Balans nr 2 2002

Redovisning & redovisningar: Flera företag med brutet räkenskapsår

Bergman & Beving

I resultaträkningen redovisas ”jämförelsestörande poster” med 116 Mkr. Av not framgår att beloppet utgör nettot mellan intäkter på 254 Mkr och kostnader på 138 Mkr. De senare utgörs av en avsättning för omstruktureringsreserver med anledning av ett beslut om att dela ut aktierna i två dotterföretag till aktieägarna.

Enligt min uppfattning strider en sådan här nettoredovisning mot punkt 32 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter. Punkt 32 säger att intäkts- och kostnadsposter får kvittas mot varandra endast när a) en rekommendation från Redovisningsrådet kräver eller tillåter det eller b) vinster och förluster jämte tillhörande kostnader avseende samma eller liknande transaktioner inte är väsentliga.

Samma kritik kan för övrigt riktas mot den nettoredovisning som gjorts av övriga intäkter och övriga kostnader. Även här hänvisas till en not som ger en uppdelning mellan de båda övrigt-posterna men utan att förklara vad som ingår.

RR 22 träder visserligen i kraft först 2003. Det finns dock ingen anledning anta att det är någon skillnad mellan RR 22 och ÅRL på den här punkten.

När det gäller avsättningen för omstrukturering avser, enligt uppgift, huvuddelen avsättningar för friställd personal. Dessutom ingår en reservering för två specifika fall av befarade kundförluster. Vad det rör sig om förfallna kundfordringar där det finns anledning anta att B&B kommer att drabbas av förluster. I ett sådant fall skall dock kundfordringarna skrivas ner. Det var länge sedan vi gjorde så kallade del credere-avsättningar, det vill säga tillämpar en bruttoredovisning. Slutligen ingår 22 Mkr som är hänförliga till organisationsförändringar. Hade RR 16, Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar, införts är det min bedömning att den avsättningen inte hade varit förenlig med punkt 80 som förutsätter att omstruktureringen skall sakna samband med företagets pågående verksamheter.

B&B lämnar ingen information om sin valutaexponering m.m. i enlighet med RR 8, Redovisning av effekter av ändrade valutakurser, med undantag för en uppgift om årets kursdifferens i eget kapital.

Slutligen kan nämnas att B&B i noten till immateriella investeringar redovisar uppgifter om goodwill och agenturrättigheter i en post. Möjligen är den senare posten oväsentlig med då saknas anledning nämna den. Anges den bör en särredovisning ske eftersom agenturrättigheter, i motsats till goodwill, är en separerbar tillgång.

Elekta

Elektas årsredovisning är bra. Bland de få saker som kritiseras är en avsaknad av information om realiserade valutasäkringar samt en reservering för tillkommande kostnader på 17 Mkr. Beträffande den senare posten får man endast veta att den avser projekt men inget om vad som ligger bakom reserveringen, det vill säga om det finns ett åtagande eller ej.

Mer intressant är att Elektas materiella anläggningstillgångar endast uppgår till 94 Mkr, detta i ett företag med en omsättning på 2,2 miljarder kronor. Förklaringen ligger inte i omfattande leasingåtaganden. Finansiella leasar uppgår till 35 Mkr och årets operationella leasingavgifter uppgår till endast 31 Mkr. Den låga kapitalbindningen torde i stället vara en följd av att Elekta tecknat avtal med andra företag om legotillverkning. Om detta är fallet kan man ställa sig frågan om inte sådana avtal borde redovisas på ett liknande sätt som för leasingavtal. Det skulle förvåna mig om inte Elekta gjort fleråriga åtaganden i samband med avtalen. Något krav på sådan information finns dock inte i RR 6, Leasingavtal.

Frontec

I resultaträkningen redovisar Frontec vad de valt att kalla för en ”utspädningsvinst”. Vinsten hänför sig till en nyemission dels i ett intresseföretag, dels i ett koncernföretag. Av en not framgår att det rör sig om en sådan ökning av eget kapital som behandlas i RR 1:96 punkt 56.

Det handlar alltså om bolag som genomför en nyemission riktad till utomstående, till en kurs som överstiger substansvärdet. Det vanliga är att den här typen av vinster redovisas antingen som en del av periodens resultatandel eller som ett realisationsresultat. Jag tycker Frontecs redovisning är tydligare; ordvalet markerar tydligare att det snarare handlar om en uppskrivning än en realiserad vinst.

Knowit

Knowit redovisar en ”engångsnedskrivning” av goodwill. Låt oss hoppas att det är sant det som företaget skriver!

Taurus Petroleum

Det känns pinsamt att behöva påpeka att Taurus glömt att ta med en not i årsredovisningen, närmare bestämt den not som ger viss tilläggsinformation till kassaflödesanalysen. Visserligen görs hänvisning till en not 4. Den noten är dock redan ”upptagen” av en specifikation till företagets inventarier.

Novestra

Novestra har också en bra redovisning. Det jag fäst mig vid är en detalj, nämligen beskrivningen av den redovisningsprincip som tillämpas för intressebolag. ”Aktieinnehav i intesseföretag i vilka koncernen har lägst 20 och högst 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen redovisas enligt kapitalandelsmetoden”. (kursiverat här). Novestra är ett av få företag som anger vad som gäller såväl enligt RR 13, Intresseföretagsredovisning, som enligt ÅRL. Alltför ofta verkar det som om det som kursiverats glöms bort.

H&M

Inget av de granskade företagen lämnar alla upplysningar som krävs enligt RR 8, Redovisning av effekter av ändrade valutakurser. I några fall kan förklaringen vara att de utländska betalningarna är obetydliga. I H&M:s fall är det dock sannolikt att de utländska betalningarna är betydande. Trots det redovisas är de enda uppgifter som lämnas dels en negativ kurseffekt på 240 Mkr som följd av den kurs som används vid omräkning av dotterbolagens resultat är lägre än fjolåret, dels en positiv omräkningsdifferens i eget kapital. (Skulle man inte vänta sig att de här båda differenserna hade samma tecken?). H&M kommenterar också sina redovisningsprinciper för valutasäkringar men skriver inget om policy eller om storleken på realiserade och orealiserade valutadifferenser.

CTT Systems

I resultaträkningen redovisas bland årets intäkter en post ”Aktiverade omkostnader för produktutveckling”. Av en not framgår att beloppet utgör de utgifter som balanserats avseende FOU. Fler än jag ställer sig förmodligen frågan; är aktiverade FOU-utgifter en intäkt?

Svaret är rimligen nej. Redovisningen är ändå korrekt och följer FARs vägledning. Där sägs i det avsnitt som behandlar den kostnadsslagsindelade resultaträkningen (vilken CTT tillämpar) att ”I posten Aktiverat arbete för egen räkning intäktsförs det arbete som under räkenskapsåret har lagts ned på egna tillgångar som balanserats som anläggningstillgångar, inklusive balanserade forsknings- och utvecklingskostnader”.

Lägger till justeringsposter

Redovisningen är en konsekvens av att det som i schemat betecknas ”Rörelsens kostnader” omfattar samtliga utgifter under året. Dessa utgifter måste periodiseras vilket innebär att man lägger till justeringsposter, däribland lagerförändring och som i fallet CTT, aktivering av FOU.

I definitionen av resultat per aktie sägs att resultatet belastats med 28 procent schablonskatt. En grov uppskattning tyder dessbättre på att detta inte är korrekt. CTT redovisar nämligen förlust och har på goda grunder (de senaste fem åren redovisas förluster) inte tagit upp värdet av förlustavdragen i redovisningen. Om CTT tillämpat sin definition hade man i praktiken sagt att förlustavdragen var balansgilla. Bäst vore att CTT övergår till att tillämpa den definition som anges i Rådets rekommendation om Resultat per aktie.

För övrigt kan noteras att CTT är ett av det fåtal företag som använder sig av den direkta metoden för uppställning av kassaflödesanalysen.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar (sedan nr 3/2001) några av hans kommentarer.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%