Balans nr 1 2002

Offertupphandling: Reidar Peters – ”Ägarna har släppt makten över revisionen”

Med dagens upphandlingssystem har bolagsstämman och ägarna släppt makten över vilken revision företagen ska ha. Det är hög tid att de i ett corporate governance-perspektiv tar tillbaka initiativet och inte låter det stanna hos den operativa ledningen i form av ekonomidirektören och VD.

Det svarar Reidar Peters på frågan: vem är det som köper revision?

Processen att genom offertupphandling pressa priser på revision börjar kanske hos de stora verkställande direktörerna i de stora bolagen. De möts på älgjakten, i bastun eller på festen.

Någon enstaka gång råkar ämnet revisionskostnader komma på tal. Direktör 1 till direktör 2: ”Det har blivit hemskt dyrt. Men nu har vi sänkt våra revisionskostnader med femtio procent.”

”Va?” Direktör 2 blir förvånad och yrvaket intresserad av ämnet. Vill gärna kunna berätta något motsvarande vid nästa möte med bastukompisarna. Går hem till sin ekonomidirektör och säger: ”Hur är det med revisionskostnaderna?”

Så är bollen igång. Den rullar vidare till styrelsen som också vaknar: ”Vi måste se över revisionen”, säger styrelsen. Och går ut efter anbud.

Bilden är grovt förenklad. Men det intressanta är att den pekar på en person som kanske i realiteten är den som köper revisionen: ekonomidirektören. Inte ägarna på bolagsstämman.

Kunskap hos styrelsen?

– I grunden är det VD och ekonomi-direktören som i de flesta bolag beslutar vilka revisorer som ska väljas medan bolagsstämman och styrelsen har släppt sitt intresse, säger förre auktoriserade revisorn och revisionsbyrå-VD:n Reidar Peters, 62, nypensionerad efter trettiosju år på den byrå som numera heter Andersen (där pensionsåldern varierar mellan 56 och 62).

Reidar Peters har mycket att säga om offertupphandling av revision. Inte av bitterhet, inte för att slå tillbaka mot gamla kolleger. Han har egentligen slutat låta sig intervjuas om revision. Men när vi frågar om offertupphandling så ställer han i alla fall upp och, på skåningars vis, ”säger som det är”.

– Revisorn ska ses som ett bolagsorgan till ägarnas tjänst, säger Reidar Peters. När det nu egentligen inte är ägarna som utser revisorerna så är det faktiskt inte heller styrelsen, det inför ägarna närmast ansvariga bolagsorganet. Många i styrelserna har inte kunskapen att utvärdera en revisionsoffert. De vet knappt vad revision är. Detta kan låta arrogant. Men styrelseledamöter har väldigt liten kunskap på området och i grunden ett ofta ganska begränsat intresse för det.

Utvärderingen delegeras

Därför delegeras i stort sett hela utvärderingen till ekonomidirektören.

– Få styrelseledamöter och nästan ingen från ägarsidan är engagerade.

Och, hävdar Reidar Peters, ekonomidirektören är visserligen mån om att revisionen sköts ute i koncernbolagen men sällan intresserad av kontroll av de centrala ekonomifunktionerna. Det främsta beslutsincitamentet är i stället att inför styrelsen visa upp en lägre revisionsnota. Och en sak till: ekonomidirektören är intresserad av revisorer som ger honom/henne hjälp med det egna jobbet – ty det finns, säger Reidar Peters, en del ekonomichefer på bolagen runt om i landet som kanske inte alltid har den kompetens som behövs för att sköta jobbet.

Alla revisorer lika bra”

– När revisorer ska utses kommer ägarstyrningssynpunkterna inte fram. Och kunskapen är begränsad när det gäller att utvärdera revisionen och vad den egentligen (på grundval av en sådan utvärdering) ska få kosta, säger Reidar Peters. När ekonomidirektören styr blir utvärderingen inte riktigt neutral. Det är andra faktorer än en bra revision som avgör. När den så kallade utvärderingen till slut ligger på bordet är alla revisorer lika bra. Och man tar den billigaste.

Reidar Peters vill se att ägarna och styrelsen blir mer intresserade och involverade i valet av revisor:

– Det är nödvändigt om balansen i corporate governance-systemet ska fungera.

Skärpt revisionsprocess

Det är nu ungefär tio år sedan offertupphandlingarna av revision började. I dag är det helt normalt att gå ut med anbud. Finanskrisen var en pådrivande faktor för att få in denna amerikanska företeelse i Sverige. Företagsledarna ville att revisorerna också skulle få mindre bitar av den minskande ekonomiska kakan. Revisionskostnaderna måste sänkas.

– Det försökte vi också göra, säger Reidar Peters. Konkurrensen oss emellan skärptes. Vi skärpte oss också rent professionellt men kanske inte affärsmannamässigt. Vi fick en revisionsprocess mer inriktad på intelligent och professionell analys av risker. Revisionskronorna skulle riktas mot områdena med de största riskerna.

Ner femtio procent två gånger

De stora byråerna satsade jättebelopp på att utveckla moderna datoriserade revisionsprocesser med utgångspunkt från en systematisk riskanalys. Enbart Andersen satsade, på världsbasis, cirka en halv miljard kronor på sin Business Audit.

– Så det positiva var att revisorerna utvecklade mer effektiva och mer professionella metoder, säger Reidar Peters. Ingen tvekan om det. Men ger den utvecklingen täckning för de enorma prissänkningar som skett? Redan i första vändan förekom det att arvoden kapades till hälften. Och senare har det förekommit sänkningar med ytterligare femtio procent på de nya låga priserna.

Är det seriöst?

Bara offerterna kostar mycket pengar att ta fram. En byrå som Andersen i Sverige lägger ner miljoner på dem. Offerter på revision av stora bolag med global verksamhet kräver, om arbetet ska vara professionellt, omfattande förberedande kontakter med byråns nätverk i olika länder världen över. Andersen har en stor avdelning i London som inte sysslar med något annat än produktion av offerter på stora uppdrag.

Och offerterna, rent fysiskt, är påkostade publikationer i klass med tjocka tryckta årsredovisningar.

– Nu har vi alltså sett ytterligare en halvering av revisionsarvodena i flera fall, säger Reidar Peters. Femtio procent bort, pang på ett bräde! Då kan man fråga sig: Är detta seriöst? Branschen har alltid varit satt under seriositets-lupp. Men kan man sänka revisionskostnaderna med femtio procent måste ju företagen undra vad vi egentligen har sysslat med tidigare.

Hål i huvet?

Visst undrar de:

– Jag minns så väl en koncernchef, berättar Reidar Peters. Vi hade haft en sån här offertrunda och hade middag efteråt.

På kvällskvisten sa koncernchefen: ”Ja, nu har vi beslutat hur vi ska göra här. Det har varit en märklig process. Lägsta notan ligger på hälften av den gamla. Hade det varit i min bransch hade det tytt på två saker: antingen har man räknat fullständigt fel. Eller också har man hål i huvudet.”

Reidar Peters tror mest på det sistnämnda. Sverige har de lägsta revisionskostnaderna i Europa, enligt en internationell undersökning.

– Att sänka revisionsnotor till hälften är inget annat än dåligt affärsmannaskap, säger Reidar Peters.

Kan det inte skrivas på marknadsföringskontot?

– Nej, det går aldrig att få tillbaka arvodena till föregående nivå. Aldrig i livet.

Affärslogiken stämmer inte

Men går det inte att ta igen på gungorna (andra tjänster) vad man förlorar på karusellen (revisionen)?

– Nej, det är också fel tänkt. Personerna på andra sidan bordet är skickliga affärsmän, de är våra storföretagare. De går inte på något sådant. Och när byråerna tror sig tjäna sina pengar på konsultdelen hamnar vi lätt i debatten om oberoendet. Blir revisionen en bisyssla får vi statsmakterna på oss. För övrigt kan intelligenta konsultköpare undra varför de indirekt ska stötta revisionsköp.

Sedan är det väl inte riktigt sunt att låta billiga revisioner dra ner resultatet för lönsamma konsultaffärer?

– Nej, affärslogiken stämmer inte.

Få vill arbeta med revision

Ett annat problem kan vara de interna förhållandena på revisionsbyråerna:

– Det är glassigt att vara konsult. I dag är det inte så många som vill syssla med revision. Sänk priset med femtio procent – och försök motivera de anställda att gå ut och göra ett bra jobb. Samma jobb som tidigare. Det fungerar inte. När bagaren inte får betalt för sina bullar bakar han mindre bullar. Samma sak här. Vi får mindre revision, maskorna i nätet blir större. Det kan gå i en högkonjunktur. Men vänta och se när det blir kärvare och det inte går att göra en fullgod revision för pengarna.

Har inte de flesta offerter en klausul för oväntat merarbete?

– Jo. Men företagsledningarna är tuffa att ha att göra med i diskussioner om tilläggsfakturering. Det blir en tråkig stämning mellan revisorer och företag. Men får vi en riktig lågkonjunktur syns det tydligare att maskorna i revisionsnätet är för stora. Då kanske styrelser och ägare vill ha mer resurser för revisionen.

Inte affärsmässigt professionellt

– Affärsmässigt sett har revisorerna inte handlat professionellt i den här prispressen, säger Reidar Peters. Jag nämner inga namn. Men ett av de största revisionsföretagen har gått i bräschen.

Det är ingen hemlighet i branschen att Reidar Peters gamla byrå Andersen på senare tid förlorat ett antal av sina gamla klienter i samband med offertrundor.

– Vi fick besked av vår högsta ledning att inte gå med på några femtioprocentiga sänkningar om de inte kunde genomföras med bibehållen hög kvalitet och normala lönsamhetskrav. Men vi var ganska övertygade om att vi inte skulle få de där uppdragen. Vi gjorde också reduktioner men inte så stora. Vi gjorde utvärderingar med vårt system Business Audit när det var fullt utbyggt och på plats i organisationen. Då menade vi att vi nog kunde sänka våra kostnader för en högkvalitativ och effektiv revision med cirka trettio procent. Men inte mer.

Effektivisering behövdes

Kom inte byråernas intresse för effektivisering av revisionen egentligen ganska plötsligt – en snabb omställning som påverkades av krav på lägre pris, eller hur?

– Det fanns ett behov av att vitalisera den traditionella revisionen, säger Reidar Peters. Medarbetarna upplevde den inte som särskilt konstruktiv och sporrande. Det behövdes en mer professionell och intelligent riskanalys. Men effektiva system täcker inte hur stora arvodesminskningar som helst – även om effektiviseringen alltid brukar anföras som officiell förklaring till sänkta priser.

Inge Wennberg

Reidar Peters är kvar vid Stortorget i Malmö – nu under takåsarna hos en advokatfirma på samma torgsida som gamla arbetsplatsen Andersen.

Han är mexikansk konsul, delägare i Malmöhus Invest och hårt engagerad i Connect, en frivilligverksamhet med syfte att hjälpa unga företag till kapitalmarknaden. Han har gått in i två uppstartsföretag för att studera vilka problem som kan uppstå i sådana (”man kan inte bara torrsimma, man ska vara med i bassängen också”). Han är också aktiv i Styrelseakademien och ett utbildningsbolag på Lunds universitetet som ska sälja akademisk utbildning till företag och organisationer.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%