Balans nr 2 2002

Efter Enron: ”Det ska inte få hända i Europa, inte med våra nya regler!”

Balans samlade Mats Fredricson, Anders Holm och Göran Tidström till en diskussion kring Enronfallet och dess konsekvenser

Det som har hänt, det har hänt i USA, där man har ett annorlunda regelsystem. Med de regler som är på gång i EU vad gäller redovisning, revision och övervakning av kapitalmarknaden, skall det inte vara troligt att det skulle hända här i Europa. Våra regler, där revisorerna måste fråga sig själva vad som är rätt och rimligt, är bättre än deras ”kokbok” där allt som inte uttryckligen är förbjudet kanske skulle kunna vara tillåtet.

Så kan man sammanfatta slutsatserna när Balans i början av februari samlade Mats Fredricson (ordförande i FAR), Anders Holm (ordförande i FARs etikkommitté) och Göran Tidström (ordförande i den europeiska revisorsorganisationen FEE), för att kommentera Enronaffären och dess inverkan på Europa.

– Vi ska akta oss noga för att dra generella slutsatser om tillståndet i resten av världen, betonade Tidström. Nu är det systemet i USA som ifrågasätts, inte den europeiska modell som vi har utvecklat. Och det är många frågor som måste få svar innan vi vet tillräckligt.

Provokativa frågor

Han gav exempel på provokativa frågor (och några svar) som redan börjat diskuteras på europanivå:

  1. Är normgivarna inte tillräckligt starka? (”Vi har stött IAS och föreslagit att de blir obligatoriska från 2005.”)
  2. Är de amerikanska GAAP-reglerna inte tillräckligt bra? (”Vi satsar på IAS – som inte är kokboksregler – och nu får vi se om amerikanarna vill vara med och göra dem globala.”)
  3. Är revisorernas regler om oberoende inte tillräckligt starka? (”Analysmodellen finns, men om ska man rannsaka sig själv borde det finnas tydliga exempel.”)

Här inflikar både Fredricson och Holm att det jobbas hårt inom FAR på att få fram en bra svensk exempelsamling för att visa hur det går till när den nya analysmodellen för hot mot revisorns oberoende. Den som började gälla vid årsskiftet enligt den nya revisorslagen.

  1. Är revisionsreglerna inte tillräckligt bra? (”FEE har föreslagit att Europa ska följa de internationella reglerna. Sverige ett av föregångsländerna med RevS – men måste därför också vara beredda på att det kan bli ändringar under processen.”)
  2. Är vår ”corporate governance” inte tillräckligt bra? (”Viktig punkt. Här finns en del att göra.”)
  3. Är kvaliteten på revisionen inte tillräckligt bra? (”Viktigt för trovärdigheten.”)
  4. Är bolagens information inte tillräckligt bra? (”Företagens information, ”disclosure” är en nyckelfråga, IAS ger en del svar.”)
  5. Är EU-reglerna inte tillräckligt bra? (”Ett kontroversiellt initiativ från Kommissionen är det om obligatorisk kvartalsrapportering. Starka krafter kommer att föreslå obligatorisk granskning av dessa.”)

En fråga om redovisning

Mats Fredricson menade att hela den stora fråga som nu diskuteras bottnar i god redovisningssed.

– Det måste vara utgångspunkten. Sedan kan man titta på god revisionssed och slutligen naturligtvis också på god revisorssed och etiska regler. Och allt det här har vi ju faktiskt redan lagstiftat om. Skillnaden mellan våra regler och de amerikanska är ju också tydlig.

– Sedan ska man komma ihåg att Enron faktiskt gick i konkurs på grund av dåliga affärsbeslut.

FARs ordförande är ”glad och stolt” över analysmodellen och han är också övertygad att om den tillämpats i USA skulle det ha flaggat upp varningar både för självgranskningshot och eventuellt vänskapshot.

– Man får komma ihåg att den amerikanska miljön är annorlunda. Där har ju revisionsbyråerna ofta bemannat företagens internrevision.

Internrevision och IT-system är de två områden som har nämnts när alla de stora byråerna i USA börjar tala om att minska sina konsultinsatser för revisionskunder (Deloitte & Touche har också börjat svänga i frågan om konsulttjänsterna ska vara en integrerad del av revisionsbyråverksamheten eller skiljas av).

– Systemdesign är ju inte förenligt med revisionsuppdraget, kommenterade Göran Tidström. Däremot måste man väl kunna tillåta internrevision i begränsad omfattning.

I detta instämde även Anders Holm.

– Det är viktigt att komma ihåg att ingen vill att det ska inträffa olyckor, men man måste ändå se till att de kan undvikas, fortsatte han.

Även han pekade på skiljelinjen mellan det amerikanska och det europeiska systemet.

– Man måste skapa dynamiska regler som klarar även oväntade händelser. Vi måste kunna ta ansvar för vad vi gör.

Han betonade också att det är viktigt att skapa ett förhållande där man slipper leta kryphål.

– Ett fyrkantigt regelverk skulle inte fungera. Men det är viktigt att efterlevnaden (”enforcement”) verkligen fungerar.

Övervakningen

Tidström förde också in debatten på frågan om hur olika regler ska övervakas (”oversight”). Det kan gälla frågan om revisionsregler:

– Hur ser den publika inblicken i den processen ut? Vi måste få in andra parter på den nivån, representanter för andra intressenter.

Han återkom till det resonemanget också när de tre diskuterade det som kanske är den något svagare länken i kedjan – kvalitetskontrollen. Kritiken i USA mot s.k. peer review (där de stora företagen kontrollerar varandra) har varit stark efter Enron och det svenska systemet är – som tidigare framgått i Balans – möjligen inte helt tillfredsställande ur europeisk synvinkel. FAR och SRS arbetar på ett gemensamt kontrollorgan, som är tänkt att innehålla en majortet av icke-revisorer.

– Jag tror att det är viktigt för trovärdigheten att andra intressenter får insyn i kvalitetskontrollen, sa Tidström.

Han betonade också att det ännu var svårt att få reda på exakt vad som verkligen hänt:

– Vi vet ju faktiskt inte om det varit några brister i just revisionen som förorsakat det här.

Primärt handlar det här om kvaliteten på redovisningen och rapporteringen. Men om det skulle visa sig ha brustit i revisionen, då måste man enligt Tidström också ställa frågan: Har dessa brister något att göra med revisorns oberoende?

Och Mats Fredricson påpekade att Enron i oktober 2001 konsoliderade ett av de omdebatterade partnerskapen, vilket försämrade resultatet avsevärt.

– Man tycks ju ändå ha funderat på vad som var rätt och riktigt i den modellen.

FAR-ordföranden instämde också i att man måste analysera frågan om det funnits ett hot mot revisorns oberoende.

– Men det betyder inte att jag nu kan påstå att det fanns sådana brister.

– Det kommer nya typer av affärer hela tiden, påpekade Anders Holm. Det går inte styra med regler. Här är det snarare principen om den rättvisande bilden som kan lösa problemen.

Mats Fredricson höll med och beklagade att vi i den nya årsredovisningslagen inte har den möjligheten:

– Vi har skjutit oss i foten när vi inte tillåter ”override” i ÅRL.

Göran Tidström menade att för noterade bolag kommer de gemensamma europeiska reglerna att ta hand om detta.

– Men för småföretagen tvingas vi nog leva med ÅRL.

Någonting har hänt

Till sist: Hur påverkas vi av den här affären? Någonting måste det ju ändå betyda.

– Någonting har ju hänt. Nu måste vi ut och påverka omvärlden, tala om att det är bra med affärsmannaskap och rådgivning. Och vi måste föra fram analysmodellen. Kanske ska vi diskutera delad revision som ett sätt att öka trovärdigheten. (Mats Fredricson)

– Ska vi tillåta en amerikansk händelse att radikalt påverka vår produkt? Vi måste tala om vad vi har gjort. Amerikanarna får gärna kopiera oss. (Göran Tidström)

– Vi har bevisbördan. Vi måste diskutera hur man förhindrar olyckor. Och vi måste kunna ge exempel på fall där analysmodellen fått revisorer att avstå från uppdrag. (Anders Holm)

Bengt Holmquist

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%