Balans nr 1 2002

Noteringar: Vad tycker ledamöterna om nya FAR – och vad tror man om framtiden?

Resultatet av attitydundersökningen presenteras

Av Bengt Holmquist

Noteringar: Mer professionella än synliga

Ledamöterna fick ta ställning hur en del värdeord stämde på deras uppfattning om FAR; här redovisas andelen av auktoriserade revisorer som tycker att det stämmer mycket eller ganska bra:

Professionella – 98 procent

Förändringsbenägna – 55 procent

Engagerade i både små och stora bolag – 46 procent

Lyhörda för ledamöterna – 43 procent

Proaktiva – 43 procent

Synliga på marknaden – 31 procent

De flesta av de auktoriserade revisorerna i FAR är positiva till att föreningen nu är öppen även för godkända revisorer och specialister. Det visar en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av FAR.

Undersökningen gjordes i september, alltså ett halvår efter det att nyordningen trätt i kraft. Man intervjuade 205 auktoriserade revisorer. Frågorna ställdes även till 24 godkända revisorer och specialister, det lilla antalet beror naturligtvis på att inte så många ur de nya grupperna ännu hunnit bli ledamöter.

Intervjuerna med de auktoriserade speglar enligt Demoskop ”inställningen bland samtliga auktoriserade revisorer inom FAR”. De nya ledamöterna bör däremot ”ses som en grupp för sig” och resultatet kan inte användas för att dra slutsatser om inställningen hos alla godkända revisorer och specialister. (Se även fotnot!)

Resultatet redovisades kortfattat på FAR-dagen i november.

Tre av tio auktoriserade revisorer är mycket positiva och fem av tio är ganska positiva till att FAR öppnats för andra grupper.

Starkare förening

De som ställer sig positiva till nyordningen talar mycket om att föreningen blir starkare, att det kommer in ny kunskap som breddar kompetensen och nya krafter som kan vara med och påverka.

Några enskilda röster:

  1. Bra att det blir mer av en branschorganisation än ett skråväsen.
  2. Bra att hela revisorskåren samlas i en organisation, på sikt försvinner gränsen mellan auktoriserade och godkända revisorer.
  3. Det behövs en förnyelse.
  4. En yrkeskår som arbetar med samma kundkrets bör finnas i en organisation.
  5. Nytt blod är bra, det har varit för mycket gubbar i organisationen.
  6. Samhället har förändrats, bra att följa med i utvecklingen.

Men ungefär en på tio var negativ:

  1. Man öppnar dörrarna av kommersiella skäl och inte av andra kvalitativa skäl.
  2. Det ska handla om revisorer, fel att specialisterna ska vara med.
  3. Vem som helst kan komma in, det blir fullständigt urvattnat.

Vad vill man ha...

Demoskop har frågat vilka tjänster som ledamöterna (här redovisas återigen de auktoriserade revisorerna) efterfrågar.

Det visar sig att utgivning av böcker och tidskrifter toppar den listan: två tredjedelar anser att det är mycket viktigt. Lika många anser att rådgivning till ledamöter också är mycket viktigt.

Utveckling av arbetsmetoder, liksom utbildningsverksamhet, anses också mycket viktigt av omkring sex av tio ledamöter. (Utgivningen av Balans var något mindre angelägen, ca hälften menar att den är mycket viktig. Å andra sidan är det nästan lika många som menar den ändå är ganska viktig ...)

... och hur nöjd är man?

När det gäller hur nöjda man är med de efterfrågade tjänsterna från FAR, sammanfattar Demoskop:

  1. Det område som tydligt skiljer sig från övriga är ”utgivning av böcker och tidskrifter” där i stort sett varannan är mycket nöjd och övriga ganska nöjda.
  2. Även när det gäller tidskriften Balans (sammanlagt 92 procent), utbildningsverksamhet och utveckling av arbetsmetoder/tekniker är en majoritet mycket eller ganska nöjda.
  3. En stor andel av respondenterna har inte nyttjat tjänsten rådgivning till ledamöter och kan därför inte ange hur nöjda de är. Bland de som nyttjat tjänsten är dock en majoritet mycket eller ganska nöjda.

Opinionsbildning

Ett annat frågeområde gällde FAR och opinionsbildningen. Där menar sju av tio att FAR är bra på att yttra sig över remisser och få är missnöjda. Man är också relativt nöjd med föreningens sätt att kommentera pågående debatter. Däremot är ledamöterna betydligt mer kritiska till FARs förmåga att ta egna initiativ och driva opinionsbildning.

En annan fråga gällde att ta ställning till vissa värdeord. Resultatet som visas i rutan nedan innehåller en del intressanta delmängder, det tycks som om det personliga perspektivet starkt påverkar inställningen: så tycks t.ex. grupperna ”äldre män”, och ”varit med i FAR mer än tolv år” uppfatta föreningen som förändringsbenägen. I gruppen kvinnor, däremot, tycker drygt hälften att det inte stämmer (jämfört med en tredjedel av männen).

I frågan om små och stora företag menar sex av tio ledamöter som arbetar utanför ”de fem stora” att påståendet inte stämmer, att FAR inte är lika engagerad för de små som för de stora. När det gäller dem som arbetar på storbyråerna är det bara en knapp fjärdedel som menar det inte stämmer.

FARs viktigaste mål

De intervjuade tillfrågades också om vilka som var de viktigaste målen för föreningen – på kort och på lång sikt.

Om de kortsiktiga målen rådde ingen enighet. Flest röster fick ”att skapa EN organisation”, men det var ändå bara var tionde som ansåg detta.

När det sedan gällde målen på lång sikt fanns det något tydligare preferenser bland ledamöterna: att marknadsföra yrkeskåren och att höja statusen.

Hoten mot branschen

De intervjuade fick även ta ställning till fyra olika hot mot sin bransch:

  1. Svårigheter att attrahera yngre medarbetare.
  2. Prispress gällande revision.
  3. Svårare att erbjuda andra tjänster än revision p.g.a. av nya regler.
  4. Ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.

De tre förstnämnda upplevdes i stor utsträckning som hot (omkring sex eller sju av tio upplevde dem som stora eller mycket stora). Däremot var man mindre orolig för ett avskaffande av revisionsplikten.

Man fick också tilfälle att fritt formulera sådana negativa faktorer, som skulle kunna påverka ledamoten i yrkesrollen och/eller branschens utveckling. Några exempel:

  1. Andra intressegrupper, som stat och myndigheter, vill påverka vår roll.
  2. Bristande förståelse i allmänhetens ögon för vad revision står för.
  3. Revisorsnämndens nuvarande konstitution och agerande.
  4. Risken att bli stämd.

Det finns också möjligheter för branschen. Dit hör förändringstakten i näringslivet, ökat intresse för ekonomisk information och det faktum att ”näringslivet kommer att i större utsträckning låta revisionsbolag tillhandahålla helhetslösningar” (en positiv motbild till ett av hoten).

Fyra av tio (fler män än kvinnor) anser att det vore en positiv möjlighet om revisionsplikten avskaffades. Andra saker som nämns som möjligheter är bl.a. internationaliseringen och IT-utvecklingen. Ett svar avviker något:

”En såpopera på TV som handlade om revisorer där revisorn var snygg, skärpt och charmig ...”

Av undersökningen framgår också att man anser sig känna till föreningen hyggligt, att nio av tio aldrig varit engagerade i arbetsgrupper eller kommittéer och att de flesta anser att det nuvarande finansieringssystemet är att föredra framför differentierade avgifter.

Fotnot

Resultatet ovan gäller alltså de auktoriserade revisorerna. De båda nyinvalda grupperna innehöll så få personer (i stort sett motsvarar 10 procent en person) att statistiken blir missvisande.

Men det kan noteras att t.ex. bara en godkänd revisor tycker att FAR syns tillräckligt i media och att en av de nyinvalda specialisterna säger sig vara mycket negativ till att FAR öppnats för godkända revisorer och specialister!

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...