Balans nr 12 2001

Kvalitetskontroll: Kontrollanten – Så gjorde jag

I listan över FARs många kvalitetskontrollanter valde vi slumpmässigt ut Christer Cederblad. Vi ringde upp och frågade om han, med samtycke från en kontrollerad byrå, kunde berätta om hur kontrollen gick till just där. Det kunde han – och Yngve Lindells Revisionsbyrå i Helsingborg samtyckte.

Först några ord om kontrollanten själv. Christer Cederblad blev auktoriserad 1975 och startade två år senare Cederblads Revisionsbyrå i Kristianstad. I dag har byrån cirka tjugo anställda varav tre auktoriserade revisorer och två godkända. Byrån har fyra delägare. Det finns också kontor i Malmö och Tollarp.

Christer Cederblad tillhör FARs första kull av kvalitetskontrollanter. Hittills har han gjort fem kontroller.

Han har varit intresserad av kvalitetsfrågor sedan många år. Han var ledamot av FARs gamla disciplinnämnd. I kedjan SVEREV där Cederblads Revisionsbyrå ingår var han med om att utveckla det kvalitetskontrollsystem som länge använts medlemsbyråerna emellan. Cederblads egen kontroll består dels av ett internt system i byrån, dels av SVEREV-kontrollen där medlemmarna kontrollerar varann.

Christer Cederblad har faktiskt också gjort en internationell kvalitetskontroll – i England hos SVEREV:s internationella partner Chantrey Vellacott inom dfk.

Var ligger ribban?

FAR-byråerna kan ansöka om två slags kvalitetskontroll – kontroller av enskilda uppdrag och kontroll av systemet för kvalitetskontroll på byrån.

Yngve Lindells Revisionsbyrå hade begärt det sistnämnda. Systemkontroll var alltså förutsättningen när Christer Cederblad kom dit för att titta.

– Men det betydde inte att jag hoppade över granskning av enskilda uppdrag. En sådan gör jag regelmässigt, så även hos Yngve Lindells. Jag tog stickprov för att se om deras system fungerade. Jag gick in i arkiven och tittade på årsakter. Jag tog fram ett antal för att se att de inte bara valt ut exemplariska akter för sin egen interna kvalitetskontroll.

Samtidigt hade Christer Cederblad i förväg begärt att få se just ett antal utvalda exemplariska akter från olika revisorer vid byrån.

– Det har stort värde. Exemplariska akter visar var byrån själv lägger ”ribban”.

Orena berättelser ger inblick

Christer Cederblad ville också se orena revisionsberättelser från olika revisorer.

– Det ger en väldigt bra inblick i hur man resonerar när det uppstår problem. Det är viktigt att ha ett bra system för att säkerställa att revisionsberättelsen blir välformulerad. Det är viktigt för oss som revisorer, det är viktigt för klienterna.

Yngve Lindells Revisionsbyrå hade också fått besked om att ta fram dokumentation om det interna inspektionsprogrammet. Detta program betonas särskilt i riktlinjerna för FARs kvalitetskontroll och kan nog anses ha fått en starkare ställning än tidigare. Inspektionsprogrammet är till för att kontrollera att byråns kvalitetsmål avseende god revisorssed och god revisionssed uppfylls.

Allra först hade Christer Cederblad ett samtal med delägarna. Det ingår i modellen. Kontrollanten ska samarbeta med byråledningen, berörda revisorer eller en grupp som representanter för byrån valt ut.

– Vi började med lite småprat om hur byrån lagt upp sin kvalitetskontroll och andra system, hur revisionsuppdragen fördelats mellan revisorerna etc.

Ett mycket bra system

Lindells klarade kvalitetskontrollen med glans – ja, med överbetyg. Christer Cederblad blir smått lyrisk när han berättar om Lindells informationssystem:

– De visade sig ha ett extremt bra informationssystem uppbyggt över ett intranät. Det var nog det bästa jag sett på en revisionsbyrå över huvud taget. Det innehöll väldigt många värdefulla verktyg för det dagliga arbetet. Där fanns till exempel instruktioner, klientlistor och möjlighet att utifrån klientlistorna planera revisionsprocessen och se i vilka skeden de olika uppdragen befann sig. Där fanns också tidrapporter och andra personalanknutna saker som reseräkningar med mera. Där fanns förnämliga anteckningsmöjligheter. Om en klient ringer slår de in klientnumret, får upp en anteckningsruta, knappar in vad som sagts och lagrar det. Det är väldigt bra, säger han och fortsätter:

– Det är sådant man strävar efter att få att fungera på ett smidigt sätt. Lindells har också en bra struktur i sitt intranät när det gäller rutiner för godkännande av klienter, oberoende och jäv, behov av utbildning, rutiner för bemanning, handledning, svårbedömda frågor (second opinion vid orena revisionsberättelser), arkivering, inspektionsprogrammet (granskning av varandras uppdrag) och externa nätverk i specialfrågor. Allt finns tillgängligt på ett suveränt sätt.

Något att ta efter

Av det systemet gjorde du kanske en erfarenhet för eget bruk?

– Ja, verkligen. Det kommer här hos oss så småningom. Det var främst auktoriserade revisorn Ulf Herrström som byggt upp systemet med hjälp av olika standardprogram. Det behövs ofta en entusiast med specialkunskaper för att få sådana här rutiner att fungera. Systemet har säkert tagit många hundra timmar att bygga.

Som avslutning hade Christer Cederblad en genomgång med delägarna i Lindells. Men det var nog inte den sista kontakten.

– Nej, jag har haft relativt mycket kontakt med de kontrollerade byråerna efteråt. Det leder fram till ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte och möjlighet att kommunicera med varandra i olika frågor.

En del kontrollerade byråer kan säkert se en fördel i att Christer Cederblad också är ledamot av FARs styrelse. Både som kvalitetskontrollant och som styrelseledamot kan han bli en kontakt med den yttre revisorsvärlden som alla revisionsbyråer kanske inte har haft så ofta.

Skriver en promemoria

Utöver standardiserade rapporter till Lindells och till FARs kvalitetsnämnd skrev Christer Cederblad en pm till byrån med lite allmänna förslag och synpunkter.

– Det är inte obligatoriskt men det brukar jag göra ändå. Det finns inte med i FARs riktlinjer och det finns även de som säger att vi inte ska skriva några sådana pm. Men revisorer är vana vid att själva skriva promemorior. Några har till och med bett om det: ”Du skriver väl ner det här nu så att vi får något.”

Christer Cederblad berättar i den här intervjun hur han gått till väga hos Lindells, med deras samtycke. Men han ger inga detaljer. Det gör han förstås rätt i. Grundregeln är att det som framkommer vid en kontroll ska vara konfidentiellt.

Inte ens FARs kvalitetsnämnd ska ha någon speciell information om det inte är något som som leder fram till en oren kontrollberättelse.

Mer information i berättelsen?

Den rena kontrollberättelsen är standardiserad. Den beskriver bara att byråns program för kvalitetskontroll, inspektionsprogrammet och byråns åtgärder med anledning av gjorda iakttagelser har gåtts igenom. På det följer ett uttalande om att byrån uppfyller kraven enligt FARs rekommendation ”Intern kvalitetskontroll” och att det inte kommit fram något som tyder på att byråns verksamhet inte bedrivs i enlighet med god revisionssed och god revisorssed. En sådan berättelse ska kvalitetsnämnden bara pricka av och lägga till handlingarna.

Men personligen tror Christer Cederblad att systemet kan komma att utvecklas lite mer:

– Kvalitetsnämnden kan behöva få reda på mer om hur det verkligen ser ut ute på byråerna. Verkligheten är inte bara svart eller vit. Ingenting kan vara helt perfekt, inte i någon miljö. Stor eller liten revisionsbyrå – det har ingen betydelse i det avseendet. Allt är inte problemfritt.

Christer Cederblad tänker till exempel på dokumentationen (i allmänhet, inte hos Yngve Lindells Revisionsbyrå). Den är ju mycket viktig. Många disciplinärenden i revisorsnämnden handlar om svag eller bristande dokumentation.

– Men en bra dokumentation behöver inte betyda att det är en bra revisor som har gjort den. Revisorn kan ha missat allt det väsentliga.

God revisorssed

– Sedan har vi den goda revisorsseden som vi ska kontrollera. Där skulle det kanske också behövas en bättre inblick från kvalitetsnämndens sida utöver vad som framgår av någon enstaka oren kontrollberättelse. Det gäller verkligen att ha klart för sig vad god revisorssed innebär. Numera talar vi mer om ”självständighet och objektivitet” och mindre om ”oberoende”. Ingen människa kan vara oberoende. Man är alltid beroende av något. Detta brukar jag prata mycket om vid kvalitetskontrollerna – god revisorssed liksom också om god revisionssed enligt rekommendationen ”Revisionsprocessen” och de regler man har att följa som ledamot av FAR. Det är inte självklart för alla (men folket på Yngve Lindells Revisionsbyrå kan sina saker).

Christer Cederblads egen revisionsbyrå blev kontrollerad på våren 2000. Kedjan SVEREV betraktades i det sammanhanget som en enhet. Det innebar att kedjans interna kvalitetssystem granskades först. Därefter besökte kontrollanten två byråer ute i landet, en av dessa var Cederblads. Kontrollen utfördes av Björn Stenson som då var FARs revisor.

Inge Wennberg

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...