Balans nr 12 2001

Kvalitetskontroll: Svårt för en del äldre revisorer

Jan Peter Svedin vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers har haft ett tiotal uppdrag på kvalitetskontrollområdet.

Han har enbart haft sådana kontrolluppdrag som krävt substansgranskning av enskilda revisionsuppdrag på byråerna. Det handlar alltså om lite mindre revisionsbyråer. De är för små för att byråinterna system för kvalitetskontroll ska löna sig och måste därför substansgranskas.

Flertalet av Jan Peter Svedins uppdrag har inte lett till anmärkningar. Men han hör till de FAR-kontrollanter som upplevt fall där kontrollen inte kan genomföras med godkänt resultat utan avbryts för att inte heller återupptas eftersom den ansvarige revisorn slutar med sin hittillsvarande verksamhet.

FARs kvalitetskontroll är per definition kollegial. Revisorer granskar revisorer på andra byråer. Hur känns det att sätta sig till doms över sina kolleger?

– Det är ett stort ansvar, säger Jan Peter Svedin.

Ingen riskanalys

Vad är det för fel du hittar?

– En vanlig brist kan vara att revisionsbyrån inte har någon riskanalys och alltså inte kan vaska fram väsentligheterna. På vissa håll kan det vara svårt att se någon röd tråd från bedömning av risk och väsentlighet fram till slutsatserna. Många gör inte den kopplingen fastän den står i FARs rekommendation ”Revisionsprocessen”.

En annan viktig fråga är oberoendet. Det görs kombiuppdrag. En anställd på byrån sköter den löpande bokföringen i otillåten omfattning åt samma klienter som revisorn reviderar. I de här kombiuppdragen blir dessutom dokumentationen ofta lidande – man anser att man ”kan” klientföretaget så väl. Den som bokför vet allt och revisorn känner klienten sedan gammalt. Då finns det ingen dokumentation. Ingen utomstående kan se om arbetet utförts enligt god revisionssed.

Äldre som inte hänger med

– Det händer mest hos äldre revisorer som inte har hänger med i vidareutbildningen, säger Jan Peter Svedin. Det finns krav på vidareutbildning men många hinner inte eller vill inte. En del revisorer står inför ett generationsskifte, de tänker sälja och tycker att det är jobbigt att uppdatera sig. Nu får vi helt nya internationella regler för revision och redovisning, till exempel ISA, International Standards on Auditing, som väntas bli svensk standard för revision (RevS). Sådant måste man kunna. Men för många tar det emot. De lägger av.

En del äldre revisorer har kommit på efterkälken genom att de inte använder datorer i större utsträckning.

– De flesta har datoriserade revisionsprogram och det kan annars kosta mycket för en liten byrå att lägga upp ordentliga mallar för revisionen, säger Jan Peter Svedin. Jag har dock stött på byråer som arbetar helt utan mallar och helt saknar analys enligt ”Revisionsprocessen”. De kör i gamla hjulspår och tycker att det är bra. När jag påpekar detta kan de köpa in revisionsprogram och förvånat utbrista ”Var det så här det skulle vara?” Först då förstår de varför jag varit kritisk.

Kan bli en vändpunkt

Denna förståelse kan ibland bli en verklig vändpunkt till det bättre.

– De diskussioner man då kan föra blir en sorts utbildning. Jag sitter och pratar och de tar till sig ”det nya”. Det hör ju till våra riktlinjer att kontrollanten ska gå igenom med berörd revisor/byråledning vad som kan bli bättre. Diskussionerna brukar bli ganska givande – de som granskas ska ju också känna att de får valuta för pengarna som kontrollen kostar. Då kan de ta kostnaden för kontrollen som utbildningspengar.

Eller också kan de börja tänka på framtiden och komma fram till att de ska sälja revisionsbyrån. De vill inte vidareutbilda sig mera. De orkar inte uppdatera sig och skaffa kraftfullare datorer. De anser sig kanske inte ens ha råd att köpa dem. Jan Peter Svedin har just pratat med en revisor som förklarat att han insett det berättigade i kontrollantens kritik och därför tagit konsekvenserna – och sålt byrån.

Kraftig reaktion i början

– Det kan för äldre revisorer kännas som en befrielse att bara sluta. De behöver inte lämna branschen för det. De kan fortsätta som konsulter, hjälpa till här och där, kanske lite extra på vårarna. De kan trappa ner och släppa fram yngre förmågor som nästan har fått datorkunnandet med modersmjölken. När man kommit över detta hemska att ha blivit ”utdömd” av en kollega behöver det inte kännas så tungt. Jag tror att många kan komma över det relativt enkelt. Det blir bara en tidsfråga. Men i början kan reaktionen bli kraftig: ”Vad ska jag säga till mina medarbetare – det klarar jag inte. Och jag som trodde att vi var mycket bättre...

Alternativet till FAR-kontrollen är ju att Revisorsnämnden kommer. Det blir nog inte roligare.

– Det blir i alla fall inte samma diskussionsutbyte som med en kollega, säger Jan Peter Svedin.

Blir ett bollplank

Flera av dem som Jan Peter Svedin granskat håller fortfarande kontakt med honom.

– De ringer och jag ringer. Jag blir ett bollplank åt dem.

Exempelvis kan de höra av sig inför överväganden om orena revisionsberättelser. Just orena berättelser är ofta en av de inledande frågorna när Jan Peter Svedin gör kvalitetskontroller: Har ni skrivit någon oren berättelse på senare tid? Vad var bakgrunden? Hur formulerade ni berättelsen?

– Då har vi något intressant att diskutera utifrån.

Några frågor

Andra frågor som Jan Peter Svedin tagit upp vid sina kontroller är till exempel:

  1. Har Revisorsnämnden varit i kontakt med byrån? I vilket sammanhang? Vad svarade ni?
  2. Går revisorerna på utbildningar och FAR-aktiviteter?
  3. Har byrån haft något svårt fall på sistone? Vad handlade det om?
  4. Vilka är de största uppdragen?
  5. Har byrån något erfarenhetsutbyte med andra revisionsbyråer?
  6. Stämmer byråns bolagsstämmoprotokoll med bolagsordningen? (Mycket slarv här.)
  7. Hur behandlas offerter? Kan priserna anses för hårt pressade av kraftiga rabatter eller kan man se det som marknadsföringskostnader?
  8. I samband med orena revisionsberättelser: Har det pågått länge? Hur följer man upp problem från föregående år? (Vanligt svar: Ofta inte alls.)
  9. Har byrån några revisioner som är sena gentemot PRV? Varför? Och vad gör byrån åt det? Kan det vara dags att avgå som revisor?
  10. Hur ser dokumentationen ut?
  11. Stämmer byrån verkligen av väsentlighetsfrågorna med medarbetarna och kommer fram till att bedömningen blir korrekt?

Klienten har rätt att få veta mer

Det brister inte sällan i rapporteringen, både inom revisionsteamet och mot klienten.

– Klienten har rätt att få lite mer än revisionsberättelsen, säger Jan Peter Svedin. Det ska vara ett givande och tagande.

En del byråer kan vara väldigt sårbara utan att göra något åt det. Vad händer om den ensamma revisorn blir sjuk? Ofta finns det varken suppleant eller någon annan som kan hoppa in på uppdraget.

Kontrollanterna tittar också i arkiv- och bokhyllor hos byråerna. Råder ordning och reda? Är klientmaterialet skyddat? Finns det referenslitteratur? Jan Peter Svedin har sett två fall där revisorerna saknat FARs samlingsvolym. Varken årets eller förra årets upplaga har synts till. Kan de revisorerna skriva en revisionsberättelse enligt den standard som finns?

Alla vill inte ha storbyråkontrollant

Jan Peter Svedin är i grunden en revisor som kommer från en medelstor byrå även om hans tidigare arbetsplats, Enskilda Revisionsbyrån (SVEREV), nyligen gått upp i Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Storleken på kontrollantens byrå har viss betydelse i sammanhanget.

– Många föredrar kontrollanter från mindre byråer, säger Jan Peter Svedin. De vill inte ha kontrollanter från byråer med en helt annan kultur och jättelika administrativa system. De själva inte är vana vid att tänka i de banorna.

De flesta byråer vill heller inte ha kontrollanter från någon byrå i den egna regionen. I Stockholm är det problemet dock inte så stort.

Fler avbrutna kontroller

När detta skrives är det ännu bara ett mindre antal kvalitetskontroller som blivit avbrutna. Men det är rimligt att föreställa sig att det blir fler.

– Jag tror att det finns en övervikt av bättre rustade byråer bland dem som först anmält sig till kvalitetskontroll, säger Jan Peter Svedin. Det är mänskligt. Resultaten kan bli sämre mot slutet när alla byråer ska vara färdigkontrollerade den 28 februari 2002.

– Visst blir det ett antal revisorer som försvinner från marknaden, i de allra flesta fall frivilligt, tror Jan Peter Svedin. Det är viktigt med en positiv anda – vi kontrollanter är trots allt på kollegernas sida. Men vi måste också ställa krav. Det ser inte bra ut om vi godkänner saker som Revisorsnämnden vid sin kontroll sedan lätt slår ner på.

Jan Peter Svedin har också varit ”kontrollkonsult” inför kvalitetskontrollen på några byråer – där han naturligtvis då inte själv kan vara FAR-kontrollant. En del har nämligen varit oroliga över kontrollen och varit rädda för risken att inte klara av den. Innan de anmält sig till kontroll har de velat känna efter om deras kvalitetsupplägg skulle hålla.

Inge Wennberg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%