Balans nr 6–7 2002

Revisionskommittéer: Ett stöd både för revisorn och revisionen

Det våras för revisionskommittéerna i Sverige. Islossningen i frågan torde numera i snabbt ökande grad också omfatta FAR-ledamöterna.

Ledande FAR-företrädares motstånd mot revisionskommittéer var under sjuttio- och åttiotalen minst sagt kompakt. Därefter har det varit ganska tyst i debatten – kanske beroende på att revisionskommittéerna ute i bolagen varit tämligen få.

Revisionskommittéer var förr något av ett rött skynke för FAR.

Exempelvis råkade en representant för näringslivet, bankdirektören Hans Cavalli-Björkman i Malmö, 1987 säga några positiva ord om revisionskommittéer i ett rundabordssamtal med några ledande auktoriserade revisorer (se även faksimilen på föregående sida). På det följde ett antal intervjuer i Balans där ytterligare framstående företrädare för FAR-kåren villigt öste galla över dessa förkättrade kommittéer.

Ner till en lägre nivå

Argumenten var många.

Revisionskommittéer var en amerikansk företeelse som av olika skäl inte passade in här. De skulle inte stärka revisorns ställning, snarare tvärtom. Revisorerna skulle avskärmas från en del av styrelsen liksom delar av styrelsen skulle avskärmas från revisionen.

Revisionskommittéer innebar att delegera ner revisionen på en lägre nivå.

Olika företagsdebacler, till exempel Fermenta-fallet, visade inte att det skulle vara några fördelar med revisionskommittéer. Kommittéerna skulle inte vara någon patentmedicin i sådana fall.

De var bara en onödig byråkratisk apparat och skulle inte lösa några informationsproblem.

De styrelseledamöter som inte var med i kommittéerna skulle kunna invaggas i en bedräglig trygghet byggd på överdrivna förväntningar på vad som uträttades i kommittéerna.

Det gavs exempel på revisionskommittéer som mer eller mindre självdött därför att de inte fungerade. Det fanns faktiskt flera sådana fall. Balans hade en artikel om revisionskommitténs arbete i Nynäs Petroleum. Entusiasmen där var måttlig.

Inte tvärstopp

Dörren till införande av revisionskommittéer var dock inte totalt bommad och stängd.

Gunnar Widhagen, Ernst & Young, är en kritiker från åttiotalets Balans-debatt som fortfarande är kvar som fullt aktiv revisor.

Han sa faktiskt, redan 1987, att han var ”lite kluven” i ett avseende: en svag revisor skulle kunna vara hjälpt av en revisionskommitté. Men å andra sidan: behövdes en särskild organisationsform för att kompensera för individuella brister? Det vore bättre att ta bort bristerna genom utbildning och kvalitetskontroll.

Gunnar Widhagen minns att det från början var ledande personer i internrevisorernas förening som aktualiserade revisionskommittéfrågan i Sverige på sjuttiotalet. Widhagen engagerade sig tidigt. Det var tal om att han och en internrevisorsrepresentant tillsammans skulle skriva en artikel i frågan.

Splittrad styrelse?

– Men jag var ganska avvaktande – kanske främst därför att jag trodde, och i någon mån fortfarande tror, att en revisionskommitté kan innebära en viss risk för splittring av styrelsen i en inre och en yttre cirkel. Risken var att delar av styrelsen inte skulle få information som andra delar av styrelsen fick. Så jag var inte särskilt positiv. Den där artikeln blev heller aldrig skriven. Det var ett annat stämningsläge för 20–30 år sedan.

I dag har Gunnar Widhagen definitivt ändrat uppfattning om revisionskommittéerna. Han menar att risken för en splittring i styrelsen är fullständigt hanterbar. I dag finns det ju dessutom andra kommittéer, till exempel ersättningskommittén, för att underlätta styrelsens arbete.

Och revisionskommittéerna har många fördelar. De kan bland annat spela en betydelsefull roll i samband med valet av revisorer:

– Det är ett oskick att frågan om val av revisor i allt väsentligt avgörs av tjänstemän i bolaget, säger Gunnar Widhagen. Här har revisionskommittén en viktig funktion att självständigt förbereda bolagsstämmans val av revisor.

Stärker revisorn och revisionen

En annan fördel med revisionskommittéer enligt Gunnar Widhagen har att göra med revisorns självständighet och opartiskhet:

– Revisionskommittén kan, utöver den offentliga tillsynen, även fungera som ett extra organ som utövar viss tillsyn över revisorerna.

En revisionskommitté kan vidare spela en betydande roll för uppläggningen av revisionen:

– Åtminstone i den bästa av världar är det revisionskommitténs uppgift att engagera sig i de riskbedömningar som revisorerna gör. Det är alltid bra att ha flera samtalspartner att diskutera verksamhetens risker med.

När ingen revisionskommitté finns förs den typen av diskussioner framför allt med företagsledningen.

– Men det är intressant att i större utsträckning höra vilka riskbedömningar representanter för styrelsen gör. Det kan ske i revisionskommittéer och det är bra. Det stärker revisionen och det stärker revisorns oberoende. Förekomsten av revisionskommitté borde också medföra att mer tid ställs till revisorns förfogande för presentation och diskussion än om revisorn vore hänvisad till en årlig föredragning vid ett styrelsesammanträde.

Kan klargöra beroendeförhållanden

– Jag kan även tänka mig att det kan vara en fråga för revisionskommittén att klargöra vilka beroendeförehållanden som kan uppkomma när revisorn både är revisor och konsult åt bolaget. Med den nya analysmodellen för revisorns oberoende skulle förekomst respektive icke-förekomst av revisionskommitté vara en faktor att beakta – och revisorns oberoende skulle kunna anses stärkt av att det finns en revisionskommitté.

Gunnar Widhagen tror också att upphandling av revisionstjänster – som inte var så vanligt förr – mår bra av att skötas av en revisionskommitté som arbetar oberoende av företagets tjänstemän. Då blir upphandlingen mer objektiv och professionell. Det finns bolag – Gambro är ett exempel – som inrättat sin revisionskommitté just i samband med en offertrunda.

Kanske i svenska börskontraktet?

En pådrivande kraft till fördel för revisionskommittéerna är internationaliseringen. De stora börserna i USA kräver i kontrakten att de registrerade bolagen har revisionskommittéer. I praktiken är läget nästan detsamma i England.

– Det kan verka lite hemmagjort att vi i Sverige skulle ha en ståndpunkt som inte stämmer med vad som är internationellt gångbart. Också i Sverige skulle börsen i sitt kontrakt kunna införa krav på en revisionskommitté med vissa klart angivna arbetsuppgifter. Det dröjer kanske. Men en sådan utveckling är tänkbar.

Gunnar Widhagen har tyvärr ingen större egen praktisk erfarenhet av revisionskommittéer. Han har varit med om ett fall, i Hexagon. Men där upphörde kommittén efter ett par år. Styrelsen tyckte inte att det var någon bra lösning. Den kommittén bestod av två styrelseledamöter och en person utanför styrelsen.

Mer information i årsredovisningen

Gunnar Widhagen efterlyser mer information i årsredovisningen om revisionskommittén i de bolag som har en sådan. Inget bolag informerar om sina kommittéers arbetssätt och för det mesta saknas information om kommitténs sammansättning.

– Det bör stå vad kommittén gör, säger Gunnar Widhagen. Sammansättningen är också viktig. Om VD eller ekonomidirektören ingår i kommittén är den ju inte fristående från företagsledningen. En bra kommitté ska vara det. Den ska vara oberoende i förhållande till både ledningen och de revisorer som ska granska bolaget.

Kommittén ska ha förmågan att ”plåga” revisorerna med intrikata revisionsfrågor om både förvaltning och redovisning. Sedan är det inget som hindrar att kommittén vid behov kallar till sig ekonomidirektören, VD och inte minst revisorn som ska komma dit för att berätta om sin planering och sina iakttagelser.

Tungt ansvar på ordföranden

Men du är alltså inte längre tveksam till revisionskommitténs roll som subkommitté inom styrelsen?

– Jo, lite grann. Det vilar ett tungt ansvar på ordförande i revisionskommittén att informera de övriga i styrelsen så att alla ledamöter får likartad information. Men det bör gå att lösa. Samtidigt förefaller det mycket naturligt att revisorn själv åtminstone en gång per år direkt till styrelsen lämnar en redogörelse för sina iakttagelser, företrädesvis i samband med styrelsens bokslutsmöte.

Av Inge Wennberg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%