ”win-win”-möjligheter. De är bra för såväl företagen som för miljön.

CSR i den externa dimensionen involverar företagets alla intressenter

CSR sträcker sig utanför ett företags dörrar och omfattar det lokala samhället samt involverar en lång rad intressenter förutom medarbetare och aktieägare: affärspartners, leverantörer, konsumenter, myndigheter och representanter för non-government organizations (NGO). I en värld av internationella investeringar och globala leverantörsled måste CSR också utsträckas att omfatta länder utanför Europa.

Ett främjande av samarbete mellan företag och omvärld

CSR handlar även om företagens integration i deras lokala omgivningar oavsett om det gäller inom Europa eller över hela världen.

Företagen bidrar till samhället med arbetstillfällen, löner, andra förmåner och skatter. Å andra sidan är företagen beroende av de samhällen inom vilka de verkar: de rekryterar i stor utsträckning arbetskraft lokalt och har ett direkt intresse av att denna har rätt utbildning. Små och medelstora företag har normalt även sina huvudsakliga kunder på nära håll.

Företagets anseende som arbetsgivare och producent, men också som aktör på den lokala scenen, påverkar då påtagligt dess konkurrenskraft.

Samarbete med affärspartners, leverantörer och konsumenter stärker relationerna

Genom ett nära samarbete med affärspartners kan företag minska kostnader och höja kvaliteten. Valet av leverantörer sker inte alltid efter anbud, utan allianser och joint venture-partners liksom franchisetagare är lika viktiga.

Stora företag är samtidigt affärspartners med mindre företag, antingen i egenskap av kunder, leverantörer, entreprenörer eller konkurrenter. Företagen bör därför vara medvetna om, att deras sociala agerande kan påverkas av hur deras partners och leverantörer längs hela distributionsledet hanterar motsvarande frågor.

Mänskliga rättigheter ett globalt begrepp

CSR har en stark dimension av mänskliga rättigheter, särskilt i samband med internationell verksamhet och globalt utsträckta leverantörsled.

Mänskliga rättigheter är en mycket svår och komplex fråga omfattande politiska, legala och moraliska dilemman. Företagen ställs inför problem som hur man skall identifiera de områden man har ansvaret för i relation till ett lands regering, hur man skall kunna övervaka att deras affärspartners lever upp till de värderingar företagen själva står för och hur man skall förhålla sig och agera i länder där brott mot de mänskliga rättigheterna är vanliga.

Codes of conduct ett komplement till lagarna

Ett ökande tryck från NGO:s, konsumenter och andra intressenter har föranlett företag och branschorganisationer att i allt större utsträckning anta så kallade codes of conduct (uppföranderegler), vilka täcker arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljöaspekter.

Codes of conduct kan dock inte ersätta nationella eller internationella lagar och bindande överenskommelser; tvingande regler säkerställer miniminivåer för alla, medan codes of conduct och andra frivilliga initiativ endast kan komplettera dessa och främja utvecklingen främst inom de företag som bekänner sig till dem.

Olika regelverk kan skapa förvirring och missförstånd

I och med att många företag antar delvis olikalydande codes of conduct och dessa i vissa fall kan komma att appliceras på en gemensam entreprenör/leverantör, kan denne hamna i en situation där han upplever att han utsätts för nära nog motstridiga krav, främst med avseende på löner, arbetstider och andra sociala villkor.

Därför bör codes of conduct alltid baseras på ILO:s grundläggande konventioner såsom de framgår av 1998 års ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Vad avser mänskliga rättigheter finns det behov av en fortlöpande granskning av implementering och efterlevnad av codes of conduct. Övervakningen, som bör involvera myndigheter, fackföreningar och NGO:s, är viktig för att säkerställa trovärdigheten i codes of conduct. Härav följer också ett behov av en öppen och systematiserad redovisning.

Hållbar utveckling spelar en allt större roll på den globala scenen

På grund av gränsöverskridande miljöeffekter förorsakade av företagens verksamheter och deras användning av naturresurser från hela världen är de från miljösynpunkt aktörer även på ett globalt plan.

Företagen bör därför fullfölja sitt sociala ansvar internationellt liksom i Europa. De kan till exempel uppmuntra till bättre miljöprestanda genom hela sitt led av leverantörer och använda sig av de verktyg man har i Europa för miljöledning och produktutveckling.

Hållbar utveckling spelar en allt större roll på den globala scenen och FN:s generalsekreterare Kofi Annan har lanserat ”Global Compact”, ett initiativ som syftar till att göra näringslivet till en partner i arbetet att förbättra den globala miljön.

CSR är ett övergripande förhållningssätt i relationen företag och dess intressenter

Allt fler företag inser och erkänner sitt sociala ansvar, men många av dem har ännu inte omsatt det i praktiska åtgärder. När CSR skall integreras i det dagliga operativa arbetet involverande hela leverantörsledet, behöver företagets medarbetare och chefer utbildning för att erhålla nödvändiga kunskaper och färdigheter.

Framkantsföretag kan underlätta för andra genom att dela med sig av sina erfarenheter och sitt kunnande.

CSR skall genomsyra hela företaget

Företagens förhållningssätt, när det gäller att hantera frågor om ansvar och relationer gentemot sina intressenter, varierar från bransch till bransch och stundtals på grund av regionala och kulturella skillnader.

Till att börja med gör företagen ett uttalande, antar codes of conduct eller någon annan form av åtagande där de redovisar syftet, grundläggande värderingar och sitt ansvar gentemot företagets intressenter.

Dessa åtaganden måste därefter omsättas i praktisk handling och genomsyra hela organisationen – från strategier till dagliga operativa åtgärder. Det gäller då att addera en social eller miljömässig dimension till handlingsplaner och budgetar och senare utvärdera företagets prestanda på dessa områden. Detta kräver utbildning på många olika plan och genomförande av sociala och miljörelaterade revisioner.

Redovisning och granskning/revision av företags sociala ansvar ökar

En del multinationella företag har idag börjat ge ut redovisningar gällande socialt ansvar. De är dock fortfarande få jämfört med redovisningar gällande miljö, hälsa och säkerhet (EHS).

De redovisningar som görs varierar dessutom i lika hög grad som företagens olika förhållningssätt till socialt ansvar. För att redovisningarna skall bli användbara, måste en global enighet nås om den information de skall innehålla, om deras utformning och struktur samt om hur utvärderings- och granskningsproceduren skall ske för att redovisningen skall bli trovärdig.

EU-kommissionens rekommendation om redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser (30 maj 2001) förväntas bli ett väsentligt bidrag till utvecklingen av meningsfull och jämförbar information avseende miljömässiga frågor inom EU.

Ett stort antal organisationer utvecklar för närvarande olika former av standarder och riktlinjer för social redovisning och granskning/revision. Exempel på sådana allmänt accepterade riktlinjer är the Social Accountability 8000 standard (SA 8000) och the Global Reporting Initiative (GRI) i vilket senare arbete FEE deltar. FEE förbereder även ett Discussion Paper ”Assurance on Sustainability Reports” som väntas komma våren 2002. Tidigare Discussion Papers från FEE är Expert Statements on Environmental Reports, Towards a Generally Accepted Framework for Environmental Reporting, Providing Assurance on Environmental Reports och Analysis of Responses to Providing Assurance on Environmental Reports.

International Standard on Assurance Engagements, ISA 100, är visserligen en existerande standard för intygande utfärdad av International Auditing Practice Committee (IAPC) inom the International Federation of Accountants (IFAC) men har en sådan generell karaktär att den inte möter de krav som kan ställas på granskning och intygande avseende socialt ansvar.

Det finns uppenbarligen ett stort behov att förse företag med vägledning och verktyg, så att de kan redovisa sitt arbete med CSR på ett effektivt sätt.

Oberoende granskning säkerställer trovärdigheten

Behovet av oberoende granskningar av redovisningarna är också stort. Detta för att säkerställa redovisningarnas kvalitet och trovärdighet och därmed undvika kritik.

Det finns redan idag företag som erbjuder granskningstjänster och dessa bör i största möjliga utsträckning följa de accepterade standarder och riktlinjer som finns. Ett deltagande i denna process från intressenternas, fackförbundens och NGO:s sida kan bidra till en bättre gransknings- och revisionskvalitet.

Framgång kräver medarbetarnas engagemang

Medarbetarna är väsentliga intressenter i företagen. Implementeringen av CSR kräver ett uppriktigt och aktivt engagemang från högsta ledningens sida, men också ett nytänkande, nya färdigheter och stor delaktighet från medarbetarnas och deras representanters sida. Det krävs en dialog som skapar återkoppling och anpassning.

Konsumenternas krav på socialt ansvar ökar

Undersökningar visar att konsumenterna inte bara önskar bra och säkra produkter, utan även vill veta om dessa producerats på ett socialt ansvarsfullt sätt. En stor del av konsumenterna säger sig också vara villiga att betala mer för produkter som tillverkats på ett socialt acceptabelt sätt; även om det för närvarande är en minoritet som verkligen köper sådana produkter.

De frågor som intresserar konsumenterna mest är skyddet av arbetarnas hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter med fokus på barnarbete. Även frågor gällande miljön och förorenande utsläpp är viktiga.

Sociala och miljörelaterade märken med varierande kvalitet

Som en följd av denna trend har ett växande antal sociala och miljörelaterade märken uppstått; antingen via enskilda producenter, branschorganisationer, NGO:s eller på regeringsnivå. Även om dessa märken i många fall administreras av oberoende organisationer och kräver uppfyllande av olika kriterier, är de inte reglerade genom lagstiftning och även i övrigt begränsade i olika avseenden.

Ett allt större intresse för investering i företag med socialt ansvar och starka varumärken

Under senare år har investeringar med socialt ansvar (socially responsible investing, SRI) mötts av ett starkt ökat intresse bland investerare.

SRI fonder investerar i företag som uppfyller specifikt sociala och miljörelaterade kravkriterier. Dessa kriterier kan vara negativa och till exempel utesluta företag som sysslar med tobak, alkohol och vapen. Positiva kriterier kan inkludera företag som är socialt och miljömässigt proaktiva.

För att SRI skall kunna växa ytterligare måste de finansiella marknaderna förbättra insikten om dess potentiella ekonomiska möjligheter.

Krav på enhetliga indikatorer

För att ytterligare utveckla SRI måste emellertid de indikatorer som ligger till grund för företagens redovisning och de kriterier som finans- och andra analytiker använder sig av bli mer enhetliga och öppet redovisas.

Därtill måste externa granskningar/revisioner och intern kvalitetskontroll användas för att säkerställa att indata, bedömningsprocesser och redovisade resultat är korrekta.

Det är alltså ingen tillfällighet ...

  1. att EUs grönbok om CSR kommer nu;
  2. att EU utfärdar en rekommendation gällande miljöredovisning;
  3. att EU föreslår ett direktiv för handel med utsläppsrätter;
  4. att en EUs vitbok om ersättningsansvar för miljöskador föreligger;
  5. att Europarådet i år understrukit företagens roll vad avser CSR;
  6. att FN framlagt sina principer för CSR i form av Global Compact;
  7. att EU förespråkar OECD:s riktlinjer för multinationella företag;
  8. att införandet av codes of conduct blir allt vanligare;
  9. att riktlinjer som SA 8000 och gri accepteras och tillämpas av allt fler;
  10. att företaget Global Responsibility International erbjuder företagen redovisning via Internet;
  11. att enskilda länder och EU talar om officiella listor med goda arbetsgivare;
  12. att EU förbereder ett pris kallat ”Best European Employers”.

Sammantaget syftar alla dessa initiativ att leda till vittgående åtgärder på miljörelaterade och sociala områden, men också till redovisning av aktiviteter och resultat. Tendensen är tydlig – revisorns roll som garant för att denna redovisning är korrekt och rättvisande kommer att öka.

Lars-Olle Larsson leder specialistavdelningen KPMG Miljö- och Etikrevision. Han är FARs representant och vice ordförande i FEE:s Sustainability Working Party och ordförande i FEE:s Sustainability Assurance Subgroup. Han medverkade senast i Balans nr 1/2001.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...