Innehåll

Balans nr 6–7 2002

Internationellt: Trycket ökar på IASB – Grekland och Spanien har beslutat om IAS

När detta läses bör det sista formella beslutet om att införa IAS år 2005 ha fattats. Efter parlamentets godkännande tidigare i år återstår nu bara ministerrådet. Ett datum som nämnts för dess beslut är den 4 juni.

Även om tiden fram till 2005 kan synas kort har Grekland tagit beslutet att införa IAS redan från och med 2003! Något som framstår som helt orealistiskt. Spanien har också tagit ett överraskande beslut, nämligen att kräva att alla företag, både koncerner och juridiska enheter, skall tillämpa IAS från år 2005. Det kommer att öka trycket på IASB att ta fram en rekommendation som behandlar redovisningen i mindre och medelstora företag.

IASB

IASBs första egentliga utkast till rekommendation, det som behandlar Improvements, har nyligen publicerats. Ytterligare tre utkast är i stort sett färdiga. I slutet av juni väntas utkastet som gäller revideringen av IAS 32 och 39, det vill säga finansiella instrument. I början av juli väntas det utkast som ersätter SIC 8, nämligen vad som gäller när ett företag första gången tillämpar IAS. Slutligen väntas ett utkast som behandlar förändringar i rekommendationen om koncernredovisning i september–oktober. Remisstiden är kort. För det utkast som behandlar Improvements skall kommentarerna vara IASB tillhanda senast 16 september vilket i bästa ger mottagarna 4 månader. IASB skulle helst se att denna förkortas till 3 månader. En så kort period förutsätter naturligtvis att man löpande håller sig informerad om hur arbetet inom IASB bedrivs så att man är förberedd när utkastet anländer.

Improvements

Det utkast som behandlar Improvements är på något över 400 sidor. Att antalet sidor är så stort beror på att utkastet innehåller den fullständiga texten till nio äldre rekommendationer, till exempel IAS 2, Varulager, och förslag till förändringar i ytterligare tre rekommendationer. Sammanlagt berörs alltså 12 av IASBs 34 rekommendationer av utkastet. Syftet är att dels förbättra rekommendationerna genom att eliminera oklarheter, dels att ta bort alternativ. Några alternativ kommer dock att leva kvar tills vidare. Det gäller exempelvis möjligheten att upprätta en kassaflödesanalys enligt den direkta eller indirekta metoden och möjligheten att antingen aktivera eller kostnadsföra ränteutgifter hänförliga till långa investeringar.

Flertalet av de ändringsförslag som förs fram berör rekommendationer utgivna av Redovisningsrådet. Det finns dock för närvarande inga planer att revidera dessa. Eventuellt kommer det därför att dröja till 2005 innan ändringarna får genomslag i Sverige.

Sammanfattning av viktigare förändringar som berör Rådets rekommendationer

  1. slopa möjligheten att redovisa extraordinära poster, RR 4
  2. ta bort kravet på en redovisning av antalet anställda, ÅRL
  3. tillägg av en paragraf som säger att företag skall kommentera balansposter som under nästkommande år löper stor risk att skrivas ner, RR 22
  4. en definition av ”fel” och att ett krav på att felaktigheter i redovisningen skall rättas med retroaktiv effekt som om felet aldrig gjorts, RR 4
  5. vid byte av redovisningsprincip skall huvudregeln vara att bytet skall ske med retroaktiv effekt, RR 5
  6. ett krav på tillämpning av komponentmetoden vid beräkningen av avskrivningar på anläggningstillgångar, RR 12
  7. alla byten av tillgångar skall redovisas till verkliga värden utom i de fall som det verkliga värdet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt, RR 12 och RR 15
  8. ändring av reglerna för tillkommande utgifter avseende materiella anläggningstillgångar. I stället för att utgå från tillgångens prestanda vid anskaffningstidpunkten skall man nu se på dess prestanda vid tidpunkten för de tillkommande utgifterna, RR 12
  9. krav på redovisning av jämförelsesiffror när det gäller avstämningen mellan in- och utgående balans för anläggningstillgångar, RR 12
  10. ett förtydligande att när ett leasingavtal omfattar en fastighet, avtalet skall delas upp i två avtal vilket kan leda till att leasingavtalet, till den del det omfattar byggnaden, klassificeras som en finansiell lease, RR 6 och RR 25
  11. rapportvaluta byts ut mot funktionell valuta. Som en konsekvens av detta bortfaller kravet på att klassificera utländska dotterföretag som integrerade eller självständiga, RR 8
  12. ett förtydligande att det inte finns något krav på redovisning av ersättningar till företagsledningen, utkast till rekommendation om transaktioner med närstående
  13. ett krav på enhetliga redovisningsprinciper i koncernen även om detta skulle vara mycket kostnadskrävande, RR 1 och RR 13
  14. minoritetens andel av eget kapital skall redovisas som en delpost i koncernens egna kapital och värderas med utgångspunkt från verkliga värden, RR 1
  15. rätt att värdera vissa aktier i dotter- och intresseföretag till verkligt värde i vissa fall, RR 1
  16. krav att tillämpa kapitalandelsmetoden i ett ägarföretag som inte upprättar koncernredovisning, RR 13.

Vidare föreslås att flera av de SIC-uttalanden som behandlar förtydliganden av gamla rekommendationer skall dras tillbaka och inarbetas i de nya rekommendationerna.

Redaktör: Rolf Rundfelt

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%