Balans nr 4 2002

Ett nytt steg mot normgivning för granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisningar

I dagarna lanseras FEE:s nya Discussion Paper: Providing Assurance on Sustainability Reports. Lars-Olle Larsson ger här en kort sammanfattning av dokumentet.

Måndagen den 29 april i år genomför FEE, den europeiska revisorsorganisationen i samarbete med danska FSR, motvarigheten till svenska FAR, en konferens och en prisceremoni Sustainability Conference 2002 and Sixth European Environmental Reporting Awards Ceremony i Köpenhamn.

FEE:s nya Discussion Paper lanseras

I samband med konferensen lanseras FEE:s nya Discussion Paper: Providing Assurance on Sustainability Reports som med säkerhet kommer att starta och stimulera debatt kring redovisning av hållbart företagande där den oberoende granskningen och bestyrkandet fokuseras. Det senare ett område inom vilket revisorskåren har lång och relevant erfarenhet.

Synpunkter efterfrågas

I detta ”Discussion Paper” bjuder FEE in läsaren till att bidra med synpunkter och förslag till tillägg och utveckling av dokumentet inför senhöstens uppdatering.

Jag ger här dels en kort redovisning av det 75-sidiga dokumentets innehåll i form av dess 14 huvudrubriker, dels exempel på några av de totalt 27 frågor läsaren i dokumentet uppmanas svara på.

Rubrikerna

Efter en sedvanlig introduktion, en kort historisk resumé ”Från miljö till hållbarhetsfrågor” och därmed frågor som belysts i tidigare ”Discussion papers” innehåller dokumentet:

  1. Aktuella hållbarhetsfrågor
  2. Fördelar med och begränsningar av granskning och bestyrkande
  3. Gransknings- och bestyrkandeprocessen
  4. Kriterier för hållbarhetsredovisning och bestyrkande
  5. Begränsningar av granskningen och bestyrkandet
  6. Riskperspektiv
  7. Intressentdialog
  8. Hållbarhetsprestanda
  9. Miljöprestanda
  10. Sociala prestanda
  11. Granskningsberätelsens innehåll

Tjugosju frågor till läsaren

Efter denna redogörande del följer 27 frågor till läsaren, avsedda att stimulera till kommentarer och förslag.

Jag tar upp några här för att stimulera artikelns läsare till att ta del av det kompletta dokumentet och aktivt bidra till dess utveckling och förbättring (observera webb-adressen i artikelns slut).

Frågorna är indelade i nio grupper. Jag har valt ut i stort sett en fråga från varje grupp (siffran anger frågans nummer i dokumentet).

(3) Vilka är de viktigaste åtgärder som granskaren skall vidta för att undvika (minska) det såkallade förväntansgapet mellan a) granskaren och det redovisande företaget och mellan b) granskaren och det redovisande företagets intressenter?

(8) Finansiell redovisning gör skillnad mellan information baserad på finansiell grund och annan information i årsredovisningen (som till exempel VD-ord och annan ”mjukare” information). Den tidigare revideras, de senare kontrolleras dels avseende sambandet med finansiella påståenden, dels om de i något annat avseende är missledande.

Omöjligheten för revisorn att revidera (egentligen ge ett säkert bestyrkande av) denna ”andra information” uppstår eftersom den i huvudsak är kvalitativ och svår att mäta med precision.

Emellertid, finansiella påståenden innehåller i allt högre grad subjektiva bedömningar och därför begär man ofta av revisorn att även bestyrka delar av just den ”andra informationen”. Kan finansiell revision här lära hållbarhetsgranskning något eller är det tvärtom?

(12) Finansiell redovisning kanske utvecklas till att också omfatta hållbarhet. Är denna integrering nödvändig och om så, när kommer detta att inträffa?

Skulle det vara bättre att låta finansiella bokslut vara en separat aspekt av en total hållbarhetsredovisning?

(16) Tror du att ”konkurrensen” mellan olika sätt att bestyrka separat redovisning är bra eller till nackdel för trovärdigheten avseende oberoende granskning utförd av tredje part?

Skulle en framtida formell harmonisering (standardisering) av sätt att granska vara önskvärd för de redovisande företagens intressenter?

(20) AccountAbility – the Institute of Social and Ethical Accountability uppdaterar AA1000. Kommer detta att vara tillräckligt för att möta behovet av en granskningsstandard? Vilken roll kan du se för AA1000-serien i relation till behovet av normgivning för oberoende granskning?

(21) Granskare refereras till som ”oberoende”, ”tredje part” och ”extern” som om dessa termer skulle vara utbytbara. Borde speciell tonvikt läggas på kvalitén av oberoendet, och om så, hur då?

(24) Borde själva intressentdialogen vara en process genomförd av en oberoende resurs, som är fristående från granskaren, för att kunna ta upp vilken fråga som helst under dialogprocessen opåverkad av den redovisande organisationen?

Stort behov av regelverk

Det här är ett smakprov på dels innehållet i FEE:s dokument, dels på några av de intressanta frågor som fortsatt bör diskuteras och lösas.

Behovet av ett regelverk för hur granskning skall genomföras och bestyrkas avseende företags och andra organisationers hållbarhetsredovisningar är stort. Samspelet med de redan existerande standarderna och reglerna för finansiell revision är nödvändigt. Inte minst för att öka trycket på alla verksamheter att börja redovisa ur ett hållbarhetsperspektiv. Visserligen delas i Köpenhamn ut årets European Environmental Reporting Awards, och konkurrensen ökar för varje år. Men hållbarhetsredovisningar är sällsynta och än är det frivilligt att redovisa detta område – men lagstiftningen kryper närmare.

Förhoppningsvis kan FEE:s initiativ och ”Discussion Paper” ytterligare bidra till ett ökat intresse för och insikt om den framtida nödvändigheten av oberoende granskning av verksamhetens hållbarhetsredovisningar.

Det kompletta dokumentet finner du på FEE:s webb-sida <http://www.fee.be>

Kommentarer kan lämnas till FEE före den 1 november 2002 och adresseras till:

Saskia Slomp, Technical Director

Fédération des Experts Comptables Européens

Rue de la Loi 83

1040 Bruxelles

Belgien

Lars-Olle Larsson leder specialistavdelningen KPMG Miljö- och Etikrevision. Han är specialistledamot av FAR och FARs representant i FEE Sustainability Working Party och ordförande i FEE Sustainability Assurance Subgroup.Han medverkade senast i Balans nr 12/2001.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...