Innehåll

Balans nr 2 2002

Språk & ospråk: När ska vi reagera på särskrivningar?

Reagerar du på särskrivningar? Frågan förvånade mig, eftersom den kom från en ung student och i sitt tonfall antydde att han ville ha ordning på torpet. Jag svarade förstås på språkvårdares vis att det beror på skrivsituationen. Vad är det för slags text? Finns det risk för missförstånd? Vem är mottagaren? Vilka krav är det rimligt att ställa just här?

– Mig retar det enormt i alla fall, suckade han, och pekade på exempel som kandidat examen, forsknings rapport och jämställdhets utveckling.

Särskrivning av sammansatta ord är egentligen inget nytt. Under 1700-talet var det vanligt, och ännu 1840 kunde man hitta Kyrko Stämma i kanslispråket. Men numera bryter skrivsättet mot vår standardnorm. Fler och fler producerar texter varje dag, om så bara korta e-brev. Brott mot skriftspråksnormen blir därför synligare.

Tre förklaringar till särskrivning är mest omhuldade: påverkan från engelskan, gestalttext, dvs. alltmer fantasifull gestaltning av text i reklam, logotyper och på förpackningar, samt skolans pedagogik, inte minst mellanspelet med halvtextad handstil.

Katharina Hallencreutz, svensklärare och språkforskare, har undersökt särskrivningar i elevspråk. Hon berättar om resultaten i senaste numret av Språkvård. Skyll på längden, inte på engelskan är Hallencreutz slutsats och rubrik. Hon hittar inga belägg för att särskrivningar beror på påverkan från engelskan. Det är snarare det första ordets längd i en sammansättning som är avgörande. Väckar klocka blir alltså oftare särskrivet än flygvärdinna. Ett annat intressant resultat är att det finns elever som kan hålla isär gestalttext och brödtext när de skriver uppsats. Även om en sammansättning i en rubrik delas upp, t.ex. när den textas med versaler, kan den vara ordentligt hopskriven i brödtexten.

Situationen för studenten som våndas över de särskrivningar som florerar i hans omgivning känns igen i arbetslivet. Nästan alla producerar vi varje dag texter av olika slag, informella och formella, och sällan är de helt felfria. Vilken feltolerans bör vi rimligen ha?

Svenska språknämndens chef, Olle Josephson, skriver om detta i sin ledare i senaste numret av Språkvård under rubriken Selektiv feltolerans. I texter som skrivs för stunden och för en intern krets gör vi oss lite löjliga om vi jagar särskrivningar, versalfel eller uteblivna kommatecken. Men på texter som ska nå offentligheten bör vi ställa helt andra krav. De ska följa standardnormen för svenskt skriftspråk. Där är det läge för att reagera på särskrivningar!

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...