Balans nr 6–7 2002

Noteringar: FAR bjöd in till symposium om roller och regler – och begärde lagändring!

Pusselbitar som kommer på plats var det genomgående temat när FAR bjöd in till ett symposium om ”Roller och regler på kapitalmarknaden” på Hasselbacken i Stockholm den 29 maj.

Sammanlagt ett 40-tal personer hade samlats för att diskutera redovisningsregler, samordning, revisionsstandarder, kvartalsrapporter, tillsyn, oberoende och kvalitetskontroll (de pusselbitar som alltså skulle på plats, se även Balans omslag).

Tanken var att ge en bred bild av läget i alla sektorer, de av deltagarna som var specialister på någon del skulle inte förvänta sig fördjupad kunskap på sitt eget område. Arrangörerna betonade att det viktiga var att presentera en överskådlig totalbild.

Deltagarna kom bl.a. från Justitiedepartementet, Revisorsnämnden, Finansinspektionen, RRV och RSV, Ekobrottsmyndigheten, Redovisningsrådet, Fondhandlarföreningen och Bankföreningen.

FAR-ordföranden Mats Fredricson hälsade välkommen och tecknade bakgrunden till att föreningen på detta sätt ville ge omvärlden en aktuell bild av läget ”efter Enron och 11 september” och inför den stora IAS-reformen.

– Det har ju varit en dramatisk omstrukturering i vår bransch, sa Fredricson. Han påpekade också att många av dagens ämnen var sådana som funnits på dagordningen ganska länge, men att man nu kunde se en totalbild växa fram.

FAR kräver lagändring

FAR passade också på tillfället att presentera ett utspel med krav på ändring i årsredovisningslagen. I ett brev till Justitiedepartementet (läs hela brevet på Aktuellt-sidorna i detta nummer!) begär FAR att Sverige, i likhet med de flesta EU-länder, ska tillåta att företag avviker från reglerna när det är nödvändigt för att ge en rättvisande bild av ställning och resultat. Alltså det som brukar kallas ”true and fair override” och återfinns i IAS 1 och även i RR 22.

Det är en fråga som diskuterats länge och som fått förnyad aktualitet av Enronaffären. Där följdes ju troligen de detaljerade amerikanska reglerna – även om det inte kan sägas ha givit en korrekt bild av företagets ställning.

– Sverige är ett av de få EU-länder som inte föreskriver att principen om rättvisande bild ska tillämpas fullt ut, skrev FARs ordförande Mats Fredricson i sitt pressmeddelande. Genomför Sverige den lagändring vi föreslår, kommer det visserligen att ställa högre krav på det professionella omdömet hos dem som upprättar årsredovisningarna, men det tar bort möjligheten att kringgå god redovisningssed genom att hitta kryphål i bestämmelserna.

Carl-Eric Bohlin, ordförande i FARs redovisningskommitté preciserade önskemålen i samma meddelande:

Så snart som möjligt”

– Vi vill att den här ändringen ska göras så snart som möjligt. Redan från 2003 gäller det svenska Redovisningsrådets rekommendation 22, och från 2005 ska alla börsbolag i EU tillämpa internationella standards. Det skulle vara otillfredsställande om vår årsredovisningslag hindrade svenska börsbolag att motsvara den internationella marknadens förväntningar.

Bohlin, som också hade uppgiften att presentera frågan om de internationella redovisningsstandarderna IAS/IFRS i panelen, tryckte då ytterligare på tidsaspekten:

– Det kan låta som om detta är något som ligger långt i framtiden men i själva verket är det bara nitton månader dit, sa han. För det fåtal svenska företag som också måste ta hänsyn till amerikanska regler är det bara sju månader kvar innan man börjar påverkas.

FARs generalsekreterare Björn Markland som ledde paneldebatten påminde om hur man tidigare byggt upp oron inför både eurofrågan och alla de tänkta problemen med år 2000 och våra datorer. Han undrade om det inte trots allt var troligt att det skulle gå ganska bra den här gången också.

– Jo, det går nog bra, svarade Bohlin. Som dock skyndade sig att uttrycka någon reservation för hur det skulle gå med finansiella instrument.

Nästa fråga var hur man ska se till att de nya reglerna verkligen kommer att åtlydas, den pusselbit som även på Hasselbacken kallades ”Enforcement”. Vem är det som ska ta ansvaret för god redovisningssed i ett samordnat Europa?

Här var det Göran Tidström, ordförande i den europeiska revisorsorganisationen (FEE) som inledde. Han konstaterade att det var historiskt att branschen gick i bräschen för att anta internationella standarder ”som vi inte vet hur vi ska kunna påverka”.

Allt eller intet

Tidström påpekade dels att ”när det gäller IAS gör alla fel” dels att det gäller ”all or nothing at all”. Inga kompromisser, alltså.

Hans önskemål var att Sverige när det gäller övervakningen skulle ansluta sig till en engelsk review panel-modell som motvikt till de sydeuropeiska myndighetslösningarna. En annan sak som han betonade var att arbetet med att skapa övervakningsorgan inte får leda till att dessa blir standardsättare.

Sedan presenterade Åke Danielsson och Håkan Thörnholm de nya reviderade reglerna för revisionen i Sverige (ett ambitiöst projekt: förslaget vägde ett och ett halvt kilo!) och deras implementering. Göran Tidström frågade om andra kunnat vara med och påverka:

– I Sverige är det ju professionen som har ägt frågan, utomlands vill man ha med andra intressenter i processen.

– Vi skrev till FAR och SRS, men dessutom till 35–40 andra instanser för att få synpunkter, svarade Danielsson.

Kvartalsrapportering

Ytterligare en bit handlade om kvartalsrapportering. Ska vi ha revisorsgranskade kvartalsrapporter, kommer det europeiska regler trots det starka motståndet från city i London som föredrar ad hoc-rapportering framför nya regler? FARs vice ordförande Anders Malmeby gick igenom frågorna och fick delvis ett svar från näste presentatör.

Finansinspektionens generaldirektör Claes Norgren talade om information, kvalitetssäkring och nya tankar om tillsynen av finansmarknaden. Om en information till marknaden som ”varken är gratis eller perfekt och dessutom ojämnt fördelad”.

Norgren pratade om det europeiska arbetet för att få fram att helhetsgrepp på tillsyn av finansmarknaden och det arbete som efter Enronskandalen görs av den amerikanska tillsynsmyndigheten SEC.

Ville ha granskning

Och han kom alltså också in på frågan om kvartalsrapportering där han förordade en obligatorisk granskning:

– Om det ska vara kvartalskapitalism då ska det jädrar i havet vara kvalitetssäkrad kvartalskapitalism, sa Norgren till närvarande revisorers tydliga belåtenhet.

Anders Holm presenterade frågorna kring oberoendet och opartiskheten. Han talade om revisorslagen och om sidoverksamheter och han visade en modell för oberoendeprövning. Rubriken var ”Den svenska revisorns oberoende efter Enron” och den kopplingen tog också dagens enda fråga från närvarande nyhetsmedia fasta på.

Holm fick då bekräfta att inställningen har blivit påverkad av det som hänt:

– Ja, det har haft betydelse. Många är nu både vaksamma och motiverade att jobba med den här frågan.

Mats Fredricson avslutade genomgången med att tala om kvalitetskontroll av revisorer. Han jämförde EUs rekommendation med FARs initiativ att med SRS skapa ett bra system som också harmoniserar med EU-rekommendationen (och naturligtvis också eftersträvar samordning med och koppling till Revisorsnämndens verksamheter).

Det förslag som nu ligger togs första gången på en extra FAR-stämma dagen efter symposiet och kommer upp till slutligt beslut på höstens ordinarie stämma.

– Nu när bitarna är på plats, avslutade Mats Fredricson, gör vi denna begäran om lagändring. Det är nödvändigt att vi får ett system som fungerar i alla delar.

Allting hänger ihop”

– Allting hänger ihop, inget är färdigt förrän alla delar är färdiga, sa han och pekade på bilden av det kompletta pusslet.

Dock hördes frågor om hur exakt pusselbitarna passade ihop – och också om att det ganska snart kan behövas flera bitar – i den avslutande informella diskussionen.

Bengt Holmquist

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...