Balans nr 6–7 2002

Revisionskommittéer: En ny arbetsform för styrelsen

Clas Reuterskiöld är styrelseledamot i Industrivärden, Skandia och SSAB. Och han var tills helt nyligen styrelseledamot också i Ericsson, Sandvik, SCA och Skanska. Detta är en för svenska förhållanden mycket revisionskommittétät samling storföretag.

Tre av de nämnda företagen, Ericsson, Skandia och Skanska, har revisionskommitté. Tillsammans utgör de drygt tjugo procent av de fjorton svenska börsbolag som har en sådan kommitté. (Så många var antalet enligt den datasökning i företagens offentliga redovisningar hösten 2001 som professor Per Thorell presenterade i Balans nr 4/02.)

Flertalet av dagens revisionskommittéer är ganska färska. Clas Reuterskiöld, som var ordförande i Ericssons revisionskommitté, berättar att kommittéerna i både Ericsson och Skanska bara har ett par tre år på nacken.

En ny arbetsform i svenska storföretag

– För styrelser i svenska storföretag representerar revisionskommittéerna en helt ny arbetsform, säger Clas Reuterskiöld.

Han ser revisionskommittén som ett arbetslag. Formellt utgörs kommittén bara av styrelseledamöter, i Ericson var det tre stycken. Men finans/ekonomi-chefen och revisorerna brukar vara närvarande när en revisionskommitté möts – revisorerna dock inte när det gäller frågor som berör upphandling av revision. VD brukar också alltid vara välkommen till kommitténs arbete. Men huruvida högste chefen verkligen deltar beror lite grann på arten av frågor och VD:s intresse och läggning.

– Kommittéarbetet är som sagt ett lagarbete, inte någon extra byråkrati. Avsikten med revisionskommittén liksom andra eventuella kommittéer inom styrelsen är att göra styrelsearbetet effektivt.

A- och B-lag?

En allmän fundering kring kommittéarbete i styrelser som Clas Reuterskiöld har är att man bör tänka på risken att styrelsen delas in i ett A- och ett B-lag:

– Den som ingår i kommittén har ett försprång framför övriga styrelseledamöter. Det är inte självklart att det är bra.

Kände du som ordförande i Ericssons revisionskommitté ett ansvar för att förmedla information från kommittén vidare till de övriga i styrelsen?

– Självfallet. Man ska ha en ordentlig rutin för återrapporteringen. Det duger inte att bara visa upp föredragningslistan. Man ska också berätta vilka diskussioner som förts och vilka slutsatser som dragits. På det sättet får hela styrelsen en möjlighet att övervaka arbetet. Till sist är det ändå hela styrelsen som har det slutliga ansvaret. Att delegera till en kommitté är en arbetsfördelning inom styrelsen men det fritar inte någon från ansvaret.

Kejsarens nya kläder

Clas Reuterskiöld vill trots allt i någon mån beteckna revisionskommittéerna som lite av kejsarens nya kläder. Han har ju suttit i styrelserna för ganska många stora börsföretag. Och i varje fall under de senaste fem, tio åren har styrelserna haft regelbundna föredragningar med revisorerna.

Normalt har sådana möten dock bara förekommit en gång om året.

– I flera styrelser som jag suttit med i fattade vi beslut om att fortsätta med den ordningen i stället för att inrätta en revisionskommitté, säger Clas Reuterskiöld. Sedan kan det ju hända att revisorsbesöket inte bara blir en gång om året utan två.

Clas Reuterskiöld framhåller också att revisionskommittéerna är ett fenomen som kommer från den anglosaxiska världen där det finns ett stort inslag av executive directors, alltså anställda högre tjänstemän, som är styrelseledamöter i bolagen. En svensk styrelse däremot består i normalfallet av utomstående styrelseledamöter förutom att VD kan vara med, möjligen med vice VD som suppleant.

– Det är inte självklart att plocka över en praxis som råder i en helt annan jurisdiktion.

Vi måste finna egna former för arbetet

Vilka är de viktigaste frågorna som diskuteras i en revisionskommitté?

– Frågan är svår att svara på. För det första är varje företag unikt och kommittéerna är därmed också unika. För det andra finns det ännu inte någon svensk praxis för arbetet i en revisionskommitté. De internationella revisionsbyråerna kan visserligen visa upp tjocka kompendier över hur en revisionskommitté bör fungera. Men här i Sverige måste vi finna egna former för arbetet i kommittéerna. Och jag tror att formerna kommer att vara olika för olika bolag.

Rätt forum för att förbereda revisorsval?

Ska revisionskommittén förbereda valet av revisorer?

– Det är ju stämman och inte styrelsen som väljer revisorer. Revisorerna är bolagsstämmans kontrollorgan. Det är viktigt att tänka på. Mot den bakgrunden kan man diskutera om det verkligen är revisionskommitténs uppgift att förbereda valet av revisor – eller om det i stället borde skötas av bolagsstämmans nomineringskommitté. Eller också kanske det ska skötas i ett samarbete mellan revisions- och nomineringskommittéerna. Revisionskommittén kan ha uppgiften att ta fram ett underlag medan nomineringskommittén lämnar själva förslaget.

I en del fall kan det fungera annorlunda. I en stor koncern med utländska dotterbolag är moderbolaget bolagsstämma för dotterbolagen. Då kan moderbolagets revisionskommitté vara ett lämpligt organ för att föreslå revisorer i dotterbolagen – revisorer som i sin tur är rapporteringsskyldiga till koncernrevisorn.

Många menar att det ändå är ett steg i rätt riktning att revisionskommittén förbereder revisorsvalet i stället för att – som det kan bli i praktiken – ekonomidirektören gör det. Vad tycker du om det?

– Det finns en poäng i det. Men om revisionskommittén förbereder valet av revisor så är det i praktiken styrelsen som väljer det organ om ska kontrollera styrelsen. Mot den bakgrunden är det naturligt att ha nomineringskommittén som slutlig förslagsställare.

Ta tempen på redovisningen

Vilka är revisionskommitténs viktigaste uppgifter?

– En stor uppgift är att ”ta temperaturen” på kvaliteten i redovisningen och att bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning revisorerna gör ordentliga uppföljningar. Det ställs hela tiden ökade krav på företagens ekonomisida och på revisorerna. Jag tror att man i en revisionskommitté kan gå lite djupare ner i underlaget. Inte så att man sitter och diskuterar olika detaljkonton utan snarare att man tar upp principiella frågor för diskussion.

En betydelsefull fråga för en revisionskommitté är för Clas Reuterskiöld att diskutera förändringar av redovisningsprinciper. De är heta frågor just nu. Redovisningsprinciperna spelar ju väldigt stor roll för tolkningen av företagens resultat och resultatutveckling.

– Ett exempel är de nya reglerna kring aktivering av utvecklingskostnader. De är en specialistfråga som tar tid att penetrera. Ett sådant arbete kan med fördel skötas i revisionskommittén i stället för att belasta hela styrelsen. Det är i alla händelser väldigt viktigt att styrelser ägnar sig åt redovisningsfrågor – direkt och i förekommande fall också via revisionskommittéer med snabba och bra rutiner för återrapportering till styrelsen.

Riskbedömning

– I allra högsta grad kan revisionskommittén diskutera riskbedömningsfrågor. Säg att någon känner oro för en tillgångspost i balansräkningen, till exempel kundfordringarna, så kan ju styrelsen på det här sättet kanske lite lättare få revisorerna att granska och rapportera om just den delen. Det kunde man göra förut också med hela styrelsen. Men med revisionskommittén blir det en bra direktkontakt med revisorerna.

Det finns en diskussion om huruvida det är lämpligt att representanter för stora ägare, som du själv, ska sitta med i revisionskommittéer?

– Jag kan inte förstå det problemet riktigt. En styrelseledamot som är nominerad av ett stort företag är lika ansvarig inför aktieägarna som övriga ledamöter. Det går för övrigt att vända på hela resonemanget: en stor ägare blir ännu mer drabbad än en liten om företaget inte sköts ordentligt och har därför ett extra intresse av att allt går rätt till. Att stora ägare skulle sko sig på de små förutsätter att man räknar med rena olagligheter. Det ska man inte utgå ifrån.

Av Inge Wennberg

Fotnot

Det kan fotnoteras att Clas Reuterskiöld har ett revisorsförlutet. Åren 1964–69 var han anställd hos de auktoriserade revisorerna Rickard Elinder och Bengt A Nyström i Stockholm. Revisionsbyrån som bar deras namn var en av föregångarna till nuvarande Deloitte & Touche.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%